Beredskap kräver långsiktiga investeringar, men resurserna är begränsade och osäkerheten om framtida kriser stor. Därför är det ofta oklart vilka åtgärder som är mest angelägna, i vilken ordning de bör genomföras och vem som ska ansvara för och finansiera dem.  

Krisberedskap handlar i grunden om att fatta beslut under osäkerhet. Nyttan av beredskapsåtgärder uppstår först när en kris inträffar, medan kostnaderna uppstår här och nu. Det gör det svårt att avgöra vilka åtgärder som ska prioriteras och hur ansvar och resurser ska fördelas.  

Rapporten analyserar hur beredskapsåtgärder kan utformas och prioriteras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Särskilt fokus ligger på styrning och ansvarsfördelning inom offentlig förvaltning, samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt hur beslut kan fattas under stor osäkerhet. 

Rapporten visar att en effektiv beredskapsuppbyggnad förutsätter tydlig ansvarsfördelning, stark nationell samordning och bra beslutsunderlag. Författarna lyfter särskilt fram behovet av utvecklade metoder för konsekvensanalys och tydligare former för samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. 

We explore the changes in central government administration due to European Union (EU) membership and its consequences for policy outcomes and economic efficiency in Finland and Sweden. Both countries became members of the EU in 1995. Upon joining the union, member states are expected to adopt common legislation and are encouraged to develop similar rule-making procedures. The actual implementation of EU directives varies considerably between member states, however. This is also the case for Finland and Sweden. Despite the two Nordic countries for historical reasons having had similar government systems, upon becoming members of the EU, they started to diverge. Using a model of delegation and comparing the more centralized Finnish system with the decentralized institutional setup in Sweden, we show that the Swedish approach leads to a stricter than optimal environmental policy, which in turn makes EU policy non-optimal from a global point of view, ceteris paribus. We also provide empirical support for our findings in the form of some example cases. We focus on environmental policy since this is an area that has been high on the EU agenda.

Vi föreslår en förbättrad process för arbetet med EU-lagstiftning i Sverige, baserad på exempel från Danmark och Finland. Sverige gör i bästa fall kon­sekvensanalyser när lagstiftningsprocessen har kommit till fasen för nationell implementering. EU:s lagstiftningsprocess börjar dock redan när rykten börjar cirkulera om att kommissionen ska föreslå ny reglering. I nästa fas får medlems­länderna mer information om kommissionens planer i form av kommissionens arbetsprogram, en färdplan, eller en grön- eller vitbok. Senast i detta skede bör en ex ante nuläges- och konsekvensanalys göras enligt finsk modell. Effektivare ex post-implementering kan stödjas av införandet av ett implementeringsråd enligt dansk modell.

This article explores the changes in central government administration due to European Union (EU) membership and their consequences for policy outcomes and economic efficiency in Finland and Sweden. Both countries became members of the EU in 1995. Upon joining the union, member states are expected to adopt common legislation and encouraged to develop similar rule-making procedures. The actual implementation of EU directives varies considerably between member states, however. This is also the case for Finland and Sweden. Despite the two Nordic countries for historical reasons having had similar government systems, upon becoming members of the EU they started to diverge. Using a model of delegation and comparing the more centralized Finnish system with the decentralized institutional setup in Sweden, we show that the Swedish approach leads to stricter than optimal environmental policy, which in turn makes EU policy non-optimal from a global point of view, ceteris paribus. We also provide empirical support for our findings in the form of some example-cases. We focus on environmental policy since this is an area that has been high on the EU agenda.

A commonly assumed reason for the delegation of authority from a legislature (politicians) to bureaucracies is that the bureaucrats have an information advantage over the politicians, including knowledge of cost-benefit analysis (CBA). But it is reasonable to assume that the bureaucrats use their information advantage by taking all relevant aspects of policy into account? We model the use of CBA using a delegation model and then test the theoretical predictions with empirical data collected from five Swedish government agencies. The empirical results lend support both for the hypothesis that risk aversion concerning the environmental outcome, the bureaucrats' environmental attitudes, and the cost of taking CBA information into account have a considerable impact on the probability of using information from a CBA. Hence risk averse and bureaucrats with strong environmental preferences are less likely and bureaucrats with low cost of doing a CBA more likely than other bureaucrats to use CBA information. Finally, a binding governmental budget constraint may positively influence a bureaucrat's choice of using CBA information. A tentative conclusion is therefore that it may be possible to increase the use of CBA by making the budgetary consequences of policies much clearer and demanding due consideration of costs.

International organisations, such as the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) and the European Union (EU), are seeking to implement a cohesive Regulatory Impact Assessment (RIA) system in order to achieve better regulation and increased unity and transparency. Central to these evaluations is the use of cost-benefit analysis (CBA) and related tools. A comprehensive analysis of the use of impact assessment in the EU shows that many assessments lack important economic components. This paper draws on an extensive document study of the Swedish policy making process related to the EU Directive 2009/28/EC on the promotion of the use of energy from renewable sources. The aim of the paper is to examine how CBA is presented, negotiated and accounted for by central actors within a policy setting influenced by negotiation and policy coordination. The paper departs from a theoretical perspective on policy coordination and shows how this factor must be considered when explaining the low use of CBA. It concludes that the Swedish policy tradition, wherein the national government relies on consensus-based coordination between agencies, might counteract a more explicit assessment of different policy options. The paper also proposes a model that can be used for further studies on CBA and policy coordination.

Social scientists regularly criticize the use of cost-benefit analysis (CBA), which has led to much focus being placed on investigating the possible biases related to its results. Recent research shows that CBA is not routinely done prior to environmental, energy, and climate policymaking in Sweden, and in countries where a CBA is made, the results have little influence on political decisions. This paper investigates obstacles to using CBA information with a focus on bureaucrats. We use empirical data from Sweden, where the ministries are small by international standards and hence government agencies have a sizeable influence on policymaking. We construct a theoretical model and then test the theoretical predictions with empirical data collected from five Swedish government agencies. The empirical results lend support both for the assertion that risk aversion concerning the environmental outcome, the bureaucrats’ environmental attitudes, and the cost of taking CBA information into account have a considerable impact on the probability of using information from a CBA. Hence risk averse and bureaucrats with strong environmental preferences are less likely and bureaucrats with low cost of doing a CBA more likely than other bureaucrats to use CBA information. Finally, a binding governmental budget constraint may positively influence a bureaucrat’s choice of undertaking a CBA. A tentative conclusion is therefore that it may be possible to increase the use of CBA by making the budgetary consequences of policies much clearer and demanding due consideration of costs.

I detta notat presenteras underlag och beräkningar för delprojektet luftföroreningar som genomförts inom ramen för VTI:s tredje regeringsuppdrag avseende Trafikens Samhällsekonomiska Kostnader (Samkost 3). Vi har i denna studie beräknat marginella externa kostnader för luftföroreningar med den metod som utvecklats och använts inom EU för detta syfte, den så kallade ”Impact Pathway Approach”, med fokus på utsläpp från flyg i svenskt luftrum.

I den föregående studien om luftföroreningar från sjöfart undersöktes hur detta transportslag bidrar till sekundära föroreningar och vilken betydelse dessa har för befolkningsexponering och påverkan på ekosystemet. Det konstaterades att det är en synnerligen viktig fråga eftersom det är dessa föroreningar som är i fokus när det gäller EU:s luftvårdsarbete. Detta gäller även för flyg där utsläpp som sker på högre höjd sprids och ger påverkan över stora geografiska områden. Flyg har dock också en lokal påverkan vid start och landning. Av denna anledning blev fokus i denna uppföljande studie hur beräkningar kan genomföras för utsläpp som sker på olika höjd.

För att kunna genomföra dessa beräkningar krävs underlag i form av spridningsmodeller varför detta liksom tidigare upphandlats av SMHI som länge arbetat med att genomföra sådana modelleringar. För flyg har detta inte genomförts i denna omfattning tidigare varför nya indata sammanställts för att kunna genomföra modelleringarna. Det, i kombination med att detta är komplexa beräkningsmodeller som kräver tid, har inneburit behov av avgränsningar. För att få någon information om påverkan från olika typer av flyg har separata beräkningar genomförts för inhemskt flyg, internationellt flyg som startar i Sverige samt överflygningar. Beräkningar har också skett för utsläpp på olika höjd, 0–1 000 meter, 1 000–10 000 meter och utsläpp över 10 000 meter.

This report presents the basis and calculations for the subproject air pollution carried out within the framework of VTI’s third government commission on traffic economic costs (Samkost 3). We have in this study estimated marginal external costs of air pollution with the method developed and used in the EU for this purpose, the so-called “Impact Pathway Approach”, focusing on the importance and the impact of air traffic in Sweden. These calculations require dispersion- and exposure modelling and SMHI was therefore commissioned to provide data from this type of calculations based on the MATCH model.

Due to time constraints, since this VTI’s commission had a deadline and this work involves complex calculation that requires time, the calculations got adapted to the restrictions of the commission. Separate calculations were done for flight at different heights (LTO, low and high cruise) and only for traffic in the Swedish air space. Separate modelling was done with total reduction of all emissions from this traffic, but also when only NOx from air traffic was reduced. Finally, we tested the influence of the geographical area used in the modelling.

Syftet med denna studie har varit att genom några beräkningsexempel klargöra hur de externa kostnaderna för luftföroreningar varierar mellan transportslag och geografi i Sverige, samt att tydliggöra vilka faktorer som ligger bakom dessa skillnader. Syftet är också att sätta in dessa resultat i en internationell kontext för att beskriva hur den svenska situationen förhåller sig till den som råder i andra länder både när det gäller miljöproblemen som orsakas av utsläpp till luft men också arbetet med att utforma miljöarbetet baserat på denna kunskap. Det senare är viktigt för att kunna föra en diskussion om hur Sverige påverkas av och kan bidra till internationellt luftvårdsarbete, framförallt inom EU eftersom den största påverkan av utsläpp från transportsektorn i Sverige sker inom Europa. Vi har i arbetet med SAMKOST studerat effekter på såväl lokal som regional nivå utifrån den metodik som tillämpas inom EU där hälsoeffekter utvärderas baserat på marginella haltförändringar i det som kallas urban eller regional bakgrund. De underlag som tagits fram i SAMKOST-projekten skiljer sig därför från flertalet svenska studier som oftast bedömer effekterna av den totala halten utan hänsyn till källa eller åtgärd. De modelleringar som är grunden för beräkningarna har genomförts av SMHI vilket säkerställer att resultaten är jämförbara mellan de olika transportslagen.

En hållbar utveckling innebär att samhällets begränsade resurser används på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. För att uppnå önskade samhällsmål på ett effektivt sätt behöver olika aspekter vägas in vid utformning av styrmedel. Inom EU föregås beslut om regleringar av en så kallad Regleringskonsekvensbeskrivning (Regulatory Impact Assessment) där samhällsekonomisk analys ingår. Forskning och olika utredningar har visat att Sverige saknar en etablerad praxis för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser på miljö, men även energi- och transportområdet. I detta projekt är syftet att undersöka hur Sverige arbetar med de analyser av detta slag som genomförs inom EU inför förhandlingar men också att studera orsaker till att de används eller inte används. Fokus ligger på förutsättningar inom en myndighet, men även vilken betydelse som tjänstemän har för vilka underlag som tas fram inför beslut om utformning av regleringar/styrmedel.

Den övergripande slutsats som kan dras av de tre delstudierna som ingått i projektet, samt diskussionen på avslutningsseminariet, är att detta inte är ett etablerat arbetssätt i det svenska förvaltningssystemet. Detta kan förklaras av brist på kompetens, en etablerad misstro, målstyrning samt avsaknad av ett institutionellt ramverk för när och hur denna typ av bredare konsekvensanalyser ska genomföras. Vid avslutningsseminariet framkom att Naturvårdsverket nu arbetar med en vägledning för att hjälpa tjänstemän att i ett tidigt skede analysera om det finns behov av regleringar från samhällets sida, att inleda arbetet med att ställa frågan ”Vad är problemet?”. Vi bedömer att detta är ett steg i rätt riktning men ser också att de nationalekonomer som arbetar ute på myndigheter ofta är ensamma eller väldigt få och därmed kan behöva olika former av stöd för att kunna utveckla arbetet med denna typ av, ofta komplexa, analyser på sin myndighet.

Sustainable development implies that society’s limited resources should be used efficiently, taking into account the various impacts on society – social, economic and environmental. To achieve established societal goals efficiently, various aspects have to be accounted for in the design of policy measures. Within the EU a Regulatory Impact Assessment, where a cost-benefit analysis is included, needs to accompany all major regulatory initiatives. According to research and different policy assessment, Sweden lacks an established praxis regarding this type of analysis in the area of environmental policy but also in the field of energy and transport. The purpose of this project is to investigate how Sweden uses this type of information in the negotiations that take place within the EU regarding policy proposals but also investigate the reasons for use or non-use. The focus is on what role the organization and the bureaucrats play for the collection of this type of information.

The overall conclusion that can be drawn from the three sub-studies included in the project, as well as the discussion at the closing seminar, is that this is not an established way of working in the Swedish government system. This can be explained by lack of competence, an established mistrust, management by objectives and lack of an institutional framework for when and how this type of broader impact assessment is to be conducted. At the closing seminar, the Swedish Environmental Protection Agency presented that it is now working on a guide to help officials to analyze at an early stage whether there is a need for regulation by society, to initiate the work by asking the question “What is the problem?”. We think that this is a step in the right direction, but we also see that the economists working out in government are often alone or very few and may therefore need different forms of support to develop the work on this kind of, often complex, analysis.