Att kunna delta i samhället, genom exempelvis arbete, utbildning och fritidsaktiviteter, är grundläggande för individens välbefinnande. Transporter spelar en central roll i detta. För unga personer med funktionsnedsättning, som är på väg in i vuxenlivet, uppstår nya transportbehov – och därmed nya utmaningar – till exempel när de vill skaffa eget boende, börja studera eller söka arbete.

I denna studie har fem unga personer med rörelsenedsättning intervjuats: tre personer som står inför vuxenlivet samt två personer som nyligen påbörjat sitt vuxenliv. Intervjuerna belyser både vilka framtidsplaner deltagarna har eller hade i relation till transport och tillgänglighet, och deras nuvarande erfarenheter av transport- och tillgänglighetssituationen. Därutöver beskrivs informanternas syn på förbättringsbehov för transportmöjligheter för unga personer med rörelsenedsättning. 

Informanterna uttrycker en stark önskan om att kunna leva ett självständigt liv. Detta gäller generellt i livet, och där transporter är en del i detta – man vill kunna resa självständigt. För de informanter som fortfarande går på gymnasiet finns framtidstankar om att fortsätta att studera på universitet, och att så småningom skaffa en egen bostad. Vilka möjligheter det finns för att transportera sig, och hur det i praktiken fungerar, kan få betydelse för i vilken utsträckning man kan leva det liv man vill leva, i dagsläge och i framtid. Här ses ett samspel mellan en rad olika faktorer. Omgivningsfaktorer, så som attityder och fördomar i samhället samt hur fordon och trafikmiljö är planerade och utformadeinteragerar med individuella resurser och faktorer, så som ekonomiska förutsättningar, egna önskningar och behov och funktionsnedsättningens svårighetsgrad i relation till omgivningsfaktorer.Informanterna vittnar om brister i transportsystemet, och som dels handlar om att trafikmiljö och fordon inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning, dels om anpassningar som inte fungerar. Flera av informanterna lyfter att de av dessa skäl undviker att resa. Resultaten visar också att tillgänglighet och transporter har stor betydelse när man ska söka arbete, och att brister i transportsystemet kan bidra till att man avbryter studier. Vad gäller förbättringsbehov lyfter informanterna bland annat att planerare och beslutsfattare bör lyssna och ta lärdom av målgruppens egna erfarenheter och behov. 

Being able to participate in society – through, for example, work, education and leisure activities – is crucial for individual well-being. Transport plays a central role in this. For young people with impairments who are transitioning into adulthood, new transport needs – and thus new challenges –arise, for example when they wish to move into their own accommodation, begin their studies, or seek employment.

In this study, five young people with mobility impairments were interviewed: three individuals preparing for adult life and two who have recently entered adulthood. The interviews shed light both on the future plans the participants have or had in relation to transport and accessibility, and on their current experiences of the transport and accessibility situation. Also, the informants’ views on the need for improvements in transport opportunities for young people with mobility impairments are described. 

The informants express a strong desire to live an independent life. This applies generally, and transport is an integral part of that – they want to be able to travel independently. Those still in upper secondary school have plans to continue studying at university and eventually move into their own home. The availability and practical functioning of transport options can significantly influence the extent to which they can live the life they aspire to, both now and in the future. This reflects an interplay between various factors. Environmental factors – such as societal attitudes and prejudices, and how vehicles and traffic environments are planned and designed – interact with individual resources and factors, such as financial circumstances, personal wishes and needs, and the severity of the impairment in relation to environmental conditions. 

The informants report shortcomings in the transport system, partly due to traffic environments and vehicles not being adapted for people with impairments, and partly because accessibility equipmentdoes not function as intended. Several informants state that, for these reasons, they avoid travelling. The results also show that accessibility and transport play an important role when seeking employment, and that shortcomings in the transport system can lead students to discontinue their studies. Regarding the need for improvement, the informants highlight, among other things, that planners and decision-makers should listen to and learn from the target group's own experiences and needs. 

Tillgänglighet i landsbygder och mindre tätorter har länge betraktats som en fråga om transporter. När service centraliseras förväntas invånarna resa längre för att nå vård, handel, utbildning och andra samhällsfunktioner. Projektet ”Vänd på tänket för ökad tillgänglighet i glesa geografier" har studerat hur tillgängligheten på landsbygder kan öka genom att i stället låta service och tjänster komma till invånarna.

Forskningsprojektet finansierades av Trafikverket och genomfördes under perioden 2024-2026 i samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Mobility och VTI – Statens väg- och transportforskningsinstitut. Triple Access Planning-modellen har fungerat som teoretisk utgångspunkt och projektet bygger på enkätstudier, fallstudier, intervjuer, workshops och samhällsekonomiska analyser av lösningar från olika delar av Sverige. I projektet har tre olika strategier identifierats för att vända på tänket och öka tillgängligheten till service i landsbygder: servicen etableras lokalt, den digitaliseras eller den blir mobil och kommer till invånarna. Exempel på lösningar är allt från hybridbutiker och multifunktionella servicepunkter till fjärrundervisning, digital vård, bokbussar, mobila vårdtjänster eller fritidsverksamheter som flyttar mellan olika orter. När service finns närmare människor minskar behovet av resor.

Samtidigt visar studien att lösningarna ofta skapar fler nyttor än bara ökad tillgänglighet. Färre transporter innebär lägre klimatpåverkan, men lösningarna kan även stärka den sociala sammanhållningen genom att skapa mötesplatser och lokalt engagemang, bidra till arbetstillfällen och göra det lättare att bo kvar i mindre orter. Många av de framgångsrika exempel som beskrivs i rapporten bygger på lokalt engagemang och eldsjälar. Samtidigt visar projektet att ideella krafter inte kan bära utvecklingen ensamma. För att fler ska kunna använda och utveckla vänd- på- tänket-lösningar krävs stödjande strukturer från offentliga aktörer.

Tillgänglighet behöver få större plats i samhällsplaneringen och inte enbart behandlas som en transportfråga. Kommuner och regioner behöver planera för tillgänglighet bredare än transporter och aktivt stödja de aktörer som redan idag bygger framtidens landsbygdsservice. Rekommendationen är också att fler funktioner samlas i lokala servicenoder, att avtal och upphandling används mer strategiskt och att kommuner och regioner avsätter resurser för samverkan med näringsliv och civilsamhälle. En viktig uppgift för Tillväxtverket och andra organisationer som arbetar med att stötta landsbygdsutveckling är att sprida kunskap om nya arbetssätt till fler aktörer. Sist men inte minst behöver regering och riksdag se till att det finns en grundläggande finansiering så att kommuner och regioner kan stötta innovativa lösningar som ökar tillgängligheten i glesa geografier genom att vända på tänket.

Regionförstoring är sedan 2000-talet en central strategi för regional utvecklingspolitik och handlar om att uppmuntra och möjliggöra för människor att bo på en plats och arbeta på en annan. I det här kapitlet har vi analyserat trafikförsörjningsprogram från fem sydsvenska regioner.  Kapitlet handlar om hur syftet med regionförstoring beskrivs och vilka mål som anses kunna uppnås med hjälp av regionförstoring. Eftersom forskning visar att det finns målkonflikter mellan planeringslogikerna regionförstoring och rättvisa undersöks också hur rättvisa och sociala aspekter hanteras i programmen. 

I kapitlet visar vi att trafikförsörjningsprogrammen uttrycker liknande idéer om vad regionförstoringen kan och bör bidra till. Urbanisering används som argument för att koncentrera satsningar till stråk där många bor och pendlar. Snabba resor mellan så kallade ”tillväxtmotorer” (större städer) framställs som avgörande för att möta framtidens behov. Kollektivtrafiken ska vara så snabb och smidig att den kan konkurrera med bilen. 

Trots den centrala roll som hållbar utveckling spelar i RTP är de sociala dimensionerna relativt frånvarande. Trygghet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning lyfts, liksom landsbygdernas särskilda behov, men frågor om exempelvis jämställdhet eller familjers vardagslogistik behandlas mer ytligt. Vi ser att dialog med medborgare har en potential när det gäller att göra planeringen mer inkluderande. 

Regionförstoring presenteras som en lösning som skapar synergieffekter mellan tillväxt, attraktivitet och hållbarhet. Samtidigt riskerar satsningarna att förstärka geografiska och sociala skillnader. Det behövs en tydligare problematisering av hur nyttor och kostnader fördelas, samt ett arbete som integrerar social hållbarhet mer konsekvent i den strategiska kollektivtrafikplaneringen. 

Social hållbarhet har en växande betydelse för genomförandet av den hållbara omställningen av transportsektorn. Begreppet knyter an till sociala rättvise- och jämlikhetsfrågor och betonar behovet av att inkludera socialt utsatta och sårbara grupper i omställningen. Detta perspektiv belyses allt mer eftersom medborgarnas uppbackning och acceptans för den hållbara omställningen riskeras när orättvisor upplevs vara för stora . För att en hållbar omställning ska kunna genomföras behöver kopplingen mellan social rättvisa och legitimitet bättre förstås och tas om hand inom planeringen.

FRAMÅT-projektet är ett samverkansprojekt mellan Åmåls kommun och VTI. Projektet arbetar med att involvera medborgare som har låg mobilitet och låg tillgänlighet, vad som ibland kallas transportfattigdom eller transportrelaterad social exkludering i en dialogprocess för att utveckla en hållbar och rättvis vision av ett framtida transportsystem i Åmål och ett policypaket som kan realisera medborgarnas vision. Projektet undersöker i vilken utsträckning medborgare kan ta ansvar för den hållbara omställningen, göra avvägningar mellan olika samhällsmål och hantera rättviseproblem mellan olika grupper.

Denna rapport är resultatet av en pilotstudie som VTI utfört på uppdrag av Trafikanalys. Det övergripande syftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för institutionella trögheter, det vill säga strukturella hinder, som påverkar Trafikverkets kostnadskontroll. Uppdraget har givits VTI inom ramen för Trafikanalys pågående regeringsuppdrag att granska och följa upp Trafikverkets arbete med förbättrad kostnadskontroll inom nationell plan för transportinfrastrukturen, ett regeringsuppdrag som pågår fram till april 2028.

Bakgrunden till studiens inriktning på institutionella trögheter är att kostnadsöverskridanden, liksom andra brister relaterat till kostnadskontroll, är ett långlivat problem inom den långsiktiga nationella planeringen av transportinfrastrukturen. Över tid har flera granskningar som Riksrevisionen gjort visat detta. Både Riksrevisionen och olika regeringar har vid flera tillfällen efterlyst förbättringar inom detta område. Att kostnadsöverskridanden och andra relaterade problem, som bristande spårbarhet och transparens, lever kvar är en indikation på att det finns en tröghet som försvårar en förändring.

 Studien har genomförts som en kvalitativ studie med två delar: dels en analys av dokument som är centrala för arbetet med nationell plan för transportinfrastrukturen, dels genomförande av sexton semistrukturerade intervjuer med medarbetare och tidigare medarbetare på Trafikverket.

Resultat och analys visar att problemet med kostnadsöverskridanden och bristande kostnadskontroll är både komplext och mångfacetterat. Studien visar att det finns ett antal betydande trögheter av institutionell karaktär, som har med explicita regler och instruktioner att göra, såväl som värden och normer samt med kultur och grundläggande synsätt inom organisationen. Dessutom indikerar studien att det finns starka beroenderelationer mellan flera delar av den nationella planeringen och dess långa process, vilket gör det svårt att påverka kostnadskontrollen utan att också ta hänsyn till och styra även dessa delar.

Abstract This report is the result of a pilot study carried out by VTI commissioned by Transport Analysis. The main purpose of the study has been to provide a deeper insight into institutional barriers, i.e. structural impediments that affects the Swedish Transport Administration’s cost control. The commission to VTI is part of the ongoing government commission to Transport Analysis to review and evaluate the Swedish Transport Administration’s proceedings with improved cost control in the national plan for the transport-infrastructure. The government commission is ongoing until April 2028.

The background to the study’s focus on institutional barriers is that cost overruns, and other deficiencies related to cost control, is a long-standing problem within the long-term national planning of transport-infrastructure. Over the years, there have been several audits by the Swedish National Audit Office that have pointed towards this problem. Both the Swedish National Audit Office and different governments have at several occasions called for improvements in this area. The long-standing prevalence of cost overruns and other related problems, like insufficient traceability and transparency, are indications on existing barriers that hinder change. 

The study has been executed as a qualitative study with two substudies: an analysis of central documents for the national plan for the transport-infrastructure, and 16 semi-structured interviews with current and former employees at the Swedish Transport Administration that comprised data-collection and analysis. 

The results and analysis show that the problem with cost overruns and insufficient cost control is complex and multifaceted. The study shows that there are a number of significant institutional barriers that are related to both explicit rules and instructions, values, norms, culture, and organizational understanding. There are also indications of strong dependencies between several areas of national planning and the long planning process that makes it difficult to steer cost control without also taking other areas and considerations into account.

För att fler ska resa mer hållbart i Sverige behövs mer kunskaper om olika användargruppers behov. Den här fallstudien har studerat användargrupper som planeringen vanligtvis inte riktar sig till och där det visat sig att planeringen också saknar kunskaper om dessa gruppers behov och upplevelser av vad kollektivtrafiken kan bidra med. Rapporten och sammanfattningen avslutas med en lista med förslag och rekommendationer. Alingsås i Västra Götaland och stadsdelen Fagersjö i Stockholm valdes ut som områden med geografisk närhet till storstädernas (Göteborg och Stockholm) utbud men med potentiellt lägre tillgänglighet till kollektivtrafik. Rekrytering av boende på de två orterna har skett genom samarbete med lokala medborgarorganisationer, ett äldreboende, en fritidsgård samt en förskola. Pensionärer, ungdomar, vårdnadshavare till förskolebarn och personer med funktionsnedsättning (synnedsättning) från Alingsås och Fagersjö rekryterades, sammanlagt deltog 33 personer. Metoderna fokusgruppssamtal och semistrukturerade individuella intervjuer valdes för att få fördjupad kunskap om deltagarnas utmaningar och erfarenheter av kollektivtrafiken där de bor.

I samband med fokusgrupperna användes metoden vardagskartor, som bestod dels av utskrifter av fysiska kartor, dels mentala kartor som deltagarna ritade själva. En utmärkande skillnad mellan de olika grupperna är att grupperna äldre och personer med synnedsättning begränsas på grund av sina fysiska förmågor i större utsträckning än ungdomar och vårdnadshavare i möjligheten att resa med den ordinarie kollektivtrafiken. Det finns även skillnad i det geografiska vardagsresandet där personer med synnedsättning och äldre tenderar att vara mer lokala i sitt resande, medan ungdomar och vårdnadshavare reser längre avstånd på till skola och arbete. Det är även värt att notera likheterna som finns mellan de till synes olika användargrupperna: en mobilitet som är mer komplex, bestående av flera delresor (för barnfamiljer) och ett mer varierat resande med olika destinationer (för pensionärer och personer med synnedsättning) än för den genomsnittlige pendlaren. Flera ungdomar har också komplexa resmönster på fritiden.

Konceptet Triple Access Planning (TAP) formulerar tre dimensioner av tillgänglighet: rumslig närhet, digitalisering och fysisk rörlighet. Medan rumslig närhet och korta avstånd till service är en etablerad del av arbetet med att skapa god tillgänglighet i städer, manifesterat i koncept som ”15-minutersstaden,” har diskussionen om tillgänglighet i landsbygder fokuserat mest på förutsättningarna för fysisk rörlighet, som bensinpriser, laddinfrastruktur och kollektivtrafik. Forskningsprojektet Vänd på tänket fokuserar istället på lösningar som ökar tillgängligheten utifrån de andra två dimensionerna, genom att ”vända på tänket” och låta olika typer av samhällsservice komma till invånarna, fysiskt, digitalt eller i kombination. Exempel på sådana ”vänd på tänket-lösningar” kan vara att en specialistläkare då och då kommer till den lokala vårdcentralen för vissa undersökningar, att gymnasieskolor i glesbygdskommuner samverkar kring digital undervisning för att kunna erbjuda fler program, eller automatiserade matbutiker i mindre orter. Syftet med projektet är att med utgångspunkt i Triple Access Planning-modellen öka kunskapen om ”vänd-på-tänket-lösningar” som ökar tillgängligheten på landsbygder och i mindre tätorter genomrumslig närhet och digitalisering i stället för genom ökad fysisk rörlighet för att förstå om, hur och under vilka förutsättningar denna typ av lösningar kan bidra till ökad hållbarhet ur såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt perspektiv.

Der har været en del debat i Danmark om Skånetrafikkens succes, og formålet med opdraget har derfor været at sammenligne den kollektiv trafik i Danske regioner med Skåne med henblik på læring herfra. Indspillet forventes at indeholde følgende elementer:

• View over organiseringen af den regionale kollektive trafik i Region Skåne med angivelse af de væsentligste ligheder og forskelle i forhold til Danmark.• En komparativ opgørelse af passagertal, markedsandel samt midler til regional og lokal kollektiv trafik fra hhv. stat, region og kommuner i en periode fra fx 2000 til 2022 mellem Skåne og Danmark. • Analyse af mulighederne for at overføre den skånske model for organisering af kollektiv trafik til en dansk kontekst – fx via opstilling af to eller flere modeller for organisering af regional kollektiv trafik i Danmark med angivelse af pro et contra.

Givet at Skåne er en Region i provinsen har vi vurderet, at erfaringerne her fortrinsvist er sammenlignelige med Regioner i Danmark uden for Hovedstadsområdet. Særligt Region Midtjylland ligner i størrelse og bystruktur om Skåne og en række af sammenligningerne er foretaget hermed, om end oversigterne medtager alle Danske Regioner. I forhold til Hovedstadsområdet ville komparative studier med andre storbyregioner som f.eks. Stockholm, Oslo, München eller Wien være mere relevante, om end de overordnede pointer om færre bestillere og mere brugervenlige takster, også er relevante for hovedstaden.

Da den Skånske model har vist sig ganske succesfuld har vi valgt at fokusere på de elementer, der særligt vurderes at have betydning herfor:

• Fordele ved den helhedsorienterede planlægning af det samlede kollektive trafiksystem og organisationsmodellen• Markant lavere driftsomkostninger og årsager hertil. Disse sikrer at man for samme økonomi kan opnå en mere omfangsrig drift.• Effektiv netplanlægning, der både sikrer driftsmæssige besparelser og flere passagerer, og dermed højere selvfinansieringsgrad.• Takstreform, der sikrer flere passagerer og højere selvfinansieringsgrad.

Derudover blev vi bedt om at vurdere andre forhold vedr. lokal skoletrafik, flextrafik, samkørsel, nationale mål, m.v. Disse viste sig efter vores vurdering ikke at adskille sig væsentligt fra Danske forhold og/eller har haft lille betydning for Skånetrafikkens succes. Grundet vanskelighed med at opnå sammenligneligt datagrundlag har vi udeladt at belyse disse forhold yderligere.

I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Projektet har genomförts av IVL, VTI och Trivector.

Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare från kommuner och regioner samt fokusgrupper med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapandeworkshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och låginkomsttagare, som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

• Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: 
• Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. 
• Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. 
• Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. 
• Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tabelljusteringar etc. 

Fler av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt att organisera olika verksamheter på. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. 

I denna rapport presenteras och summeras resultat från ett innovationsprojekt där ett verktyg för klimatanpassning av lokal transportinfrastruktur, SUNRA-kommun har vidareutvecklats och utvärderats. Projektet har finansierats av Vinnova inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden och genomförts tillsammans med Trelleborgs kommun, Borås stad, Botkyrka kommun och Länsstyrelsen Skåne. Trafikverket har även medverkat i projektets referensgrupp.

Innovationsprojektet har fungerat som en pilotstudie där processer och verktyg för att integrera klimatanpassning i infrastrukturplaneringen har utforskats, med fokus på en lokalt anpassad och utvecklad version av det Excelbaserade planeringsverktyget SUNRA-kommun. Det långsiktiga målet med projektet har varit att bidra till en mer hållbar planering med fokus på förbättrad klimatanpassning av transportinfrastruktur i och kring städer, samt att lägga grunden till ett möjligt fortsatt forsknings och innovationsprojekt.

Projektets huvuddel har varit en fallstudie tillsammans med Trelleborgs kommun där tjänstepersoner har introducerats till, testat och utvärderat SUNRA-kommun. Vidare har en referensgrupp knutits till projektet genom vilken behov, möjligheter och hinder för stärkt klimatanpassningsarbete har diskuterats. Slutligen har en kunskapsöversikt om klimatanpassning i kommunal planering med fokus på naturbaserade lösningar tagits fram.