Construction transport makes up about half of the urban freight transport, in terms of weight, and creates major disturbances in city traffic systems. However, this is largely ignored in present urban planning processes and therefore not governed. The purpose of this article is to position construction transport in urban transportation planning and to explain the earlier lack of governance of this issue among local municipalities. This paper presents results from a case study of the institutional field of construction transport in major urban areas in Sweden, with several examples in different urban places. Data have been collected through workshops, interviews and observations. Through an analysis of institutional logics guiding the actors within the field of construction transport, with specific focus on actors within the municipality, we identify and conceptually elaborate a planning gap, consisting of responsibility, organizational and time characteristics. The concept helps to explain why construction transport is left ungoverned by municipalities, and why they need to take responsibility for the planning gap and plan for transport solutions related to construction projects. However, to do so new interaction spaces and organizational solutions are needed within the municipality.

Den senaste tioårsperioden har kännetecknats av en ökad medvetenhet inom politiken, statsförvaltningen och samhället i stort, om vikten av att beakta beredskapshänsyn i planering och beslutsfattande på transportområdet. Men att medvetenheten har höjts, och tydligare ambitioner har formulerats, är ingen garant för hur genomförandet blir i praktiken. Det finns gott om exempel som visar att integrering av ”nya” målsättningar och perspektiv i befintliga planerings- och beslutssammanhang kan möta olika typer av hinder och trögheter. Särskilt utmanande kan det vara inom områden där det redan finns många mål att beakta, där rådighet och mandat är spritt mellan olika aktörer och beslutsnivåer, eller där det finns starkt etablerade arbetssätt och perspektiv som gör att verksamheten lätt fortsätter i samma hjulspår som förut. Mot denna bakgrund kommer delar av forskningen i BULT-projektet att undersöka hur det kan gå till, och vilka möjligheter och utmaningar som aktualiseras, när beredskapshänsyn ska integreras i processer och sammanhang som formar transportsystemets långsiktiga utveckling. I kapitlet ges en introduktion till några av de teoretiska perspektiv som inspirerar denna del av forskningen i BULT. Därtill presenteras resultat från tidigare forskning om olika typer av trögheter som präglar offentliga planerings- och beslutsprocesser på transportområdet. Den tidigare forskningen som presenteras handlar inte specifikt om beredskapshänsyn, utan rör integrering av miljö-, klimat- och hållbarhetsperspektiv, där det idag finns ett relativt stort antal svenska studier gjorda. Även om detta är frågor som skiljer sig från det som står i fokus för BULT så menar vi att detta kan ge relevanta perspektiv och infallsvinklar till den fortsatta forskningen i programmet.

Hur kan vi bygga våra städer utan att störa deras invånare? Denna antologi samlar forskning och erfarenheter från projekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0, där nya metoder och digitala verktyg har utvecklats för att samordna stadsutveckling, bygglogistik och trafikplanering.För stadsplanerare, entreprenörer, forskare och beslutsfattare erbjuder denna antologi diskussioner kring hur vi kan utforma framtidens planeringsprocessor för stadsbyggande med minimal påverkan på stadens flöden och invånares vardag.

Samhället genomsyras idag i många avseenden av digitalisering – en kontinuerlig process som genererar och förväntas generera fördelar både till individen och till samhället. Transportområdet är inget undantag. Digitalisering med data som ett fundament utgör grunden för fordon och tjänster som beskrivs med begrepp som autonoma fordon, MaaS, smart mobilitet, elektrifiering och intelligent infrastruktur. Dessa teknologier och tjänster förknippas med och ger förhoppningar om bl.a. minskad miljö- och klimatpåverkan, färre förseningar, fler valmöjligheter för individen, ökad tillgänglighet, effektivare användning av fordon och infrastruktur samt förbättrad trafiksäkerhet.

Barn i olika åldersgrupper har i tidigare forskning identifierats som en grupp som inte alltid tas i beaktning i planering och utformning av transportsystemet. Men oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund och geografi är barn en del av transportsystemet varje dag, vare sig det handlar om gång och cykel på egen hand eller med kompisar, till och från skolan, eller till fritidsaktiviteter i föräldrarnas bil, tillsammans med andra i kollektivtrafiken eller tillsammans med andra genom kontakt via mobiltelefonen. Den digitalisering av transportsystemet som pågår nu och de digitaliseringsprocesser som förväntas utvecklas i framtiden påverkar och kommer påverka barn och forma deras vardagsmobilitet.

Syftet med följande litteraturöversikt är därför att synliggöra på vilka sätt rådande forskning belyser vilka möjligheter och hinder ett digitaliserat transportsystem har och förväntas ha på barns mobilitet och tillgänglighet. De frågeställningar som varit vägledande är:

• Vilka risker, farhågor och förhoppningar finns för barn och närstående i ett mer digitaliserat transportsystem?
• Vilka förhållningssätt har barn själva till ett digitaliserat transportsystem?
• Vilka förhållningssätt har vårdnadshavare och andra vuxna till digitaliserat transportsystem?

Society today is permeated in many respects by digitalization – a continuous process that generates and is expected to generate benefits for both the individual and society. The transport sector is no exception. Digitalization with data as a foundation forms the basis for vehicles and service concepts such as autonomous vehicles, MaaS, smart mobility, electrification and intelligent infrastructure. These technologies and services are associated with and offer hopes for reduced environmental and climate impact, fewer delays, more choices for the individual, increased accessibility, more efficient use of vehicles and infrastructure and improved traffic safety.

Children in different age groups have been identified in previous research as a group that is not always considered in the planning and design of the transport system. But regardless of age, socioeconomic background and geography, children are part of the transport system every day, whether it is walking and cycling on their own or with friends, to and from school, or to leisure activities in their parents' car, together with others on public transport or together with others through contact via mobile phone. The digitalization of the transport system that is currently underway affects and will affect children and shape their everyday mobility.

The purpose of the following literature review is therefore to highlight the ways in which current research highlights the opportunities and obstacles that a digitalized transport system has and is expected to have on children's mobility and accessibility. The guiding questions are:

• What risks, concerns and hopes are there for children and their parents in a more digitalized transport system?
• What attitudes do children themselves have towards a digitalized transport system?
• What attitudes do parents and other adults have towards a digitalized transport system?

This study contributes to the growing literature on mobile work by examining the coordination of safety practices in public transport in Stockholm. We explore how safety, a critical and evolving theme in mobility studies, intersects with mobile work and its associated coordination challenges. Since the introduction of safety policies, security guards have focused on ‘circulatory maintenance’, a process gaining prominence in Stockholm’s public transport system. Using Suchman’s framework on centers of coordination, we identify three key practices of ‘circulatory maintenance’: coordination by education, technology and evaluation. These practices reveal that safety is not static but an ongoing, dynamic process involving formal policies, procurement efforts, and frontline workers’ situated, improvisational actions, often mediated through the ‘Safety Centre’. While these practices exhibit how mobile work is coordinated, it also signifies which efforts are put in place to ensure order in the public space that public transport is. We conclude by raising critical questions about the justification of such practices in addressing safety concerns in public transport.

Byggtransporter utgör en stor andel av stadens godstransporter men har hittills varit en bortglömd fråga både inom stadsplanering och godstrafikforskningen. Byggprojekt påverkar framkomlighet och kapacitet i staden genom de avstängningar och de transporter som projektet genererar. Att kunna förutsäga effekten av olika avstängningar och trafikflöden till ett projekt på framkomligheten i staden är av vikt av flera skäl: 1) för att kunna planera byggarbetsplatsens storlek och utbredning, 2) för att kunna identifiera lämpliga transportvägar för byggtransporterna och 3) för att omgivande verksamheter såsom kollektivtrafik, räddningstjänst och näringsidkare ska kunna planera omläggningar i sina verksamheter. Detta är av extra vikt vid megaprojekt såsom Ostlänken som kommer att passera rakt igenom Norrköping och Linköping.

Metodiken bygger på kommunernas VISUM modell. Först identifieras olika rimliga scenarier för avstängningar under olika tidsperioder som behöver göras för att projektet ska kunna bedriva sin produktion. Ett basscenario skapas där man försöker hantera de olika ändringar som kommer med stadsomvandlingen. Modellen nollställs så att områden vilka kommer att tömmas på verksamhet inte genererar någon efterfrågan. Därefter simuleras de olika scenarierna och det observeras hur olika länkar kommer att påverkas. Scenarierna visar vilka avstängningar och mängder trafik kommer att generera en påverkan som gör att trafikmängd överstiger kapaciteten på olika länkar och noder i stadens trafiksystem.

Metodiken möjliggör att skapa en överblick av hur planeringen av projektet ligger i linje med stadens kapacitet och identifiera behov av provisorier, omledningar, omflyttningar av trafik och bygglogistiklösningar. Målet är att kunna visa upp dessa simuleringar som en del av Visualiserings Centers digitala tvilling av Norrköping och ta fram processer för både medborgarkommunikation och dialog som möjliggör. Det senare är av vikt då det idag finns ett planeringsgap för själva byggtiden som det leder till en ängslighet vilket försenar beslutsfattandet och i värsta fall kan försena eller fördyra.