Vägsaltet orsakar snabbare nedbrytning av rostskyddsmedel och förbättringslack medan fabrikslackering endast påverkas av vägsaltet i liten omfattning. Saltning medför att korrosionen startar tidigare men också att hastigheten ökar. I försök med osaltade vägar värderades flera effekter monetärt för att kunna väga samman för- och nackdelar. Genom diskussioner med experter kom man fram till att om man slutar salta kommer bilarnas livslängd att öka med 25 %. Kostnader för korrosion på grund av vintersaltning beräknades 1985 till 1,7 miljarder kronor eller 12 öre per fordonskilometer. Undersökningar visar också på hur korrosionshärdigheten förändrats med åren. Det förefaller som om korrosionshärdigheten blivit bättre under 1980-talet och till mitten av 1990-talet men att korrosionshärdigheten därefter varit ungefär densamma då några år gamla fordon från respektive årsmodell undersökts. Om vi antar att den totala förbättringen är 20 % från 1985 till 2005 innebär det en kostnad på knappt 10 öre per fordonskilometer. Om detta räknas upp med KPI för denna period dvs. 1,8 gånger, erhålles en kostnad på 17,5 öre per fordonskilometer. Det totala trafikarbetet är 72 miljarder fordonskilometer per år varav 35 % uträttas under vintern (5 månader). Räknas även de in som då och då kör på saltade vägar sätts att 90 % av vintertrafikarbetet påverkas av saltet dvs. 72 x 0,35 x 0,90 x 0,175 vilket blir cirka 4 miljarder kronor per vinter i kostnad för korrosion på kaross beroende av vintervägsaltning eller cirka 1 000 kr per fordon och år. Korrosion på elektronik bedöms bli det kommande stora korrosionsproblemet. Elektronisk utrustning används ofta för att styra andra tekniska anordningar t.ex. i bilar. Man måste därför ställa stora krav på att elektroniken är driftsäker.