A questionnaire was sent by post to a sample of holders of driving licenses who had been born in the year 1944. The questionnaire covered present travel habits, expectations regarding the future as older road users, and giving lifts to elderly people. By targeting this group, it is anticipated that a more correct picture can be obtained of such things as future travel patterns compared with the usual method of basing forecasts on today's elderly people. As regards present travel patterns, the results showed such things as a continuation of the unequal distribution of car driving between males and females, that the car dominated as a method of travel, and that the car was considered to be necessary more often by men than it was by women. Expectations regarding the future were captured by asking the respondent to imagine that he or she was 80 years old at the time of filling in the questionnaire, and indicating his or her view of the probability of various phenomena at that age. Most of the respondents anticipated a rather active and mobile old age ahead of them, and the degree of optimism increased with increased mileage driven annually. However, over one-third of the women considered that it was not at all probable that they would be driving a car at the age of 80. Almost half of the respondents gave lifts to older relatives and acquaintances regularly, typically up to four times a month.

Studien utgick ifrån att det finns ett kvinnospecifikt sätt att uppleva och tillmäta betydelse av bilen. Denna insikt är väsentlig för en förståelse av kvinnornas beslutsfattande i frågor kring bilkörning, såsom att sluta köra bil. De äldre kvinnornas marginalisering som bilförare, som flera studier demonstrerat, byggs upp genom olika former av social och kulturell praxis under hela levnadsloppet. Männen har utgjort normen och styrt kvinnornas användande av bilen, men bilen och körkortet har ändå gett kvinnorna en ökad frihet och livskvalitet. Bilens och bilkörningens personliga betydelse i kvinnornas berättelser avspeglade både förnuft och känsla, med andra ord både bilens praktiska och dess upplevelsemässiga betydelse. Detta är några av de resultat som framkommit vid en kvalitativ studie som omfattat tio äldre kvinnors berättelser om sina liv som bilförare. Syftet med studien var att belysa kvinnornas bilkörning ur perspektivet av deras levnadslopp. Ett centralt begrepp i referens- och tolkningsramen var äldre kvinnors marginalisering som trafikanter. Målet var att få en ökad förståelse för de sociokulturella dragen i de äldre kvinnornas bilkörning och den betydelse bilkörningen har och har haft för dem.

The proportion of senior citizens (aged 65+) will grow from about 15% in the year 2000 to about 30% in the year 2050. The share of older drivers in the driver population will grow even faster because of increasing licensing rates among the ageing population. Older drivers do not have higher accident risk than others. They do however have higher risk of being injured and killed in accidents because of their with age increasing physical frailty. Generally speaking, safety measures targeted towards older driver are beneficial for all. In the present report measures are described that focus on the drivers, on the traffic environment, on vehicles and on ITS applications.

The report begins with a short description of the state of knowledge at present, and of the age-related functional impairments that affect car driving. Two explanatory models are described as to why accidents occur. After that, there is a discussion of what general principles should apply to simplify the task of driving. The main part of the report consists of a run-through of the research literature, focusing on the ability of older car drivers to observe and familiarise themselves in traffic. In that respect, results and conclusions/recommendations have been presented as regards how road junctions and roads should be designed, and how the design and location of signs, traffic signals and road markings should be executed in order that the requirements of older people may be satisfied. Because only the external traffic environment has been dealt with in this study, such things as vehicle design or intelligent transport systems (ITS) solutions in the vehicle itself are not discussed. In the concluding chapter, some design principles for roads and elements of the road environment are given, which can be read independently as the principles apply to all car drivers.

Denna studie har undersökt om äldre (65-84 år) bilförares olycksutveckling till någon del skulle kunna förklaras med teorin att sällsynta företeelser är förknippade med högre risk jämfört med vanligt förekommande företeelser (enligt Smeeds lag). Vår hypotes var att då äldre bilförares närvaro i trafiken ökar (fler äldre med körkort, mer bilanvändning), ökar olyckorna inte i samma mån utan mindre än vad en motsvarande lineär ökning skulle innebära. Olycksmaterialet har hämtats från Vägverkets olycksregister och exponeringsdata av två typer har utnyttjats: dels självrapporterade bilkörningsfrekvenser i en årlig enkätstudie och dels statistik om körkortsinnehav. Separata analyser gjordes på samtliga olyckor respektive olyckor med personskador (lindrigt och svårt skadade samt döda) som följd. Anledningen till denna uppdelning var att ändrade rapporteringsrutiner medförde ett minskat antal rapporterade egendomsskadeolyckor. Under den period och på den del av vägnätet som studerades, 1983-99 respektive statliga vägar, ökade inte det totala antalet olyckor normerat till antingen per bilförare eller per körkortsinnehavare. Betraktar vi i stället olyckor med personskador som följd och därmed en mer enhetlig olycksserie, finner vi en tydlig minskning av olyckstalen per person mellan 1983 och 1999, både bland de äldre och i hela den undersökta förargruppen (18-84 år). För att eliminera effekter av en allmän olycksutveckling, relaterades utvecklingen av äldre bilförares risk med riskutvecklingen i hela förarpopulationen under åren 1983-1999. Då analysen baserades på alla olyckor, hade de äldres olycksinblandning en minskande trend jämfört med hela förarpopulationen, oberoende av vilket exponeringsmått (körkortsinnehavare eller bilförare) som användes. Då analysen baserades på personskadeolyckor försvann denna trend. Slutsatsen blir att hypotesen fick visst stöd, eftersom ökningen av de äldres olyckor inte var i paritet med deras ökade exponering i trafiken. I verklighet är denna trend sannolikt ännu tydligare, eftersom de i analysen använda exponeringsmåtten, antalet körkortshavare och antalet bilförare, inte fångar upp de äldres mer frekventa bilkörning på individuell nivå. Samtidigt ger bortfallet av lindriga olyckor en skenbart fördelaktigare riskbild för de yngre förarna, eftersom äldreolyckor oftare är av allvarligare typ.

The present study reviews and critically discusses existing research on older female road users. A first finding was that research literature on older women in traffic is scarce. In addition, the methods used in the studies reviewed for this report were predominately quantitative and there were few observable attempts to a deeper understanding of the central concepts, or of the main findings. However, the existing research evidence shows that women and men do indeed travel differently. The women’s travel is in general limited to geographically smaller areas and it is more influenced by social factors than men’s travel is. To some extent, such gender-related differences decrease with age. The nature and causes of gender differences in travel and traffic behavior defy easy explanations. In the current literature, the concepts of traffic, age, and gender have not been problematized and specific methodological problems related to the study of gender or of aging were not often mentioned. It is suggested that a wider perspective including an increasing use of qualitative methods might be useful for future research trying to fill in the present gaps of knowledge and understanding in this field.

Denna studie redogör för och diskuterar kritiskt den existerande forskningen om äldre kvinnliga trafikanter. En första upptäckt var att forskningslitteraturen om äldre kvinnor i trafiken är knapp. Andra resultat var att det främst används kvantitativa metoder i de genomgångna studierna samt att det endast finns ett fåtal försök till att fördjupa förståelsen av centrala begrepp, eller av huvudresultaten i studierna. Den existerande forskningen visar dock att kvinnor och män reser olika. Kvinnornas resande är i regel begränsat till geografiskt mindre områden och är mer påverkad av sociala faktorer än mäns resande. Till viss del minskar dock sådana könsrelaterade skillnader med åldern. Könsskillnaderna i resande och trafikantbeteende, dess natur och orsaker, är svåra att förklara på ett enkelt sätt. I den nuvarande litteraturen har inte begrepp som trafik, ålder, kön eller gender (de sociala aspekterna av kön) problematiserats och specifika metodologiska problem som är relaterade till studerandet av kön eller åldrande nämns i allmänhet inte. I denna studie föreslås därför att ett vidare perspektiv som inkluderar en ökad användning av kvalitativa metoder kan vara användbart i den framtida forskningen för att på så sätt fylla ut de nuvarande luckorna i kunskap och förståelse inom detta fält.

Föreliggande studie jämförde körbeteendet hos äldre (67+) förare som antingen körde under hela året eller endast under sommarperioden. 41 äldre försöksdeltagare körde i VTI:s körsimulator under både vinter- och sommarförhållanden och kombinerade delvis bilkörningen med en sekundär uppgift som mätte visuell uppmärksamhet. Hypotesen var att körbeteendet skulle skilja sig mellan grupperna och att de eventuella skillnaderna skulle vara mera uttalade under vinterförhållanden. Grupperna var olika i så måtto att sommarbilisterna rapporterade mera stress i trafiken och att de sommarkörande männen hade lägre kognitiv status än de manliga åretruntbilisterna. Det fanns dock inga gruppskillnader i körbeteende. Slutsatsen är att den strategiska kompensationen antingen inte hade någon effekt på körbeteende eller att effekterna var så subtila att de inte kunde upptäckas i en simulerad situation.

The present study compared the driving behaviour of older (67+) drivers who either drove throughout the year or only during the summer season. 41 older subjects drove in VTI’s simulator in both winter and summer conditions, partly combining the driving task with a secondary task of visual detection. It was hypothesised that the groups would differ as to their driving behaviour and that any differences would be more pronounced during winter conditions. While the groups did differ with respect to stress experienced in traffic (more for those driving in summer only) and to cognitive status (only in males, lower for those driving in summer only), there were practically no differences in their driving behaviour. The conclusion is that the strategic limitation of driving exposure either had not affected their driving behaviour or that the differences were too subtle to be detected in a simulated driving situation.

Den ökande andelen äldre i befolkningen är en av de stora samhällsfrågorna idag. Transportsektorn utgör inget undantag. Äldre bilförare är en omdiskuterad grupp samtidigt som kunskapen om hur olika aktörer påverkar dem är liten. Denna rapport beskriver därför hur olika organisationer influerar äldre förare ur ett brett perspektiv. Både trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.

På politiskt håll hade en utredning om äldre bilförare gjorts. Dess fokus var på trafiksäkerhet ur ett trafikmedicinskt perspektiv. Vi kunde inte finna någon motsvarande utredning med fokus på äldre bilförare och mobilitet. Mönstret återspeglades hos andra aktörer. Det fanns en medvetenhet om äldre bilförare i relation till trafiksäkerhet men mera sällan i relation till äldres mobilitet. Internationellt kunde man skönja en annan trend där brist på mobilitet identifierats som kanske det största problemet för äldre. I den sociala sektorn föreföll det finnas medvetenhet om att bristande mobilitet hos äldre kan bli kostsamt för samhället, ifall äldre passiviseras och inte klarar ett självständigt boende. Bilkörningens förhållande till mobilitet hade man dock inte studerat. Hos några aktörer började ett synsätt på transportsektorns beroende av andra sektorer skymta. Man såg att bebyggelseplanering påverkade mobilitetsbehovet. Många aktörer såg funktionshindrade och äldre som en grupp. Det medförde att vissa grupper av äldre föreföll bortglömda.

Metoden var kvalitativ och explorativ. Många källor användes för att hämta information: intervjuer, hemsidor, litteratur med mera. För att kunna göra informativa beskrivningar över organisationerna valdes några branscher ut. Departement, Vägverket, länsstyrelser, landsting, kommuner, försäkringsbolag, trafikskolor och äldreorganisationer var några av de aktörer som ingick i studien.

The increasing number of elderly persons in the population is one of the major social issues today. The transport sector is no exception. Elderly motorists are a frequently discussed group at the same time as there is little knowledge of how they are influenced by different actors. This report therefore describes how different organisations influence elderly drivers seen from a broad perspective. Both road safety and mobility are discussed.

On the political front, an investigation concerning elderly car drivers had earlier been made, in which the focus was on road safety from the perspective of traffic medicine. We could not find any comparative investigation focusing on elderly car drivers and their mobility. The pattern was reflected among other actors. Although there was an awareness of elderly car drivers in relation to road safety, little attention was paid to their mobility. Internationally, it was possible to distinguish another trend where the lack of mobility was identified as possibly the greatest problem for the elderly. In the social sector, there appeared to be an awareness of reduced mobility among the elderly which can be expensive for the community if they become passive and unable to manage independent living. However, the relationship of car driving to mobility had not been studied. A general view of the dependence of the transport sector on other sectors has begun to appear. It is increasingly realised that community planning affects the need for mobility. Many actors regarded the disabled and the elderly as a single group, due to which certain groups among the elderly appeared to be forgotten.

The method was qualitative and explorative. Many sources were used to obtain information: interviews, web sites, literature, and others. A number of specific sources were chosen to create informative descriptions of the organisations. Government departments, the National Road Administration, County Administrative Boards, County Councils, municipalities, insurance companies, driving schools and organisations for the elderly were among the actors included in the study.