Research has found strong relationships between access to transport, accessibility of activities, and subjective well-being (SWB), and society is said to be car dependent. Accordingly, this study investigates, in a Swedish context, whether and how withdrawal of a driving license for a private car due to visual field loss (VFL) affects SWB. A web survey was used for statistical comparisons of three respondent groups (n = 436): people with a driving license, people with a driving license and VFL, and people whose driving license was withdrawn due to VFL. The inclusion criterion for all participants was that they should have a diagnosis that could cause VFL. The no-license group had lower overall SWB than did respondents with driving licenses. The no-license group also perceived less access to transport means in order to live a life to be satisfied with than did the other groups. The most used transport means in the no-license group was getting a lift in a car, though this group had a strong desire to drive a car. Few respondents in the license groups wanted to use specific transport means to a greater extent, car driving being the most used transport means. Some inter-group differences were seen regarding how access to activities (measured by frequency of actual trips) affected SWB. This study found a significant negative effect of driving license withdrawal on SWB. However, the results imply that qualitative aspects other than the relationship between the frequencies of trips and activities might also affect SWB, and more research on this subject is needed. © 2021, The Author(s).

I GoMate-projektet har diversifierad elfordonspool vid boendet testats: pool bestående av elcyklar, elassisterade lådcyklar och elbilar, i två innerstadsområden i Jönköping. Det övergripande syftet med projektet har varit att undersöka om och i vilken utsträckning som en diversifierad elfordonspool kan bidra till minskad bilanvändning till förmån för användning av mer hållbara mobilitetslösningar.

Resultaten visar att en diversifierad elfordonspool har potential att minska bilanvändningen. Det är framförallt elcykel som ersätter bilresor till vardags, vilket på sikt kan minska bilinnehav till förmån för nyttjande av biltjänster vid enstaka tillfällen (sällanresor).

Om potentialen ska kunna realiseras krävs dock pris- och affärsmodeller för pooltjänsterna som stimulerar till minskad bilanvändning, betraktat som en process som kan förväntas ske successivt över tid. En sådan process behöver vidare understödjas av policy, styrmedel och åtgärder som begränsar och försvårar bilresande i innerstaden.

Om potentialen ska realiseras behöver också poolverksamheten skalas upp betydligt avseende antal fordon per lägenhet. Trots att det var en relativt stor poolverksamhet med totalt 17 (varav 15 cyklar) fordon för 160 hushåll, som testades i projektet, så hade den endast kapacitet att försörja en mycket liten andel av de boendes totala resande, och med mycket små effekter avseenden bidrag till energioch klimatmål.

In the GoMate project, EV sharing services has been tested in two residential areas located in the central city of Jönköping; services consisting of e-bikes, e-cargo bikes and e-cars. The aim of the project has been to investigate whether and to what extent EV sharing services can contribute to reduced car use in favor of the use of more sustainable mobility solutions. The results show that a diversified EV club has the potential to reduce car use. It is mainly the e-bike that replaces car trips for everyday travel, which in the long term can reduce car holdings in favor of the use of e-car services for occasional travel.

However, if the potential is to be realized, price and business models are required for these services that stimulate reduced car use, considered as a process that can be expected to occur gradually over time. Such a process also needs to be supported by policy instruments and measures that limit car use in central city areas.

If the potential is to be realized, the services also need to be scaled up considerably with respect to the number of vehicles per apartment. Although there was a relatively large EV club with a total of 17 (of which 15 were bicycles) vehicles for 160 households, which were tested in the project, it only had the capacity to supply a very small proportion of the residents' total travel, and with very little effects regarding reduction in energy use and carbon emissions.

The idea of continued economic growth is increasingly questioned and critically analysed on the basis of its potential negative sustainability impact. Along with the critique, visions and strategies for alternative systems need also be brought onto the agenda. The aim of this paper is to present the qualitative content of scenarios that explore sustainability strategies for the Swedish society when economic growth is not seen as an end in itself, and instead the objective is other values/targets that society might wish to achieve. Multi-target backcasting scenarios are developed that illustrate future states in which four sustainability targets (climate, land use, participation, and resource security) are to be attained. The focus of these four scenarios is: 1) a Collaborative economy, 2) Local self-sufficiency, 3) Automation for quality of life, and 4) Circular economy in the welfare state. In the paper, we also present the process of the development of the scenarios, and feedback from stakeholders. Although the focus is on Sweden, the process and scenarios may also be relevant for other similar countries. The scenarios are discussed in terms of their relevance and their purpose, the fulfilment of the sustainability targets, and the multi-target approach.

Highlights

• Negative consequences in many welfare dimensions due to driving license withdrawal.
• Car-oriented land use affect the ability to use alternative transport.
• Strong links between transport access, participation in activities, and welfare.
• Perceptions of unfairness concerning the license withdrawal due to visual field loss.
• Reduced citizen trust in government regulations/decisions warrants further research.

The aim of the project was to develop and test the model for Gender Equality Impact Assessment as proposed in the report Gender Equality in Traffic Planning. Principally the focus was on the Swedish national gender equality objectives of economic equality and the equal distribution of unpaid housework and provision of care. The project also aimed to identify the need for development of knowledge (of gender equality) and to develop an undergraduate training course for professionals in transportation planning.

The departure of the project was taken in the objectives of gender equality in transport and the national gender equality objectives. Every fourth to fifth year a county transport plan is formed for each of the 20 regions of Sweden. These plans are the basis for investments in transport for 10–15 years in the future. The plans are used to prioritize the major transport infrastructure initiatives at the national, regional and local level.

The research project was organised into five work packages, where researchers and planners collaborated. Initially the researchers analysed how gender came into account in the last two regional transport plans, and in focus groups and workshops with planners discussed their viewpoints on gender equality in the regional transportation planning. These analyses and discussions formed the basis for the two work packages with additional working sessions where a number of steps in a procedure were tested with the aim to further develop a working model for gender equality impact assessment.

Syftet med projektet har varit att vidareutveckla och testa modellen för Jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) som föreslås i rapporten Kön i Trafiken. Särskilt lades fokus på de jämställdhetspolitiska målen om ekonomisk jämställdhet samt jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Vidare syftade projektet till att kartlägga kunskapsbehov (om jämställdhet) och att utforma en fortbildningskurs på högskolenivå i JKB för yrkesverksamma inom transportplaneringen.

Vart fjärde–femte år utformas en länstransportplan för var och en av de 20 regionerna i Sverige. Dessa planer ligger till grund för satsningar inom transportområdet för 10–15 år framåt i tiden. Planerna används vid prioriteringar av större satsningar på såväl nationell, regional och lokal nivå.

Forskningsprojektet organiserades i fem arbetspaket, där forskare och planerare arbetade tillsammans. Inledningsvis analyserade forskarna hur jämställdhet beaktats i de två senaste länstransportplanerna och i fokusgrupper och arbetsmöten tillsammans med planerarna diskuterades vilken bäring jämställdhet har på regional transportplanering. Dessa analyser och diskussioner låg sedan till grund för två arbetspaket med ytterligare arbetsmöten där ett antal arbetsmoment testades med syfte att vidareutveckla en arbetsmodell för jämställdhetskonsekvensbedömning. Arbetet genomfördes utifrån en programteoretisk ansats.

Denna rapport baseras på en förstudie som har haft särskilt fokus på att utforska policy för spridning av elbilar i Norge respektive Sverige. Elbilar utgör en av de fordonstekniker som står i centrum i förhållande till målsättningar om en fossiloberoende fordonsflotta, som antagits av länder som Sverige och Norge. Förstudien har haft som övergripande syfte att belysa vad som påverkar policyutformningen i respektive land samt hur policy förhåller sig till forskning och kunskap om spridning av miljötekniska innovationer. Detta för att belysa framtida kunskaps- och forskningsbehov kring spridning av elbilar specifikt och miljötekniska innovationer på fordonsområdet mer generellt. Förstudien innefattar en svensk och en norsk delstudie av nationell miljö- och transportpolicy med bäring på spridning av elbilar samt FoU-policy med anknytning till denna fordonsteknik. De båda delstudierna har på olika sätt använt och relaterat till internationell forskning och teoribildning kring spridning av miljötekniska innovationer i de analyser som har genomförts. Via delstudierna har kunskapsbehov kopplat till policyutveckling och tre tematiska områden för vidare forskning identifierats: Mång- och tvärvetenskaplig forskning om spridning av miljötekniska fordon- och transportinnovationer. Tema handlar om att inlemma spridningsfrågorna tydligare inom ramen för forskning och innovation på fordons- och transportområdet, Kunskapsbaserad policyforskning. Temat knyter an till föregående tema och handlar om att bedriva policyforskning i nära anslutning till kunskapsproduktionen kring spridning av miljötekniska innovationer inom fordons- och transportområdet i syfte att utveckla mer kunskapsbaserad policy, Policy som politisk process. Temat handlar om utforskning av olika aktörers makt och inflytande över policyprocesser och utfall, som beslutsfattare, tjänstemän, experter, industriaktörer, intresseorganisationer och miljöorganisationer.

This report is based on a preliminary study that focuses in particular on exploring policy for the accelerated adoption of electric cars in Norway and Sweden. Electric cars are one of the central vehicle technologies when it comes to the targets for a fossil-independent vehicle fleet that have been set by countries such as Sweden and Norway. The overall purpose of the preliminary study has been to highlight what steers policy formulation in each country and how policy relates to research into and knowledge of the way green technology innovations are adopted. The aim is to pin down future knowledge and research needs regarding the accelerated adoption of electric cars specifically and green technology innovations in the transport field more generally. The preliminary study comprises one Swedish and one Norwegian sub-study of national transport and environmental policy with a bearing on the adoption of electric cars, plus R&D policy linked to this vehicle technology. Both these sub-studies have, in various ways, used and referred to international research and theorising on the adoption of green technology innovations in the analyses that have been conducted. The sub-studies have led to the identification of knowledge gaps in policy-making, research needs and three thematic areas for further studies: Increased multi- and cross-disciplinary research into the adoption of green technology innovations in vehicles and transport; Knowledge based policy research for “knowledge policies”, Policy as political process and the role of key players.

En genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till bättre tillgänglighet, ren luft samt en säker, trygg och mer jämlik stadsmiljö. Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. Syftet med studien är att undersöka varför besöksparkering används till arbetsplatsparkering. Centrala frågeställningar är hur orsaker och behov till arbetspendling med bil skiljer sig mellan olika grupper och hur åtgärder som styr parkering påverkar dessa grupper. Underlaget för studien är ett femtiotal kvalitativa intervjuer utförda i parkeringshus på strategiskt utvalda platser och tidpunkter i en mellanstor svensk stad. Fem olika mobilitetstyper som beskriver människors vardagliga resor identifieras: den hållbara resenären, den bekväma bilisten, den stressade bilisten, på-landet-bilisten och med-bilen-på-jobbet-bilisten. Det finns stora skillnader i hur de olika mobilitetstyperna påverkas av åtgärder som styr parkering. Mest sårbara för förändringar är de grupper som har komplexa vardagsliv med många vardagliga resor med flera olika mål, samt grupper som har begränsad tillgång till kollektivtrafik. En central slutsats är att många av informanterna inte är vanebilister, utan uppger att de gärna utnyttjar kollektivtrafiken eller cyklar när det är möjligt. Parkeringsåtgärder som uppmuntrar individen att åka kollektivt eller cykla när hen kan, snarare än system som legitimerar och cementerar vanemässigt bilkörande blir därför relevanta.

A growing number of municipalities are using parking as a planning tool in order to create more attractive cities with fewer cars. Effectively designed parking strategies could contribute to a more equitable urban environment with cleaner air and higher degree of accessibility. The purpose of the study is to examine why visitor parking is used for workplace parking and how this situation can change. The basis for the study is fifty qualitative interviews conducted in a medium-sized Swedish town in strategically located car parks. Five different types of mobility styles are identified: the sustainable traveler, the comfortable motorist, the stressed motorist, the country side-motorist and the motorist that needs the car during work days. The groups that are most vulnerable to changes that make it more difficult or expensive to park in the city are the groups with complex everyday life mobility patterns, as well as groups that lives in remote places with limited access to public transport. The study also confirms that many of the informants are not habitual motorists, but use public transport or bicycles when possible. It is of relevance to support parking measurements that encourage individuals to use public transport or cycle when possible, rather than measurements that legitimize habitual car driving.

This literature review examines the factors that influence the development in the driver’s licence rate among young people in different age groups, socioeconomic groups and geographical contexts, as well as the impact on the welfare of young people of holding or not holding a driver’s licence. The review also includes research on trends, prognoses and evaluations of developments in driver’s licence holding, and knowledge on any links between changes in driver licensing and falling car usage among young people. The review shows that several factors appear to explain and influence the driver licensing trend among young people, while, at the same time, there is a great difference in driver’s licence holding among different groups. More research is needed to investigate the extent to which the declining driver licensing rates is a general trend and/or opposite trends between different groups of young people, and with different welfare impacts.

Denna litteraturöversikt redogör för kunskapsläget kring vad som förklarar och påverkar utvecklingen av körkortsinnehavet bland unga i olika åldersgrupper, socioekonomiska grupper och geografiska kontexter. Översikten behandlar även kunskapsläget vad gäller förhållandet mellan körkortsinnehav och ungas välfärd, samt mellan minskat körkortsinnehav och minskad bilanvändning bland unga. Som framgår av litteraturgenomgångarna i de olika kapitlen är det flera faktorer som förklarar och påverkar utvecklingen av körkortsinnehavet bland unga samtidigt som det råder stora skillnader i körkortsinnehav mellan olika grupper. I likhet med fenomenet om minskad bilanvändning bland unga finns ett behov av ytterligare forskning som tittar närmare på i vilken utsträckning minskat körkortsinnehav är ett generellt mönster och/eller ett resultat av olika trender bland olika grupper av unga, och med olika välfärdskonsekvenser, samt hur storleken på dessa grupper av unga förändras över tid.

Syftet med rapporten är att belysa orsaker till varför inte policymål om en ökad andel cykling uppnås i den praktiska planeringen på kommunal nivå, samt bidra med kunskap om hur detta implementeringsunderskott kan minskas. Rapporten baseras på forskningsresultat kring implementering av policymål för ökad cykling i fyra större kommuner. Resultaten visar att implementeringsunderskott delvis är en konsekvens av så kallat stigberoende. Mål om ökad cykling hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur, organisering – kunskap – åtgärder, där professionella grupper präglas av kunskaper och färdigheter som konventionellt varit inriktade mot att optimera framkomlighet för biltrafik. Denna inriktning tjänar som modell för operativa problembilder och lösningar i planeringen för ökad cykling. Fokus har legat på funktionell uppbyggnad av cykelnät, förbättrad vägutformning och andra cykelinfrastrukturåtgärder. Framkomlighet för cykel har ökat över åren, men effekter i form av ökad andel cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har inte lett till någon omprövning av exiterande angreppssätt och metoder. Tjänstemännen är istället orienterade mot att upprätthålla professionella gränser avseende kompetenser och val av åtgärder. Konkret betyder det att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs, vilket vidare medför risker för att effekter av framkomlighetsåtgärder, och andra åtgärder av kompletterande karaktär, blir små eller uteblir. För att förändra denna situation krävs att trafikprofessionerna utvecklas. I rapporten skisseras tre möjliga angreppssätt kring hur det kan ske: utveckling av planeringsstöd kring tillgänglighetsvillkor för cykel av nationella myndigheter som ska stödja kommunerna i sin planering; större fokus och systematik kring att utreda lokala problembilder för ökad cykling, vilket blir styrande för valet av åtgärder; en starkare styrning av tvärsektoriellt arbete i den praktiska planeringen.

The report aims to highlight reasons why not policy objective of an increased proportion of cycling is achieved in practical planning at the municipal level, and contribute to knowledge about how this “implementation gap” can be reduced. The report is based on research on the implementation of policy to increase cycling in four swedish municipalities. The results show that the implementation gap is partly a consequence of pathdependency. The target of increased cycling is handled within an implementation structure, organizationknowledge- action, where professional groups are characterized by knowledge and skills aiming at optimizing the flow of traffic. This approach serves as a model for operational set of problems and solutions in planning for increased cycling. The substantial work has consisted of building a functional cycling network, improving lane design and other cycling infrastructure measures. Mobility for cycling has increased over the years, but the effects in the form of an increased share of cycling have not materialized. Lack of goal-achievement has not led to a reconsideration of exciting approaches and methods. Officials are instead oriented toward maintaining professional boundaries regarding competencies and choice of action. Concretely this means that accessibility conditions for cycling are not ensured, which further endangers the effects of mobility measures, and other measures of a complementary nature. To change this situation the traffic professions have to develop. The report outline three possible approaches to how this can be done: the development of planning support on accessibility conditions for cycling by national authorities with the role of assisting municipalities in their planning, greater focus and systematics around the investigation of local problems for increased cycling, which the selection of actions should be based on; greater governance in order to establish cross-sectoral work in planning.

Syftet med denna rapport är att presentera en översikt av befintliga styrmedel i Norge och Sverige som avser att ge ekonomiska incitament för individer att förändra sin bilanvändning i hållbar riktning. Syftet är vidare att ge en kunskapsöversikt kring hur dessa styrmedel har behandlats i internationell tillgänglighetsforskning där frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället fokuseras. Rapporten inleds med en översikt av befintliga styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik i Norge och Sverige. Rapporten fortsätter med en introduktion av internationell tillgänglighetsforskning; hur tillgänglighet, jämlikhet och fördelning konceptualiseras och utforskas inom denna forskning och forskningens centrala resultat. Därefter redogörs för hur ekonomiska styrmedel som syftar till hållbar personbilstrafik behandlas i tillgänglighetslitteraturen samt vilka behov av vidare forskning som identifieras i denna litteratur. Rapporten avslutas med att presentera ett antal områden av relevans för fortsatt forskning i Sverige och Norge. I rapporten visas att ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen avvisas inte som sådana i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter.

This report aims to provide knowledge on how economic instruments for the greening of private car traffic have been addressed in accessibility research with an equity and distribution perspective. The focus is on instruments that are designed to give economic incentives for environmental adjustments and are in operation in Sweden and Norway. The report begins with a review of economic instruments for the greening of private car traffic in force in Sweden and Norway. The instruments have been classified into three groups: those linked to vehicle characteristics, those linked to fuel, and tolls and congestion charges. This review is followed by a presentation of international accessibility research; how equity and distribution are conceptualized and researched within this field and the central empirical findings. The report continues with a review of how these instruments have been discussed and assessed to date in accessibility research with a focus on equity and distribution-related consequences. The report ends with a number of thematic areas of relevance for upcoming research in Sweden and Norway The literature review indicates that an intensified emphasis on economic instruments targeting private car traffic for the transition to an environmentally sustainable transport system in the transport policy of many Western countries has led to increased interest in these instruments in accessibility research. Characteristic of the literature under review is that the expected consequences of these instruments are discussed in relation to empirical results from accessibility research studies, but the instruments as such have not yet been the object of empirical research within this field to any large extent. Throughout the literature the economic instruments are regarded as increasing inequities in transport in terms of accessibility. Essentially, the explanation offered is that the context in which these economic instruments operate, and which controls their outcomes, is a society that is car-oriented in respect of land use patterns and transport infrastructure. This means that groups whose finances are under strain face severe barriers in accessing society’s goods and services and in reaching a reasonable standard of living and quality of life without using a car to get around. Accessibility research does not reject the economic instruments as such. What it criticizes is that these instruments do not seem to be accompanied by wide-ranging changes in land use planning and investment in alternative transport infrastructure.