The aim of the project described in this report has been to develop a method for a) estimating the number of accidents which can be expected to occur in the course of transporting dangerous substances by road and railroad, b) estimating the probabilities of a number of possible event sequences/scenarios which may occur as the result of an accident and providing estimates of the expected consequences of each scenario, and c) calculating the expected costs of accidents due to the transportation of dangerous substances by road and railroad.

Possible countermeasures in order to reduce risk have been discussed, and cost/effect analyses of a few of these countermeasures have been illustrated by means of a fictitious case study.

Factors which carry a great weight when risks and costs are estimated have been identified, and further light has been shed on the comparative ”dangerousness” of different substances. The economic costs of accidents which could be expected due to the transportation of hazardous materials by road and rail were found to be comparatively small. The results from the fictitious case study cannot be taken as evidence of any general differences in risk levels between road and rail transport of dangerous substances. Rather, the most suitable mode of transport must be determined separately for each specific transportation task.

Det projekt som sammanfattas i denna rapport har syftat till att ta fram en för svenska förhållanden anpassad metod för att a) skatta det förväntade antalet olyckor vid järnvägs- respektive vägtransporter av farligt gods, b) skatta sannolikheter för ett antal möjliga olycksscenarier/händelseförlopp givet att en olycka inträffar samt de förväntade konsekvenserna av respektive scenario och c) beräkna storleken av de samhällsekonomiska olyckskostnader som kan förväntas uppstå till följd av det farliga godset. Beräkningsgången i den framtagna metoden har illustrerats med hjälp av en fiktiv fallstudie.

Möjliga åtgärder för att reducera riskerna vid transporter av farligt gods har diskuterats och kostnads/effektanalyser av ett par sådana åtgärder har genomförts i anslutning till den fiktiva fallstudien.

Faktorer med stor vikt vid skattning av risker och kostnader har identifierats och olika ämnens relativa ”farlighet” har belysts. De förväntade samhällsekonomiska särkostnadema till följd av farligt gods i järnvägs- och vägtrafikolyckor har befunnits vara jämförelsevis små. Resultatet av beräkningarna i den fiktiva fallstudien kan inte ligga till grund för generella slutsatser om de relativa risknivåerna vid väg- respektive järnvägstransporter av farligt gods, utan det lämpligaste transportsättet måste utredas separat för varje specifik transportuppgift.

Denna förstudie har syftat till att utreda förutsättningarna för att öka säkerhetsmedvetandet på olika nivåer inom SJ. Utredningen har omfattat en granskning av statistik för de fyra senaste åren rörande olyckor, växlingsmissöden och tillbud, samt intervjuer med tåg-/trafikproduktionsansvariga och säkerhetshandläggare inom Persontrafikdivisionens olika affärsområden. Även representanter för fortbildning, trafikledning, Banverket samt försvarets provflygverksamhet har intervjuats. Det har kunnat konstateras att olyckor och missöden vållar SJ mycket stora kostnader, och de synpunkter som framförts vid intervjuerna tyder på att åtgärder för att höja säkerhetsmedvetandet är angelägna inom flera olika delar av organisationen. Såväl kunskaper som attityder när det gäller säkerheten har ansetts behöva förbättras. De åtgärder som föreslås genomföras i ett första steg är av två typer. Den första typen av insatser syftar till att öka tydligheten och samstämmigheten i de "säkerhetssignaler" som på olika sätt förmedlas till de anställda. En viktig åtgärd i detta sammanhang är att genomföra utbildning av chefer inom SJ, dels för att öka deras eget medvetande om sitt säkerhetsansvar och dels för att poängtera säkerhetens betydelse inom organisationen i dess helhet. Denna typ av insatser kan förväntas öka såväl det allmänna säkerhetsmedvetandet inom SJ som trovärdigheten och därmed effekterna av senare åtgärder inriktade mot specifika personalkategorier. Den andra typen av insatser som föreslås i denna förstudie syftar till att i större utsträckning tillvarata den säkerhetsrelaterade information, inte minst när det gäller tillbud och mindre allvarliga driftsstörningar, som på olika sätt genereras redan i nuläget. Sådan information har ett stort värde både när det gäller att bedöma behovet och att utvärdera effekterna av kommande insatser för att öka säkerhetsmedvetandet. Informationen bör dessutom vara värdefull när det gäller att identifiera riskfyllda situationer/beteenden som ännu inte lett till någon olycka.