I följande paper presenteras centrala resultat av den forskning som gjorts inom ramen för projektet ’Hinder och förutsättningar i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning’, finansierat av K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik (2023-2024). Syftet med arbetet har varit att undersöka hur väl Sverige lyckas skapa och upprätthålla en kollektivtrafik för alla. Vi har kartlagt nationella och internationella projekt inom området, vilken forskning som gjorts samt fördjupat kunskapen genom egna studier. Genom våra resultat kan det konstateras att det fortfarande finns stora brister i den svenska kollektrafiken som försvårar eller omöjliggör resande för personer med funktionsnedsättning. Här sammanfattas våra forskningsresultat och kopplas sedan till en definition av de utvecklingsområden där Sverige behöver utveckla kollektivtrafiken för att den ska vara en kollektivtrafik för alla.

Forskningsprojektet bygger på en mängd varierande metoder där olika data har samlats in. Vi har genomfört en nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet, en systematisk genomgång av forskning inom fältet och intervjuer med huvudmän inom kollektivtrafiken och deras arbete med funktionshinderperspektiv. Vi har också utgått från data av insamlade intervjuer och observationer med personer med funktionsnedsättningar som reser med kollektivtrafiken. Denna data har analyserats med ett flervetenskapligt perspektiv. I vårt paper utgår vi också från tidigare forskning vi gjort inom fältet och som publicerats i vetenskapliga artiklar och kapitel.

För att lyckas skapa en kollektivtrafik för alla behöver vi inte bara beforska de områden där begränsningar och hinder uppstår, utan också mer tydligt definiera utvecklingsområden. Genom vårt forskningsprojekt är detta möjligt och i detta paper lyfter vi fram centrala utvecklingsområden för att skapa en kollektivtrafik för alla. Ett centralt utvecklingsområde är att fortsätta undersöka de ideal som finns i samhället kring en tillgänglig kollektivtrafik och hur dessa ideal möter motstånd från negativa attityder om funktionsnedsättning. Dessa attityder är synliga i enskilda möten mellan till exempel kollektivtrafikens aktörer och resenärer med funktionsnedsättning. De återfinns också i utvecklingsstadier när nya produkter ska tas fram och implementeras. Dessa utvecklingsområden presenteras i vårt paper.