Strada är ett nationellt register för vägtrafikolyckor som kombinerar data från både polisen och akutsjukvården. Målet är att tillhandahålla detaljerad information om både olycksomständigheter och skador för forskning, utvärdering och måluppföljning. Med Stradas centrala roll i svenskt trafiksäkerhetsarbete är hög datakvalitet av stor vikt. 

Syftet med denna studie är att beskriva Stradas datakvalitet ur ett användarperspektiv och att ta fram rekommendationer för att förbättra datakvalitet och användarbarhet. Detta görs genom att utforska frågeställningar kring partiellt bortfall, matchning av rapporter, datakopplingar till nationella vägdatabasen (NVDB), samt behovet av dokumentation och metadata. Metodansatsen innehåller både kvantitativa och kvalitativa delar och baseras på analys av Stradadata, studie av dokument, och inhämtning av expertinformation. 

Resultaten visar att täckningen gällande dödade inte är fullgod, användarbarheten av kopplade NVDBdata är låg, och att det finns ett behov av bättre dokumentation. Sett till partiellt bortfall indikerar resultaten en förbättring för polisrapporter och en försämring för sjukvårdsrapporter över tid. Vidare har en beskrivning av matchningsalgoritmen tagits fram. Utifrån studiens resultat rekommenderas Transportstyrelsen att: 

1. föra dialog med departement och berörda myndigheter om polisens nedprioritering av rapportering till Strada
2. prioritera inkludering av information om personer med skyddade personuppgifter
3. utöka värdemängderna för Stradas variabler för tydligare indelning av saknade värden
4. säkerställa möjlig koppling till polisens interna utredningsmaterial
5. kartlägga och dokumentera matchningsalgoritmen i detalj
6. utveckla en användarvägledning som beskriver olyckskopplingen till NVDB och hur kopplingen kan användas
7. återinföra vägtyp som polisrapporterad variabel med samma värdemängd som i NVDB
8. utveckla polisens och sjukvårdens rapporteringsverktyg så att endast relevanta väglänkar kopplas från NVDB och att dessa struktureras i separata variabler
9. dela upp nuvarande användarhandledning för Strada uttagswebb i två dokument med registerinformation och uttagsinformation
10. skapa och bifoga en maskinläsbar variabelmetadatafil till varje datauttag, samt att
11. erbjuda data i textformat som alternativ till Excelformat.

Strada is a national registry for road traffic crashes that combines data from the police and emergency hospitals. The aim is to provide detailed information on both crash circumstances and injuries for research, evaluation, and target monitoring. 

The purpose of this study is to describe Strada’s data quality from a user perspective and to propose recommendations for improving quality and usability. Partial missing data, report matching, data linkages to the national road database (NVDB), documentation and metadata are explored. The study is based on analysis of Strada data, document studies, and the collection of expert knowledge. 

The results show that the coverage of fatalities is insufficient, the usability of linked NVDB data is low, and documentation needs improvement. Regarding partial missing data, the results indicate an improvement over time for police reports and a decline for healthcare reports. Furthermore, a description of the matching algorithm has been developed. Based on this description and the results, it is recommended to  

1. hold discussions with the ministry and the relevant authorities concerning police deprioritisation of reporting to Strada 
2. prioritise inclusion of individuals with protected personal data 
3. expand the value sets of variables to provide clearer categorisation of missing values 
4. ensure possible linkage to the police’s internal investigation materials 
5. map the matching algorithm in detail 
6. develop a user guide describing the linkage to NVDB 
7. reintroduce road type as a police-reported variable with the NVDB value set 
8. develop the reporting tools to only include relevant road links from NVDB and to structure them into separate variables 
9. divide the user manual into two documents with registry information and extraction information 
10. create a machine-readable variable metadata file to be included with extracted data, and 
11. offer data in text format as an alternative to the Excel format.

Crash test dummy kinematics is commonly obtained from high-speed video recordings or other optical methods which are processed to provide displacements as functions of time. This study presents an open-source software that can provide motion data from sensors in the dummy. Sensors needed for this analysis are a combination of gyros and accelerometers. The evaluation was done using the crash tests dummies SET v0.2 50F and 50M, developed for low severity rear impacts and equipped with gyros at four locations, one inside the head and at three locations along the spine. The tests were done in two different seats in 16 km/h rear impact sled tests. The analysis showed good agreement between high-speed film analysis using Tema and the motion from the sensors. The motion in focus in this study is the loading to the neck caused by the head and the torso (the first thoracis vertebrae). Motion data from sensors could provide a more direct approach to identify which seats provide the lowest load on the neck, in testing, due to relative motion between the head and the torso, without requiring time-consuming camera setup and manual analysis. Furthermore, sensors have the potential to provide higher resolution results and measurements of movements that are difficult to capture through optical methods.

I Sverige är hastighetsefterlevnaden generellt låg där mätningar i tätort har visat att nästan 40 % av motortrafiken överskrider hastighetsgränsen. I en studie utförd i Storstockholm och Uppsala körde nästan 80 % av yrkestrafiken för fort. I projektet HasT (Hastighetsbegränsad trafikzon i urban miljö) pågår ett försök med geofencing i centrala Enköping med syftet att öka hastighetsefterlevnaden hos yrkestrafiken. I projektet testas geofencingsystem där ett digitalt staket upprättats runt stadskärnan i Enköping. När ett fordon kommer in i zonen gör systemet automatiskt så att skyltad hastighet ej kan överskridas genom att gaspedalen låser sig.I denna rapport kartläggs försöket med syftet att undersöka: (1) förarnas upplevelse och acceptans av systemen, (2) om försöket haft någon påverkan på trafiken i Enköping, och (3) om data från försöksfordonen kan ge ytterligare insikter om systemens funktion och potential.

Cirka 90 fordon som kör i stadskärnan regelbundet är med i försöket som pågår under perioden april–oktober 2024. Detta inkluderar kommunala transporter, lätta och tunga lastbilar från små och stora fraktföretag, samt bussarna som trafikerar stadskärnan. Geofencingsystem från tre olika leverantörer testas – två av dessa är leverantörsinstallerade system från stora fordonstillverkare och det tredje är ett eftermonterat system som tillhandahålls av en tredje part. Förarnas upplevelser och synpunkter samlas in genom både en enkätstudie och en intervjustudie. Försökets påverkan på trafikens hastighet undersöks genom före-efter-mätningar med slang på 16 utvalda platser. Vidare samlas allmänhetens åsikter in om trafiksituationen i Enköping genom en enkät. Data insamlade direkt från fordonen tillhandhålls från varje part i projektet.

Preliminära slutsatserna är att det bland yrkesförare finns ett stöd för syftet med ökad hastighetsefterlevnad och en viss acceptans för införandet av hastighetsbegränsande geofencing, men att det krävs en teknisk utveckling av systemen för att nå en bredare acceptans. Projektet kommer vara klart vid tiden för Transportforum och slutgiltiga resultat och slutsatser kommer då presenteras.

Trafikverket har sedan 2021 en färdplan för hur krav på hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar kan införas. Inom färdplanen infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefterlevnaden i entreprenadernas vägtransporter. Sex pilotprojekt har därefter startats upp där krav på redovisning av hastighetsefterlevnad ställts i upphandlingen. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera olika aspekter utifrån krav på redovisning av hastighetsefterlevnad i pilotprojekten.

Projektet innehåller fyra olika arbetspaket och följande aspekter studeras: hur entreprenören tar sig an kraven (semistrukturerade intervjuer), vilken teknik som används för att följa upp kraven (litteraturstudie och workshop), rättsläget för kraven (litteraturstudie och workshop) samt vilka effekter som kan uppnås (statistisk analys av hastighetsdata från entreprenörerna).

Preliminära resultat från intervjuerna med Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna visar att varken entreprenörer eller underentreprenörer tycker att kraven på uppföljning är något större problem då de redan har krav för arbetsmiljö och miljö. De flesta har löst uppföljningen med eftermonterade puckar eller utbyggnad i befintligt system. Man upplever dock att det finns en viss otydlighet kring Trafikverkets syfte, regelverk och förväntningar på entreprenören. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner tar också upp vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten. Genom att gå ifrån ett ackordssystem och i stället upphandla transporter på timme så menar man att förutsättningarna förbättras/ökar. Eftersom kraven bygger på att information om eventuella hastighetsöverträdelser redovisas av entreprenören så är frågan om integritet och GDPR en viktig faktor.

Ökad hastighetsefterlevnad är ett av de viktigaste områden för att förbättra trafiksäkerheten och föreliggande studie visar på potentialen av att använda kravställning av hastighetsefterlevnad som ett verktyg i samband med upphandling. Inhämtade erfarenheter kommer att bidra till beslutsunderlag inför implementeringen 2025 i Trafikverkets färdplan. Föredraget önskas hållas tillsammans med föredraget: Hållbara hastigheter genom upphandling – ett rättsligt perspektiv inskickat av Jeanette Andersson.

Trafikverket har sedan 2021 en färdplan för hur krav på hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar kan införas och i sex pilotprojekt som startats upp har krav på redovisning av hastighetsefterlevnad ställts i upphandlingen. I föreliggande studie utvärderas olika aspekter utifrån kraven i pilotprojekten. Då kraven bygger på att information om eventuella hastighetsöverträdelser redovisas av entreprenören aktualiseras bl.a. frågor kring integritet och rättsliga utgångspunkter för genomförandet. Syftet med att, som en aspekt, studera rättsläget för kraven är att dels identifiera rättsliga förutsättningar och utmaningar med anledning av dessa, dels klargöra vilka rättsliga aspekter som behöver beaktas för att kunna säkerställa rättslig efterlevnad vid kravens genomförande.

Inom ramen för ett av fyra arbetspaket studeras kraven ur ett rättsligt perspektiv. Studierna innefattar litteraturstudier och workshop samt genomförs i övrigt med användning av juridisk metod, dvs. beaktande av lagstiftning, förarbeten, viss rättspraxis, inklusive arbetsrättslig praxis och beslut från IMY, samt doktrin.

Upphandlingskraven avseende hastighetsefterlevnad motiveras utifrån ett trafiksäkerhets- och arbetsmiljörättsligt syfte. Den rättsliga strukturen av kraven bygger på olika avtalsrelationer som aktualiserar beaktande av avtalsrättslig, arbetsrättslig och dataskyddsrättslig (GDPR) reglering. Som utgångspunkt är upphandlingskraven avtalsrättsliga, men entreprenörens möjlighet att uppfylla de avtalade kraven är beroende av möjligheterna för entreprenören att i arbetsrättsligt hänseende kontrollera förarnas hastighet och behandla personuppgifter. De rättsliga förutsättningarna behöver därför bedömas i flera led. Den arbetsrättsliga regleringen tar sikte på vad som kan anses utgöra en integritetskränkning i arbetslivet och i vilken utsträckning en arbetstagares personliga integritet ska erhålla rättsligt skydd. En arbetsgivares arbetsledningsrätt kan innefatta en rätt att vidta kontrollåtgärder gentemot arbetstagarna.

Kravens rättsliga struktur är komplex och rättsläget för kraven framstår i viss utsträckning som oklart och innefatta svåra intresseavvägningar. Kraven ställer höga krav på entreprenörens kunskap och förståelse för hur kraven ska hanteras och bedömas ur dels ett arbetsrättsligt hänseende, dels med beaktande av GDPR. Föredraget önskas hållas under samma session som föredraget: Hållbara hastigheter genom upphandling – En pilotstudie inskickat av Anna Vadeby.

I Nollvisionen är det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. För 2030 finns ett delmål om högst 133 omkomna och 2 800 allvarligt skadade. Det finns även ett nationellt mål för 2030 om att hastighetsefterlevnaden ska vara minst 80 procent. Nationella hastighetsmätningar visar dock att hastighetsefterlevnaden ligger långt under målet. Ett sätt att uppnå ökad hastighetsefterlevnad och lägre medelhastigheter är att beställare ställer krav på uppföljning av hastighetsefterlevnad vid entreprenadupphandlingar, vilket är vad som utvärderats i föreliggande projekt. Inom ramen för Trafikverkets färdplan för Hållbara hastigheter testas krav på redovisning av hastighetsefterlevnad i sex olika entreprenader. Syftet med denna studie är att studera och utvärdera flera aspekter av detta krav. Utifrån intervjuer, kartläggning av tillgänglig teknik, juridisk analys, och analys av redovisade hastighetsdata studeras hur kravställningen fungerat i pilotprojekten och potentialen för en bredare implementering.  

Studien visar att det finns såväl möjligheter som utmaningar med att ställa krav på hastighetsefterlevnaden i entreprenader. Resultaten visar att tillvägagångssättet generellt fungerat bra i dess nuvarande upplägg. Den stödprocess som initierats i samband med pilotprojekten har uppskattats av Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna. På en övergripande nivå finns en stor potential att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken genom ökad hastighetsefterlevnad. Uppskattningar visar att om all trafik skulle uppnå den hastighetsefterlevnad som i genomsnitt rapporteras i pilotprojekten kan antalet dödade minska med 18 procent och antalet allvarligt skadade med 14 procent. Ökad hastighetsefterlevnad och lägre hastigheter leder även till minskad bränsleförbrukning och lägre utsläpp. Genom att följa upp hastighetsefterlevnaden för de resor och transporter som utförs i verksamheten, och använda den i dialogen med medarbetarna bidrar man även till att visa engagemang och bygga god säkerhetskultur och arbetsmiljö i organisationen. Utmaningarna ligger främst inom den juridiska sfären med avseende på GDPR och integritetsfrågor, men även avseende teknikens mognad. 

The long-term goal of Vision Zero is that no one should be killed or seriously injured in traffic. In Sweden, there is an interim goal of a maximum of 133 fatalities and 2 800 seriously injured by 2030. There is also a national goal that speed compliance should be at least 80 percent by 2030. However, national speed measurements show that speed compliance is far below this target. One way to achieve increased speed compliance and lower average speeds is for organisations to require follow-up on speed compliance in procurement contracts. In the Swedish Transport Administration's roadmap for Sustainable Speeds, requirements for reporting speed compliance are being tested in six different contracts. The purpose of this study is to examine and evaluate several aspects of this requirement. Based on interviews, mapping of available technologies, legal analysis, and analysis of reported speed data, the study examines how the requirement has worked in the pilot projects and the potential for broader implementation.  

The study shows that there are both opportunities and challenges with requiring speed compliance in contracts. The results show that the approach has generally worked well in its current setup. The support process initiated in connection with the pilot projects has been appreciated by the Swedish Transport Administration’s contact persons and the contractors. Furthermore, results indicate that if all traffic achieved the speed compliance reported on average in the pilot projects, fatalities could decrease by 18 percent and seriously injured by 14 percent, and vehicle emissions would also decrease. By following up on speed compliance and using the results in dialogue with employees, one also contributes to showing commitment and building a good safety culture and work environment in the organization. The main challenges lie in the legal sphere regarding GDPR and privacy issues, andregarding technology maturity. 

The city of Gothenburg aims to create efficient transportation with fast and efficient loading and unloading. By eliminating unnecessary driving and minimizing congestion, they strive to reduce emissions in the city center and create more seamless logistics. Understanding and optimizing the use of existing loading areas is seen as key to a dynamic and flexible city center. In connection with this work and within the research project Smart Urban Traffic Zones, the city of Gothenburg, together with other project participants, has developed a solution that can benefit both the city and transporters. This solution is visualized in two different prototype tools: a real time tool that helps drivers find available loading areas in real-time, and a planning tool that shows how loading areas have been used over time and helps transport managers plan routes for loading and unloading in the area around Vallgraven in Gothenburg. Approximately 50 transport vehicles were equipped with GPS transmitters. In addition, several Scania vehicles sent their positions directly from their built-in systems. By tracking the vehicles' positions, the availability status for each loading area was updated in near real-time. Cameras were also installed at two loading areas, at the central station and at Norra Hamngatan, where availability status and vehicle types were identified through an image recognition algorithm. To investigate how the real-time tool was received and accepted by the drivers, an interview study was conducted with three different drivers who operated in the area. The purpose of the interviews was to provide an opportunity to discuss various aspects related to the function and experiences of the real-time tool during driving, loading, and unloading in the area within Vallgraven.

Ökad hastighetsefterlevnad, ökat företagsansvar och nya teknologier är viktiga områden för att minska antalet dödade och skadade i vägtrafiken. Sambandet mellan lägre hastigheter och ökad trafiksäkerhetär väl kartlagt i litteraturen, men i Sverige är hastighetsefterlevnaden generellt låg. I september 2023 påbörjades projektet Hastighetsbegränsad trafikzon i urban miljö (HasT). Syftet var att utföra en demonstration av hur ny teknik kan användas för att öka hastighetsefterlevnaden hos yrkestrafiken med Enköpings kommun som testplats. I projektet testades system för geofencing där ett digitalt staket upprättats runt Enköpings stadskärna. När fordon är inom zonen kan skyltad hastighet ej överskridas genom att systemet låser gaspedalen.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga försöket med geofencing genom att utforska förarnas upplevelse och acceptans av systemen, försökets påverkan på trafiken, och vilka insikter data från deltagande fordon kan ge. Drygt 90 fordon deltog och tre olika system för geofencing testades. Data samlades in genom enkät och intervjuer med deltagande förare, enkät med allmänheten, hastighetsmätningar av trafiken, samt från fordonen själva.

Resultaten visar på en bred acceptans hos förarna för syftet med hastighetsbegränsande geofencing –att öka hastighetsefterlevnaden och trafiksäkerheten. De främsta fördelarna med systemen ansågs varaatt de är lätta att förstå och använda, kan vara ett bra stöd i att hålla hastigheten och att de kan hjälpa föraren att bibehålla uppmärksamheten. Den största barriären för ökad acceptans var tekniska problem där det förekom att systemen visade fel hastighetsbegränsning. Samtliga intervjuade förare kunde tänka sig att fortsätta använda systemen om de tekniska problemen löstes.

Det främsta hindret för ökad implementering på nationell nivå identifierades som den manuella handpåläggning som krävs för att implementera systemen. Försöket hade inte någon mätbar påverkan på trafiken i Enköpings stadskärna enligt hastighetsmätningarna och enkäten som utfördes med allmänheten. Det beror troligtvis på den låga penetrationsgraden av geofencade fordon som uppskattades vara 3 procent av total trafik.

Increased speed compliance, increased corporate responsibility, and new technologies are important areas for reducing the number of deaths and injuries in road traffic. The relationship between lower speeds and increased traffic safety is well documented, but in Sweden, speed compliance is generally low. In September 2023, the project HasT was initiated. The aim was to demonstrate how new technologies can be used to increase speed compliance in commercial traffic, with Enköping municipality as the test site. The project tested geofencing systems where a digital fence was established around the city center of Enköping. When vehicles are within the zone, the posted speed limit cannot be exceeded as the system locks the accelerator pedal. 

The purpose of the present study is to map the geofencing trial by exploring drivers’ experiences and acceptance of the systems, the trial’s impact on traffic, and the insights vehicle data can provide. Over 90 vehicles participated, and three different geofencing systems were tested. Data were collected through driver surveys and interviews, a public survey, traffic speed measurements, and from the vehicles themselves. 

The drivers showed broad acceptance of the purpose of speed-limiting geofencing – to increase speed compliance and traffic safety. The main advantages reported were that the systems were easy to understand and use, could provide help in maintaining the  speed limit, and could aid in attentiveness. The biggest barrier to increased acceptance  was technical problems where the systems sometimes displayed incorrect speed limits. 

The main obstacle to increased implementation at the national level was identified as the manual interventions required to implement the systems. The trial had no measurable impact on traffic in Enköping’s city center according to the speed measurements and the public survey. This is likely due to the low penetration rate of geofenced vehicles, estimated to be 3 percent of total traffic. 

Ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet, men hastighetsefterlevnaden i Sverige är låg och det är långt kvar till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030. Inom Trafikverkets färdplan för hastighetsefterlevnad i entreprenadupphandlingar infördes under våren 2022 ett instegskrav på metoder, rutiner eller system för att säkerställa hastighetsefterlevnaden i entreprenadernas vägtransporter. Syftet med föreliggande projekt har varit att utvärdera och studera olika aspekter relaterade till detta instegskrav.

Projektet har följt tio kontrakt med entreprenader som har instegskravet för att ta reda på hur kravet påverkat arbetet med trafiksäkerhet och hur Trafikverkets uppföljningsrutiner fungerat. Underlag till analysen har samlats in genom strukturerade intervjuer. Dessutom har de juridiska aspekterna kopplade till kravet studerats.

Resultaten visar att Trafikverkets kontaktpersoner och entreprenörerna tycker att det är bra att frågan om hastighetsefterlevnad kommer upp på agendan. En otydlighet som diskuterats under intervjuerna är vilka transporter kravet gäller: inom arbetsområdet, till och från arbetsområdet, resor med privata bilar/tjänstebilar inom entreprenadens utförande? Här är synen delad bland de intervjuade. Integritetsfrågor kopplade till GDPR ses inte som något problem eftersom redovisning av hastighetsefterlevnaden inte är ett krav i detta första steg. Däremot känner man en viss oro för hur detta ska hanteras när kraven skärps. Både entreprenörerna och Trafikverkets kontaktpersoner belyser vikten av att skapa förutsättningar för att hålla hastigheten genom att till exempel upphandla transporter på timme istället för på ackord. Den rättsliga översikten visar på behov av fördjupad juridisk analys när kraven skärps då rättsläget bedöms som oklart utifrån befintliga informationsunderlag.

De intervjuade tror att instegskraven kan leda till mindre förbättringar av hastighetsefterlevnaden men att den stora vinsten är att hastighetsfrågan lyfts genom information och påminnelser till entreprenadernas utförare. Däremot tror man på större effekter i samband med att kraven skärps och omfattar hastighetsmätningar, men att frågan om integritet då blir betydelsefull att lösa.

Increased speed compliance is very important for increased traffic safety. However, in Swedencompliance is low and currently not close to the target of 80 percent by the year 2030. In 2022, as part of their speed compliance road map, the Swedish Transport Administration introduced an entryrequirement that contractors must have methods, routines, or systems for ensuring speed complianceof their road transports. The purpose of this current project was to evaluate and study aspects related to this entry requirement. 

The project has followed ten contracts to study how the requirement was implemented by the Swedish Transport Administration and how it affected the contractors’ work with traffic safety. The analysis isbased on structured interviews. In addition, the legal aspects of the requirement are also studied.

The results show that the contact persons at the Swedish Transport Administration and the contractors are positive towards the agenda of increased speed compliance. The respondents had different viewson where the requirements should apply, e.g., both inside and outside the work area? Issues of integrity and GDPR were not viewed as a problem as no speed data is disclosed in this first step. However, some respondents worried how this will be handled when data must be disclosed followingstricter requirements. Both the Swedish Transport Administration and the contractors highlight the need for the right conditions for maintaining the speed limit, e.g., through contracts based on hours instead of performance. The results from the legal overview show that further analysis is needed when the requirement becomes stricter. 

The respondents believe that the entry requirement could result in minor improvements to speed compliance, but that the main benefit is raised awareness among contractors. However, they do expect larger effects when the stricter requirements are implemented, though integrity issues will then be important to solve.

This report is part of the Smart Urban Traffic Zones (SUTZ) project, which has received funding from Vinnova. It presents the results of Pilot 3A, where a dynamic warning system at construction site exits was developed and tested. The test was conducted at an exit from Heidelberg Materials’ site on Johannesfredsvägen in Stockholm, an area frequently used by cyclists and pedestrians. The main goal of the pilot was to improve safety for cyclists and pedestrians at the exit. A secondary goal was to gain a better understanding of how to design an effective warning system. The ambition was to study how the behavior of cyclists and pedestrians was influenced by the active warning system compared to when it was inactive. The test was conducted by observing behaviors in specific scenarios, measuring cyclists’ speed, their distance from trucks, and their likelihood of stopping when trucks exited the site. Measurements were taken with the warning system active as well as inactive.

Denna rapport är en del av projektet Smarta Urbana Trafikzoner (SUTZ), som har fått finansiering av Vinnova. Här presenteras resultaten från Pilot 3A, där ett dynamiskt varningssystem vid byggarbetsplatsutfarter har utvecklats och testats. Testet genomfördes vid en utfart från Heidelberg Materials anläggning på Johannesfredsvägen i Stockholm, där cyklister och fotgängare ofta passerar. Målet med piloten var att förbättra säkerheten för cyklister och fotgängare vid utfarten. Ett sekundärt mål var att få en bättre förståelse för hur ett effektivt varningssystem bör utformas. Ambitionen var att undersöka hur beteenden hos cyklister och fotgängare påverkades av ett aktivt varningssystem jämfört med utan systemet. I testet observerades beteenden i olika scenarier, genom att mäta cyklisters hastighet, avstånd till lastbilar och benägenhet att stanna när lastbilar körde ut. Mätningar utfördes med varningssystemet aktivt såväl som inaktivt.