The extent and results of the police breathalyser tests in Stockholm, Västerbotten, Östergötland, Skåne and Västra Götaland Counties over the period 2001-2003 have been analysed. The primary aim is to uncover and describe shortcomings in existing data, not to estimate the extent of drink driving. The analysis has been made with reference to the codes applied by the police to describe the type of control at which the test was made. These codes are - 0) Police initiated driver control - 1) "Random" control (not random in the strict statistical sense) - 2) Control because of a road traffic accident - 3) Targeted control (e.g. at strategically selected points such as shops selling alcoholic drinks) - 4) Other codes - It is mainly the breathalyser tests coded by the police as 0, 1 and 3 that are examined in the analysis. The other codes appear very rarely in the controls made.

At the end of 2003, camera boxes were used to enforce speed for 30 sections of road. The total road distance was about 500 km, and the number of camera cabinets was 225. The system consists of fixed pole and cabinets installed at the side of the road. All sections where speed enforcement is undertaken are clearly signed with information about the speed cameras. Speed camera enforcement has resulted in a total of 4,801 photographed vehicles in 2002 and 9,402 vehicles in 2003. Motorcycles and emergency vehicles that make up about 2% of the traffic are not included. The number of approved photos was 2,565 during 2002 and 6,073 during 2003. The proportion of approved photos and contacts with the vehicle drivers has thus increased from 53% to 65%. Nearly the entire decrease in unsatisfactory photos can be attributed to technical defects.

Det finns flera indikationer på att den tidigare gynnsamma utvecklingen av antalet dödade i vägtrafiken i Sverige har försämrats de senaste åren. VTI har därför erhållit i uppdrag av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och VTI att beskriva samt analysera de förändringar i trafiksystemet som skulle kunna ha betydelse för trafiksäkerhetsutvecklingen, såväl positivt som negativt och framför allt avseende antalet dödade.

Eftersom trafiksäkerhetsarbetets övergripande mål är att antalet dödade i trafiken successivt skall minskas från år till år är frågan varför detta inte varit möjligt att uppfylla under perioden.

Stora insatser och förändringar har skett som både lett till minskade och ökade dödsrisker i trafiken under perioden. I rapporten görs en genomgång av de olika problemområden som varit aktuella för olika åtgärder eller förändringar under perioden och hur detta borde ha påverkat risken att dödas i trafiken.

En övergripande sammanfattning är att de ökade hastigheterna under perioden 1994–2000 kompenserats av den ökade förekomsten av krockkudde i personbilar samt att vägåtgärder för ökad säkerhet, motorvägar, cirkulationsplatser, vägräcken m.m. tillsammans med höjt bensinpris och vinterdäckslag kompenserat för minskad säkerhet till följd av den ökade biltrafiken, särskilt den ökade lastbilstrafiken, samt den ökade genomsnittsåldern bland bilförare som ökar risken att dö om man skadas allvarligt i en trafikolycka.

There are several indications that the earlier favourable traffic safety development in Sweden has slowed down in recent years. VTI has therefore been commissioned by the Swedish Road Administration and the Swedish Police Board to describe and analyse the changes in the traffic system which may have either a positive or negative significance for traffic safety development.

Since the overarching goal of traffic safety work is a gradual year by year reduction in the number of those killed in traffic, the question arises why this goal could not be reached during the period. Large investments and changes have been made which resulted in both decreases and increases in the risk of being killed in traffic during the period. The report makes an examination of the different problem areas which were considered in relation to the different measures or changes during the period, and the way these ought to have affected the risk of being killed in traffic.

An overall summary is that the increased speeds during the period 1994-2000 were compensated for by the increased number of cars equipped with airbags. Road improvements for greater safety, motorways, roundabouts, road barriers etc, together with higher petrol prices and the winter tyre law compensated for the reduction in safety owing to greater vehicular traffic, especially the increased lorry traffic, and that the higher average age of drivers increases the risk of being killed due to an injury in a traffic accident.

Medelhastigheten på vägar i Blekinge har minskat något under perioden 996-2000. En svag tendens till minskande genomsnittliga årliga medelhastigheter föreligger på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/t i Blekinge. Den årliga förändringen är emellertid inte statistiskt skild från noll. Utvecklingen i Blekinge är ungefär densamma som i VSÖ i övrigt. Hastighetsmätningarna visar också att hastighetsnivån är generellt lägre i Blekinge än i VSÖ i övrigt. På 90-vägarna är medelhastigheten i Blekinge jämfört med VSÖ i övrigt nästan 5 km/t lägre och på 110-vägar utom motorvägar 0,5-1 km/t lägre.

Den stora hastighetsförändringen under perioden föreligger på vägsträckor där hastighetsgränsen sänkts från 110 till 90 km/t. För Blekinge innebär det sänkta hastighetsgränser på större delen av E22:an som svarar för en stor del av trafikarbetet i länet. Minskningen i Blekinge som är ca 8–9 km/t är av samma storleksordning som för 110-vägar med sänkt hastighetsgräns till 90 km/t i VSÖ i övrigt.

Vägverket har som en bland många trafiksäkerhetsåtgärder genomfört försök med sänkta hastighetsgränser på vissa vägar under vintern 1999/00. Försöksperioden har i norra Sverige, regionerna Norr och Mitt samt Värmlands län, avsett tiden från 1 november till 24 april. För resten av landet har åtgärden tillämpats från 1 november till 15 mars. Hastighetsgränserna sänktes från 90 till 70 km/t på 69 vägsträckor med en sammanlagd längd av 652 km och från 110 till 90 km/t på 70 vägsträckor med en sammanlagd längd av 1113 km. Försöksvägarna utgjorde 2,5 % av totala väglängden på 90-vägarna och svarade för 3 % av trafikarbetet. På det tvåfältiga 110-vägnätet utgjorde försöksvägarna 26,5 % av väglängden och svarade för 79 % av trafikarbetet. VTI:s uppgift har varit att utvärdera trafiksäkerhetseffekten och effekten på medelhastigheten av sänkta hastighetsgränser samt beskriva trafikanternas erfarenheter och inställning till åtgärden.