När det gäller vägtransporter förväntas digitaliseringen påverka vägtrafikstyrning, nya mobilitetslösningar, datainsamling och analys för planering, byggande och underhåll, geofencing och avancerade förarassistanssystem (ADAS). Följaktligen inkluderar prognoser vanligen att transportsystemet blir mer knutet till energisektorn, särskilt elproduktion och -distribution, att tillgången på specifika råvaror som litium eller kobolt för batterier och sällsynta jordartsmetaller för elmotorer är avgörande, och att det finns en ökad risk för cyberattacker mot teknik i fordon och infrastruktur.

Med tanke på de ovan nämnda utmaningarna relaterade till den nuvarande och förväntade tekniska utvecklingen inom transportsektorn finns det ett behov av att förstå hur risker och oförutsedda risker för antagonistiska hot har beaktats i forskningen Vi presenterar här en litteraturöversikt som täcker befintliga publikationer om risker och beredskap för antagonistiska hot mot transportsystemet, i synnerhet artiklar som även blickar framåt.

En litteratursökning gjordes den 4 januari 2024 i Scopus-databasen med hjälp av söksträngen ( TITLE ( *security OR threat* OR *attack* OR antagonist* OR sabotage* OR terroris* OR malicious OR piracy ) AND TITLE ( transport* OR road* OR rail* OR aviation OR maritime OR vehicle* ) AND TITLE ( preparedness OR readiness OR resilien* OR protect* OR defend* OR defence ) ) AND ( LIMIT-TO ( LANGUAGE , "English" ) ) vilket resulterade i 317 publikationer. Därefter granskades titel, abstract och nyckelord för att sortera fram de relevanta.

Artiklar med en alltför snäv teknisk inriktning som inte beaktade konsekvenserna för transportsektorn togs bort, liksom artiklar som endast rörde icke-tekniska frågor och/eller saknade ett framåtblickande perspektiv. Vi ville också fokusera på tidskriftspublikationer med nya rön och sorterade bort bokkapitel, tekniska rapporter, review-artiklar och konferensbidrag.

44 tidskriftsartiklar återstod för vilka en bibliometrisk analys gjordes, inkluderande hur artiklarna fördelar sig över tid, transportsätt, och förstaförfattarens affilieringsland. Centrala teman och budskap från litteraturen syntetiserades och presenterades, vilket resulterat i en samlad översikt av den befintliga forskningen. 

Några övergripande slutsatser är att majoriteten av publikationerna rör vägtrafik och speciellt olika former av cyberattacker mot vägfordon eller -infrastruktur. Kina är överrepresenterat som förstaförfattarens affilieringsland. Den samlade översikten över befintlig forskning kan hjälpa till att identifiera viktiga områden för beredskapsplanering för det framtida transportsystemet såväl som behov av vidare forskning.

Sedan ett år tillbaka pågår ett initiativ inom programmet för att stärka nordiskt samarbete och skapa en gemensam riktning för hur aktörer i Norden kan samverka för att leda omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Behovet uppstod efter Triple F:s nordiska konferens om fossilfria godstransporter. Där diskuterades skillnader och likheter i verktyg och strategier för att nå en fossilfri godstransportsektor. Slutsatsen var tydlig: att dela kunskap och erfarenheter är avgörande för att påskynda omställningen. Målet med detta initiativ är därför att prioritera ett antal frågor (inom forskning, innovation, implementering) där de nordiska länderna bör samarbeta för att påskynda övergången till ett fossilfritt godstransportsystem. Nya projekt och satsningar kan utvecklas inom Triple F, eller med stöd av andra aktörer.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de nordiska länderna har goda förutsättningar för att skapa en fossilfri godstransportsektor. Samtliga länder har satt ambitiösa klimatmål och har energisektorer som till stor del redan är fossilfria. Finland har det mest ambitiösa klimatmålet inom EU, med sikte på koldioxidneutralitet i alla samhällssektorer till 2035 och en fullständig utfasning av kol till 2029. Island har den högsta andelen av energiförsörjning som kommer från förnybara energikällor i världen, med cirka 85%, medan Sverige har den högsta andelen förnybar energi i transportsektorn. Dessutom ligger de nordiska länderna i framkant vad gäller såväl teknisk utveckling som implementering av fossilfri teknik. Norge har nått längst inom elektrifiering av både väg- och sjötransporter, Danmark är ledande inom offshore vindkraft och CCS-teknik inom sjöfarten och Sverige har världsledande aktörer inom fordonsindustrin. Trots dessa framsteg är utvecklingen i många områden fortfarande i ett tidigt skede, där höga kostnader och begränsad infrastruktur för alternativa bränslen och laddning utgör hinder. Det finns därför ett behov av långsiktig politik och finansiering för att konsolidera omställningen även under geopolitisk och ekonomisk osäkerhet.

et här kapitlet tittar på hur teknikutvecklingen kan komma att påverka resiliensen hos framtida transportsystem. Det inleds med en allmän diskussion kring framtidsstudier och olika tillvägagångssätt, som ligger till grund för arbetet i BULT och förhoppningsvis för fortsatta fördjupningar. Vi tar därefter avstamp i internationell vetenskaplig litteratur och offentliga dokument för att spänna upp några tekniska utvecklingsområden - energiförsörjning, digitalisering och automatisering - som förväntas driva en transformation av transportsystemet de kommande åren och decennierna. Vi reflekterar över några särskilt intressanta övergripande konsekvenser av den pågående teknikutvecklingen, som alla berör en ökande grad av komplexitet i transportsystemets planering och därmed även i krisberedskapen.

This study assesses the potential for decarbonizing EU road transport through several pathways, focusing on the feasibility of achieving impact by 2035. Through comprehensive literature review, we compare the distance-levelized cost, lifecycle GHG emissions, and scalability of combustion engine vehicles (three fuels), battery-electric vehicles (BEVs, three charging methods), and hydrogen fuel cell vehicles. We consider projected transport growth and the current age composition and use of vehicles in Europe, segmented into four regions. Biofuels, hydrogen, and e-fuels are not found to have potential to significantly contribute to further GHG emissions before 2035 due to scalability and technological limitations. BEVs emerge as the only viable strategy for achieving zero tailpipe emissions at scale, with effective lifecycle GHG reductions constrained by the rate of decarbonization of steel production, battery production and EU electricity production. By 2035, embodied battery emissions are expected to be the dominant source of lifecycle emissions from electric vehicles.

The environmental benefits of a BEV transition are primarily limited by the rate at which the vehicle stock can be electrified, with new electric vehicle sales contributing primarily to decarbonization in Northen and Western Europe. Combining the expected buildout of static charging infrastructure with a proposed pan-European Electric Road System (ERS) network is found to greatly accelerate the transition to electrified road transport, including in otherwise late-to-decarbonize segments, by removing cost, weight, and supply barriers to retrofitting older combustion engine cars with new electric powertrains. Other effects of an ERS network are found to be substantially reduced embodied emissions from BEV production, resulting from reduced battery capacity per vehicle, and reduced levelized freight costs. However, possibly insurmountable political and bureaucratic barriers must be overcome ERS to play any meaningful part in decarbonization of road transport within the coming decade. If the barriers can be overcome, the economic and ecological rewards are substantial.

The operations and reliability of our transport systems are vulnerable not only to accidents but also to antagonistic threats. Attacks, sabotage and disruptions can come in different shapes but with new technologies constantly emerging, new security risks and vulnerabilities also appear. In the Swedish research project BULT, the aim is to create new knowledge about what contingency considerations in the transport system mean when considering new, emerging technologies, changed commodity supply chains and future threats, as well as investigating how contingency considerations can be integrated into the decision-making process of businesses and the government.

In this paper, we present a literature review covering existing publications on risks and contingency for antagonistic threats to the transport system, particularly looking for papers with a forward look.Initial literature searches yielded just a few papers or several thousand. The search and filtering yielded 45 journal papers for which a descriptive analysis was performed, looking at how the publishing is distributed over time, across transport modes, and across the first-author affiliation country. The key themes and messages from the literature are synthesized and presented. The outcome is a comprehensive overview of the existing research which can help identify areas where the contingency planning for the future transport system is lacking.

Triple F är Trafikverkets forskning- och innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet. Programmet pågår 2018-2030 och än så länge har 56 forsknings- och innovationsprojekt initierats för att hantera utmaningarna

• Ett mer transporteffektivt samhälle,
• Överflyttning till energieffektiva och fossilfria fordon, samt
• Skifte till förnybara drivmedel.

I programmet samarbetar näringsliv, akademi och offentlig sektor genom förstudier, forskningsinitiativ och pilotprojekt. 27 projekt har avslutats och resultaten har analyserats och sammanställts för programmet. En metaanalys har genomförts där projekten har kategoriserats, de huvudsakliga slutsatserna från projekten identifierats och sammanställts på en aggregerad nivå med ett antal rubriker. 

I detta abstract presenteras resultat från Ett mer transporteffektivt samhälle sammanfattat i fyra rubriker. Under Transportforum 2024 ämnas hela programmets resultat att presenteras. 

Öka medvetenheten om bygglogistikens miljöpåverkan och effektiviseringspotential Cirka 20% av Sveriges totala transporterade vikt transporteras till och från byggprojekt. Utvärderingar visar att antalet lastbilar som anlöper ett byggprojekt kan minskas med mellan 60 och 80%. Det motsvarar en minskning på 6% av antalet godstransporter på väg. Miljökonsekvenserna finns dock inte riktigt med på agendan och dessutom saknas övergripande transportplanering.

Triple F (Fossil Free Freight) är ett nationellt forsknings- och innovationsprogram med syfte att utveckla kunskap som kan bidra till minskningen av växthusgasutsläppen som godstransporter ger upphov till och därmed bidra till uppfyllandet av de svenska klimatmålen. Programmet finansieras av Trafikverket och beräknas fortgå till år 2030. Programmet är nu i första genomförandefasen, vilken löper mellan 2021–2025. Inom ramen för arbetet genomför programledningen årliga omvärldsanalyser för att beskriva viktiga omvärldshändelser, sätta programmet i ett större perspektiv och bidra till att utveckla och prioritera programmets inriktning. I årets upplaga har programledningen valt ett annorlunda grepp i omvärldsanalysen genom att i innevarande rapport följa upp den nordiska konferensen som Triple F anordnade i oktober 2023. Rapportens mål är att sammanställa och analysera likheter och skillnader i de nordiska ländernas omställning till fossilfria godstransporter.

Triple F är Trafikverkets forskning- och innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet. Inom ramen för programmet, som pågår från 2018 till 2030, samarbetar näringsliv, akademi och offentlig sektor genom förstudier, forskningsinitiativ och pilotprojekt. Hittills har 56 forsknings- och innovationsprojekt initierats. 27 av dem har avslutats och bidragit med kunskap och lösningar för omställningen. Under 2023 har programledningen genomfört en resultat- och portföljanalys. För samtliga projekt, både pågående och avslutade, har ett sammanfattande “projektkort” sammanställts. För avslutade projekt redovisas de viktigaste resultaten. Samtliga projektkort kommer att finnas tillgängliga på Triple F:s hemsida.

Resultat- och portföljanalysen beskriver programmets viktigaste resultat och prioriterade frågor för fortsatt arbete inom programmet. Syftet är också att identifiera kritiska steg framåt utanför programmet där industriaktörer, myndigheter och inte minst politiken behöver ta vid och driva utvecklingen vidare.