Promemorian syftar till att ge en överblick och en fördjupad förståelse för hur klimatpolitiska mål återspeglas i Trafikverkets Basprognos 2024 och i de samhällsekonomiska analyser som görs enligt ASEK 8. Fokus ligger på vägtrafikens utsläpp och hur dessa avgränsas och hanteras i prognoser och kalkyler.

Tre frågeställningar vägleder texten:

a. Hur återspeglas klimatmål och styrmedel på klimatområdet i Basprognos 2024, och med vilken inverkan på beräkningen av framtida vägtrafik?b. Hur återspeglas klimatmål i ekonomiska värderingar av koldioxidutsläpp i den nationella transportplaneringens kostnadsnyttoanalyser?c. Vilka konsekvenser kan hanteringen av klimatmålen få för nationell transportplanering, policyutveckling och beslutsfattande? 

I Basprognos 2024 förutsätts att direkta fossila utsläpp från inrikes transporter upphör till 2045 genom en snabb elektrifiering av fordonsflottan och utfasning av kvarvarande fossila drivmedel. Det antas att kvarstående utsläppsgap i förhållande till det långsiktiga nationella klimatmålet 2045 framöver sluts genom introduktionen av ytterligare, ännu ej beslutade, politiska styrmedel. Prognosen bortser från nationella etappmål och åtaganden på EU-nivå till 2030. Den prognosticerade trafikutvecklingen är, givet nuvarande transport- och klimatpolitik som helhet, inte förenlig med klimatmål och åtaganden till 2030 och 2045.

Vägtrafikens direkta koldioxidutsläpp värderas i samhällsekonomiska kostnadsnyttoanalyser enligt ASEK 8 med en skuggprisansats. Skuggpriset baseras på en beräknad samhällskostnad för att nå det nationella klimatmålet 2045 genom en antagen uppsättning styrmedel som successivt fasar ut fossila drivmedel. Värderingen tar inte hänsyn till högre åtgärdskostnader för att nå etappmål och åtaganden till 2030. Utsläpp från bland annat infrastrukturens byggande och drift återspeglas endast delvis i kalkylen. Värderingen är ofullständig och underskattar faktisk åtgärdskostnad för att uppfylla klimatpolitiska målsättningar och åtaganden.

I promemorian sätts hanteringen av klimatpolitiska mål i relation till aktuella bedömningar av faktisk måluppfyllelse. Resonemang förs om hur hanteringen inverkar på analyser och beslutsunderlag, och i en avslutande diskussion berörs potentiella konsekvenser för planering och beslutsfattande. 

et här kapitlet tittar på hur teknikutvecklingen kan komma att påverka resiliensen hos framtida transportsystem. Det inleds med en allmän diskussion kring framtidsstudier och olika tillvägagångssätt, som ligger till grund för arbetet i BULT och förhoppningsvis för fortsatta fördjupningar. Vi tar därefter avstamp i internationell vetenskaplig litteratur och offentliga dokument för att spänna upp några tekniska utvecklingsområden - energiförsörjning, digitalisering och automatisering - som förväntas driva en transformation av transportsystemet de kommande åren och decennierna. Vi reflekterar över några särskilt intressanta övergripande konsekvenser av den pågående teknikutvecklingen, som alla berör en ökande grad av komplexitet i transportsystemets planering och därmed även i krisberedskapen.

While the technological development of vehicles and fuels is not adequate to meet current climate mitigation targets, infrastructure development also plays an important role in transforming the transport system. Previous studies have argued that conventional infrastructure planning is incapable of implementing climate mitigation. The aim of the paper is to provide insights into power means and mechanisms that counteract integration of climate mitigation targets in infrastructure planning. This is done by an in-depth case study of current Swedish national transport planning. This case provides a rich illustration of a situation with high political ambitions regarding climate mitigation on the one hand, and power mechanisms and resistance with regard to climate goals during the planning process on the other. The case is analysed using the perspective of power circuits and shows how forecasting works as an obligatory passage point, sorting in and out which analyses will be part of the decision-making material. Analyses which do not fit the forecasting model are dismissed from planning. The conclusion is that as long as the transport infrastructure planning practice is dependent on forecasting as the only central analysis there will be difficulties in changing the scope of infrastructure planning and making climate goals central for transport planning. 

KTH, Norrköpings kommun och Trafikverket deltar i det europeiska FoI-projektet Triple Access Planning for Uncertain Futures med fokus på hur scenarieplanering kan utgöra ett verktyg för att utforska hur tillgängligheten kan utvecklas, givet stora osäkerheter och komplexitet i samhällsutvecklingen. Projektet bygger kunskap om hur ett brett fokus på tillgänglighet, som en kombination av mobilitet, rumslig närhet och digitala lösningar, kan påverka strategisk trafik- och samhällsplanering och bidra till en mer robust och hållbar samhällsutveckling. Med andra ord: Hur skapar vi institutionell kapacitet för tillgänglighet scenarioplanering för hållbar urban transportplanering? I en workshopserie under hösten 2022 och våren 2023 prövade KTH en scenarioansats för att tillsammans med planerare i Norrköpings kommun utforska framtida urban tillgänglighet n och vilka konsekvenser det skulle kunna få för stads- och trafikutvecklingen. Norrköping är en av sju städer i Europa som deltar i TAP-projektet med liknande undersökningar. 

Projektet tillämpar kvalitativ scenariometodik, med successiv och gemensam reflektion och utvärdering, tillsammans med trafik- och samhällsplanerare i Norrköpings kommun. Arbetet har gett insikter om förutsättningar och behov för att med scenarioplanering utforska framtida tillgänglighet i en urban geografi, som rör bl.a. följande organisatoriska och institutionella teman: planeringssammanhangets avgränsning och inramning; arbetets integrering med etablerade processer och målbilder; tillgång till data om tillgänglighet; svårigheter att avgränsa osäkerheter som interna eller externa, samt grad av integrering av berörda aktörer och professioner, horisontellt och vertikalt. Resultaten visar på institutionella osäkerheter och behov av stärkt institutionell kapacitet som påverkar förutsättningarna att med scenarier stärka analyser och planering för framtida hållbar tillgänglighet.

Discursive power dynamics are explored that shape dominant meanings and understandings related to climate mitigation in national transport policy and planning. The research is carried out as a Foucauldian-inspired discourse analysis of policy and planning documents from national transport planning in Sweden, focusing on the recent and ongoing rounds of national transport planning. The meanings, problem definitions and suggestions about possible and reasonable ways forward for climate mitigation are examined within the documentation, with specific attention given to the framing of strategic choices and priorities for the future. Five dominant themes are identified on climate mitigation that permeate the documents from national transport policy and planning. Altogether, the discursive framings and meaning making has led to a situation where deep political issues and strategic choices are being avoided and not dealt with explicitly. The chapter concludes with a brief discussion on the need for a changed practice of transport politics and planning.

Literature on urban experiments and the role of experimental governance is increasingly focusing on the relationship between experimental processes and existing urban governance and planning configurations. This article aims to develop knowledge about institutional capacity and conditions for embedding experiments in mundane, everyday planning contexts. Based on qualitative interviews and document studies, we draw upon a research-led experiment which introduces digitally supported mobility interventions in a suburban neighborhood south of Stockholm, Sweden. We ask two questions: 1) which case-specific institutional capacities influence the embedding of urban experimentation? And based on this, 2) which general implications follow from the challenges of embedding experimental activities in mundane urban development contexts? Our results illustrate that mundane settings are challenging sites for embedding urban experimentation within broader strategic urban planning and development. In the case studied, limited strategic planning resources and the absence of an up-to-date strategic framing for the neighborhood’s development makes it challenging to integrate, and learn from, the experiment within its broader planning context. Broader implications from this case suggest that limited institutional capacity to embed experimentation in mundane planning settings implies an extended role for researchers to support conditions for embedding. We also identify a need for both researchers and public planning agencies to continuously safeguard democratic legitimacy and prioritization of scarce strategic planning resources. Embedding can be a demanding learning strategy. Involved actors ought to closely assess available capacity for embedding and identify activities which might support embedding in order to establish favorable conditions.

This report presents illustrative examples of contemporary initiatives involving public actors, citizens and market actors in the mobility sector that intend to contribute to environmentally sustainable and socially just passenger transport. The purpose of the report is to support the discussion of, and reflection on, the role of these actor groups in the development of new mobility solutions. The aims of the report are to: 

(1) provide insights on business models, governance approaches and citizen participation, based on contemporary examples 

(2) inspire the design and implementation of mobility solutions in the on-going research program Mistra SAMS. 

Eighteen contemporary mobility-related initiatives are described. The case descriptions are based on a combination of desk research and interviews with representatives involved in the initiatives. 

In a concluding discussion, five key recommendations for developing mobility services are provided: 

• Consider how new mobility services interact with existing mobility solutions (e.g., do the new services integrate, complement, promote or compete with public transport) 

• Consider possible tensions between market-driven initiatives and long-term public goals, by actively relating the introduction of new mobility services to relevant public governance frameworks, including objectives, strategies, and plans. 

• Embed the living lab in the local social context, connect to existing organizations and issues, and seek out intersections with other policy areas 

• Recognize the needs of those expected to use the services through reflexive and inclusive processes, and by engaging citizens 

• Take opportunities to use the living lab to illustrate and exemplify what socially inclusive sustainable mobility and accessibility could imply

Denna rapport presenterar illustrativa exempel på nutida initiativ inom mobilitetsområdet som syftar till att stärka miljömässigt hållbara och socialt rättvisa resor och transporter, och som involverar offentliga aktörer, medborgare och marknadsaktörer. Syftet med rapporten är att bidra till diskussioner och reflektioner kring vilka roller dessa olika aktörsgrupper kan ta i utvecklingen av nya mobilitetslösningar, genom att: 

(1) bidra med insikter om affärsmodeller, offentliga förhållningssätt till styrning av utvecklingen, och medborgarinvolvering, grundade i nutida exempel 

(2) inspirera utformning och introduktion av mobilitetslösningar inom det pågående forskningsprogrammet Mistra SAMS. 

I rapporten beskrivs arton nutida initiativ. Beskrivningarna baseras på en kombination av dokumentstudier och intervjuer med representanter för de undersökta initiativen. 

I en avslutande diskussion ges fem rekommendationer för utveckling av mobilitetslösningar: 

• Beakta hur nya mobilitetslösningar interagerar med befintliga trafik- och transportlösningar (t.ex. huruvida de integreras med, kompletterar, marknadsför eller konkurrerar med kollektivtrafik). 

• Beakta potentiella spänningar mellan marknadsdrivna initiativ och långsiktiga offentliga målsättningar genom att aktivt relatera introduktionen av nya mobilitetslösningar till relevanta offentliga styrramverk, inklusive målsättningar, strategier och planer. 

• Knyta arbete i ”living labs” till den lokala, sociala kontexten. Knyta an till befintliga organisationer och aktuella frågor, och identifiera kopplingar till andra policyområden. 

• Uppmärksamma de behov som finns bland förväntade användare av lösningarna genom reflexiva och inkluderande processer och involvering av medborgare i arbetet. 

• Tillvarata möjligheter att nyttja ”living labs” som ett sätt att gestalta och exemplifiera vad en socialt och miljömässigt hållbar mobilitet och tillgänglighet skulle kunna innebära.

This article presents findings from a qualitative in-depth analysis of a four-year Swedish national policy initiative where six public agencies got the task to produce a strategic plan for a transformation towards a fossil-free transport sector. The specific aim of the article is to provide empirically grounded insights on principles and practices of importance for building transformative capacity in strategic, long term transport planning. In the analysis, we have applied the concepts stewarding, unlocking, transforming and orchestrating to explore and discuss transformative features of the policy initiative. Altogether, we found that several elements of transformative capacity were developed through the process. Of specific importance was the open and explorative approach to the task, and the ways in which the organizations involved challenged existing routines, perspectives and ways of working in conventional transport planning. New joint principles for assessment of policy measures for climate mitigation were developed, as well as ways to accommodate uncertainties. However, as the initiative was detached from more established planning settings, the question is whether the new principles and practices will lead to a more substantial transformation of the transport system.

This thesis concerns the need to transform the transport system to meet climate mitigation objectives. It provides insights into how specific approaches and practices in transport policy and planning affect prospects for transformation. It focuses on specific practices and knowledge perspectives in policy and planning, exploration of future uncertainty, and the scope and agency attributed to planning for influencing the future development of the transport system. The empirical interest is directed towards contemporary Swedish national transport policy and planning, analyzed in four articles: organization and procurement of physical planning of road and rail investments (Article 1), an emerging discursive framing of digitalized, 'smart' accessibility (Article 2), the approach to future uncertainty in the national investment plan for transport infrastructure 2018-2029 (Article 3), and an inter-agency collaboration on a plan for a fossil-free transformation of the transport system (Article 4).

The thesis follows a qualitative research approach based on a social constructivist and poststructuralist understanding of knowledge as socially constructed and sustained. To highlight the influence of practice and knowledge perspectives on understandings of the future development of the transport system and conditions for transformation, a Foucauldian discursive approach is applied. This approach emphasizes reciprocal dependency between discourse and practice.

Results make evident that Swedish national transport planning and policy is largely characterized by a ‘conventional’ approach with dominant quantitative practices and knowledge perspectives, through which the future is mainly portrayed as a continuation of the historical development. The studies show that this approach strongly influence how the transport system and prospects for transformation are understood and described. The thesis illustrates tendencies to avoid issues of future uncertainty, and how this is taken as an argument for not exploring alternative development directions. Consequently, opportunities to influence future development are portrayed as limited. This has a restrictive effect on the conditions for transformation. However, the thesis also shows contexts where future uncertainty is considered as a basic planning condition, which justifies exploration of opportunities for transformation by broader practices and knowledge perspectives.

Overall, the thesis makes visible ways in which specific practices and knowledge perspectives exert significant influence over which choices regarding future pathways that are presented to the public and decision makers. A central conclusion regards a need for a more politically oriented discussion on what knowledge and practices in transport policy and practice that are relevant and fit for purpose in the light of the climate mitigation challenge as well as other societal objectives.

Denna avhandling tar sin utgångspunkt i behovet av omställning av transportsystemet för att möta politiskt uppställda klimatmål. Den bidrar med insikter om hur specifika förhållningssätt och praktiker i policy och planering inom transportområdet påverkar förutsättningar för omställning. Fokus riktas mot specifika praktiker och kunskapsperspektiv, hur aspekter av framtida osäkerhet i utvecklingen hanteras, och vilken roll som planering antas kunna spela i den framtida utvecklingen av transportsystemet. Avhandlingens empiriska intresse riktas mot samtida svensk nationell transportpolicy och -planering, som analyseras genom fyra delstudier: organisering och upphandling av fysisk planering av väg och järnväg (artikel 1), en framväxande diskursiv förståelse av digitaliserad, ’smart’ tillgänglighet (artikel 2), förhållningssätt till framtida osäkerhet i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 (artikel 3), samt ett myndighetsgemensamt utarbetande av en plan för omställning av transportsystemet till fossilfrihet, populärt benämnt SOFT (artikel 4).

Avhandlingen följer en kvalitativ forskningsansats grundad i en socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk syn på kunskap som socialt konstruerad och upprätthållen. För att belysa praktikers och kunskapsperspektivs inflytande över förståelser av transportsystemets framtida utveckling och förutsättningar för omställning tillämpas en Foucauldiansk diskursiv ansats. Denna ansats betonar ett ömsesidigt beroende mellan diskurs och praktik.

Resultaten visar att svensk nationell transportplanering och policy i hög grad präglas av ett så kallat ’konventionellt’ förhållningssätt till transportsystemet, med dominerande kvantitativa praktiker och kunskapsperspektiv genom vilka framtiden i huvudsak framställs som en fortsättning på den historiska utvecklingen. Studierna i avhandlingen visar att detta förhållningssätt får stort inflytande över hur transportsystemet och förutsättningar för omställning förstås och beskrivs. Avhandlingen visar på tendenser att undvika osäkerhet om framtiden, och hur detta tas som argument för att inte utforska alternativa utvecklingsriktningar och anspråk på framtiden. En konsekvens är att möjligheter att påverka utvecklingen framställs som begränsade. Avhandlingen visar dock också på sammanhang där framtida osäkerhet beaktas som en grundläggande planeringsförutsättning, vilket motiverar utforskande av möjligheter till omställning utifrån bredare praktiker och kunskapsperspektiv.

Sammantaget synliggör avhandlingen att specifika praktiker och kunskapsperspektiv har betydande inflytande över vilka vägval kring transportsystemets framtid som presenteras för allmänheten och beslutsfattare. En slutsats är att detta inflytande, i kombination med de kontrasterande praktiker och kunskapsperspektiv som präglar olika planeringssammanhang, motiverar en tydligare politiskt orienterad diskussion om vilken kunskap som är relevant i ljuset av uppställda samhällsmål, och vad som utgör relevant praktik i relation till det.