How travellers perceive the quality of public transport services has profound influence on their satisfaction and thus of their inclination to choose this mode of transport. Punctuality, which may be interpreted as timetable adherence or overall travel time predictability, is often pointed out as the most important constituent of overall service reliability of public transport systems. However, in order for operators to be able to improve passengers’ perceptions of service reliability, an empirically derived linkage between perceptions and actual service performance indicators must be established. This paper has addressed this issue by using six-year longitudinal dataset on half-year resolution level from the regional public transport system of Scania, Sweden, to relate various indices of actual service reliability, obtained from service performance indicators, to stated satisfaction with punctuality for trains and buses. This was done by means of linear regression models using a stepwise approach to eliminate redundant variables, based on the level of independence of each variable. The results indicate that average arrival delay and frequency of early departures in relation to schedule are the most important factors of service reliability to explain travellerś perceptions of punctuality. Thus, for instance, average arrival delay and schedule adherence are indicated to have three times larger impact on satisfaction than frequency of early departures. But we also find that other service quality factors such as cleanliness, safety, and seat availability are also indicated to have an impact on perceptions of service reliability. It is emphasized that appropriate service performance data, and their relation to perceptions of passengers, constitutes crucial information for commercial and public providers in their ambition to improve levels of passenger satisfaction with operations but that the optimal level of punctuality is likely to differ between different passenger categories, and thus services. 

This chapter explores Sweden's governance structures for transport and digital investments, focusing on key challenges, reforms, and comparisons with international practices. It presents how Swedish transport infrastructure investments are governed and what is the experience of the current governance model. The chapter also provides some observations on the governance of digital investments in the state sector. There is no general governance system for all public investment projects in Sweden; instead, there are sectoral systems, with the system for transport investments. The chapter discusses major differences between the Norwegian and the Swedish governance of infrastructure projects. The main structure of the Swedish long-term planning model has been constant since atleast the 1990s. The components include planning in two channels as portfolio and individual projects; and two stages of portfolio planning proceeding. Ex post follow-ups and evaluations remain a weak point in the system.  

Policy for supplying charging infrastructure is an important issue for acceleration of car electrification. In Sweden, most early buyers of chargeable vehicles have been residents in detached houses. Residents in apartment buildings have been assessed to be more dependent on public charging. This paper therefore examines how access to public charging affects the probability of buyers to choose a chargeable car. The main result suggests that both private and public charging close to home and work increase the propensity for buyers of private cars to choose a chargeable car, but private charging had a relatively larger impact than existing densities of public charging stations in 2019. The results therefore raises some doubt on the intense focus on providing public charging infrastructure to speed up car traffic electrification, and perhaps more focus could be put on regulating the provision of private charging possibilities for residents in apartment buildings.

För att uppnå Sveriges utsläppsåtaganden gentemot EU kan bränsleskatterna komma att behöva höjas. Om väljarna eller politikerna har en felaktig uppfattning av föreslagna lösningars tänkbara effekter kommer det vara svårt att nå ändamålsenliga beslut. Bristande väljaracceptans kan vara en begränsning för möjligheterna att genomföra effektiv klimatpolitik. Tidigare undersökningar av åsikter om bränsleskatt har dragit slutsatsen att ett hinder för acceptans är uppfattningen att högre bränslepriser drabbar landsbygdsbor och låginkomsttagare orättvist. En stor global studie visar också att utförlig information om bränsleskattens påverkan på bränsleförbrukning och utsläpp tillsammans med kompensationsmöjligheter kan öka stödet. Syftet med denna studie var därför att undersöka om information om skattens effekter och att landsbygdsbor och låginkomsttagare kan kompenseras skulle påverka benägenheten att stödja höjda bränsleskatter. 

VTI har genomfört en studie av hur svenskars stöd för höjd bränsleskatt påverkas av information om i) skatternas effekter på utsläpp och ii) en tänkbar kompensation för bilägare med lägre inkomst än medelinkomsten och som bor på landsbygd. I denna studie undersöker vi 4043 medborgares inställning till en skattehöjning som skulle öka priset på drivmedel med ytterligare 3 kronor per liter. Detta undersöktes genom att dela in respondenterna i fyra olika grupper: en referensgrupp och tre behandlingsgrupper som tilldelades olika informationsstycken. Detta kompletteras med ytterligare frågor om hur respondenten tänker att dennes acceptans hänger ihop med exempelvis effekter av skatter. Uppsatsen redovisar en skattning av en diskret valmodell med olika variablers effekt på benägenheten att stödja skattehöjningen. 

För att undersöka effekten av tillgång till laddinfrastruktur på bilval skattar vi om den del av Bilparksmodellen som modellerar val av biltyp och inkluderar antal publika laddstationer inom 1km från individens hem respektive arbete. Vi använder registerdata om individer och privatägda bilar (från SCB) från 2019, eftersom 2019-data inte är påverkade av de långa förseningar i billeveranser som skedde under Covid-19-pandemin. Vidare kontrollerar vi för hushållsinkomst, bostadstyp, ha mer än en bil i hushållet och ha fått bidrag för att installera laddstation i bostadsrättsföreningen. Modellen är en multinomial logit modell med 597 biltyps-alternativ att välja mellan, som definieras av märke, bränsletyp och bränsleförbrukningsklass. Ett stort antal attribut inkluderas för att beskriva biltypsalternativet, dessa data kommer från Bilvision och inkluderar bilens inköpspris, driftskostnad, rostgaranti, storleksklass, säkerhetsnivå etcetera.

Resultaten från modellskattningen visar en signifikant men liten effekt av antal publika laddstationer inom 1 km från bostaden på benägenheten att köpa en elbil eller laddhybrid. Det samma gäller vid arbetsplatsen. Effekten av privat laddning vid småhus eller lägenhet är betydligt större. Hushållsinkomst påverkar i modellen genom att de lägre inkomstgrupperna är mer känsliga för inköpspris. Vidare visar resultaten av skattningen att de som har mer än en bil i hushållet har större benägenhet att köpa elbil. Benägenheten att köpa elbil och laddhybrid är mindre i småstäder jämfört med på landsbygden och i storstäder.

I denna studie har vi undersökt samband mellan individuella köpare av nya personbilar och deras benägenhet att välja elbil eller laddhybrid givet deras placering och typ av bostad och arbete i relation till utbudet av publik och privat laddinfrastruktur. Resultaten indikerar att de senaste årens tryck på att snabbt bygga ut publik laddinfrastruktur kan vara överdriven och att det kan vara bättre att lägga mer fokus på att stödja utbyggnad av privat laddinfrastruktur för boende i lägenhet.

The European rail sector has united within the Shift2Rail programme to develop new technologies to increase the competitiveness of European rail. However, technological development, such as electrification, is also rapid in the road sector. Here, we model the effects of Shift2Rail innovations on rail market shares for three passenger transport use cases: high-speed, regional, and metro corridors. We find that Shift2Rail innovations could increase high-speed and regional rail market shares substantially in the scenario without the high penetration of electric cars, but only moderately when there is high penetration of electric cars. Since the competition from electric cars will increase over time, the best chance of sustaining or increasing the rail market share lies in the near future. Our results further suggest that electric cars are less competitive in congested metropolitan areas and hence pose less of a threat to metro corridors.  

Uppnåendet av EUs och Sveriges klimatmål för transportsektorn kommer att kräva minskade utsläpp från vägtransporter. Det råder bred konsensus bland nationalekonomer om att prissättning av utsläpp är det mest effektiva styrmedlet för att nå dessa mål. Problemet är dock att allmänheten, trots att den säger sig stödja klimatpolitik, inte tycks acceptera höjda bränslepriser, främst för att detta ofta uppfattas kunna ge orättvisa effekter. Detta kan vara en förklaring till att många politiker räds för att använda detta styrmedel. Denna studie analyserar fördelningen av privat bilägande, bilanvändning och bränsleutgifter under 2022 för att analysera hur högre bränslepriser skulle ha påverkat utgifter för bränsle och disponibel inkomst.

Den här artikeln argumenterar för att Sverige bör göra och redovisa analyser av vad nyttan och kostnaden för att nå klimatmålen kan bli. Det behövs därför en förklaring av vad nyttorna kan vara och vad osäkerheterna är och därmed att det kan vara värt att ta dessa kostnader om man vill nå målen. Vidare argumenteras för att detta bör göras av en statlig myndighet. Det verkar inte finnas en majoritet av medborgare som tycker att måluppfyllelse är värt priset än. Därför är det tufft för politiker att våga ta den diskussionen.

Studier av konkurrensen i den upphandlade svenska kollektivtrafiken har varit få. Syftet i denna rapport är att undersöka vad regionala kollektivtrafikmyndigheter kan göra för att öka måluppfyllelsen genom att i högre utsträckning använda konkurrens i upphandling av trafiken. Denna uppsats utgör rapporteringen av ett projekt finansierat av Konkurrensverket. 

Rapporten utgör en sammanställning och diskussion av rekommendationer för hur upphandling av kollektivtrafik bör göras i befintlig forsknings och utredningslitteratur. Vidare presenteras en statistisk undersökning av antalet anbud bussupphandlingar vid de tre största kollektivtrafikmyndigheterna de senaste 10 åren.

Norge har sedan lång tid ett kvalitetssäkringssystem för stora offentliga investeringar. Som en del av detta system har ett sekretariat vid NTNU vid Trondheims universitet ett uppdrag att bedriva forskning om dessa aktiviteter. För en tid sedan initierade detta sekretariat ett arbete med att jämföra liknande förvaltningsstrukturer i andra länder. Denna uppsats rapporterar en uppdaterad bedömning av de svenska planeringssystemen i transportsektorn och för IT-investeringar i jämförelses med det norska systemet. Antologin beskriver även andra länder och ger sammanfattande observationer. Medan det norska systemet täcker hela statsförvaltningen och har vunnit ett starkt stöd i Norge och implementeras nu delvis även i fylken och kommuner, så har Sverige inte ett lika tydligt system och inte lika tydliga krav på oberoende tredje-partsgranskning och offentlighet.