EU:s bullerdirektiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller är implementerat i svensk lag genom förordning om omgivningsbuller SFS 2004:675. Enligt förordningen är Trafikverket samt kommuner med fler än 100 000 invånare2 skyldiga att kartlägga omgivningsbuller och att upprätta åtgärdsprogram. Med omgivningsbuller avses i förordningen buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet.  

Bullerkartläggning som utförs för att uppfylla bullerdirektivet kallas för strategisk kartläggning. Vid strategisk kartläggning ska ljudmåtten Lden och Lnight samt den EU-gemensamma beräkningsmetoden CNOSSOS-EU användas. Den svenska kartläggningen av väg- och spårtrafik ska så långt det är möjligt använda specifikt svenska emissionsdata och -korrektioner.

Kartläggningen ska genomföras vart femte år och den ska visa bullersituationen under kalenderåret före det år som kartläggningen ska inrapporteras till kommissionen. Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa alla svenska kartläggningar och rapportera in till EU.

Föreliggande användarhandledning är ett metodstöd som ska användas vid strategisk kartläggning av buller från väg- och spårtrafik i syfte att harmonisera det svenska arbetet.

Andelen elfordon har ökat de senaste åren och kommer enligt prognoser att ytterligare öka markant de kommande åren. I den gällande ”Användarhandledning för beräkning av buller från väg- och spårtrafik för svenskt bruk, Version 1.0 2024-12-20” presenteras källdata för elfordon som baseras på befintliga data från olika projekt där buller från enstaka fordon mätts. Denna rapport presenterar en genomgång av publicerade data för bulleremission från elfordon som underlag för eventuell komplettering av de som ingår i användarhandledningen, inklusive analys av hur väl publicerade data tar hänsyn till olika mekanismer och utstrålningsegenskaper samt hur väl de är lämpade för svenska förhållanden.

Noise from transportation is a major global health problem, and exposure is mainly dominated by road traffic noise, followed by railway noise and aircraft noise. Noise from shipping has mostly been investigated in relation to ships at berth, and is most often due to ships running their auxillary engines to provide power for necessary systems. To what extent noise from ships underway between ports may be a cause for annoyance or otherwise have a negative health impact is very poorly investigated. In a recent project airborne noise from ships underway in the fairway leading in to the Port of Gothenburg, Sweden, was recorded for a relatively large number of ships. The measurements indicated that for some low frewquency one-third octave bands, levels are high enough to exceed Swedish indoor low frequency noise regulation levels even at relatively large distances. In the current project the aim is to use detailed AIS data together with ship register database information in an attempt to create a source model for airborne noise from ship traffic in fairways, similar to what is available for other modes of transport. Such a source model could then be used to predict noise levels around ports and fairways.

Trafikbullerutredningar till planarbete, åtgärdsarbete, exponeringskartläggningar med mera baseras numera så gott som alltid på beräknad bullerspridning. De beräkningsmetoder som använts fram till nu bygger på ett föråldrat kunskapsläge och den modernare beräkningsmetoden Nord2000 har rekommenderats som ersättare. Nord2000 publicerades ursprungligen 2001 och har därefter uppdaterats flera gånger. Den är noggrannare och har stöd för mer detaljerade indata vilket förbättrar möjligheterna att beräkna realistiska ljudnivåer. Samtidigt medför den högre komplexiteten att det erfordras bra metodstöd för att utredningarna ska kunna utföras rationellt och för att de ska ge rättvisande och samstämmiga resultat.  

Till att börja med behövde klarläggas vad som krävs för att metoden ska kunna börja användas i svenska utredningar. En inventering genomfördes för att fastställa vilka Nord2000-rapporter och källdata som är aktuella för nuvarande version, i vilka mjukvaror som metoden har blivit implementerad, om det finns några kända problem och utvecklingsbehov, samt om det finns övriga behov specifikt för svenska utredningar.  

Därefter skrevs en handledning för användning av Nord2000 som utgör en gemensam grund för val av underlag och andra förutsättningar vid svenska bullerberäkningar. Den förenklar arbetet och sörjer för att olika användares beräkningsresultat blir så lika som möjligt. Eftersom bullerriktvärdena är oförändrade görs beräkningarna för samma referensväder och referenstrafiksituation som tidigare, så att de beräknade nivåerna fortsatt skall gå att utvärdera mot gällande mått och riktvärden.  

Nord2000 har rekommenderats ersätta nuvarande bullerberäkningsmetoder för väg- och spårtrafik. Den är noggrannare och kan använda mer detaljerade underlag än de äldre metoderna. Användarhandledningen kommer förenkla och harmonisera de val av parametrar och underlag som behöver göras i bullerberäkningarna. 

Nord2000 har rekommenderats ersätta nuvarande bullerberäkningsmetoder för väg- och spårtrafik. Den är noggrannare, mer robust i komplexa situationer och kan använda mer detaljerade underlag än de äldre metoderna. En användarhandledning kommer förenkla och harmonisera val av parametrar och underlag som behöver göras i bullerberäkningarna. 

Trafikbullerutredningar till planarbete, åtgärdsarbete, exponeringskartläggningar med mera brukar baseras på beräknad bullerspridning. Sedan drygt 25 år har beräkningarna gjorts med metoderna Nord96 väg och Nord96 spår som är baserade på ett föråldrat kunskapsläge från 1970- respektive 1980-talet. Den modernare gemensamma nordiska metoden Nord2000 publicerades ursprungligen 2001 och har därefter uppdaterats relativt ny kunskap vid flera tillfällen. Den senaste revideringen gjordes 2019.  

Via enkät och workshop samlades erfarenheter från arbetet med den senaste strategiska bullerkartläggningen in. Sammanfattningsvis har mycket fungerat bra, men denna rapport fokuserar på vad som kan förbättras till nästa gång. Problemen har ofta handlat om att det inte har gått att få fram relevanta kart- och trafikdata eller att dataformaten har varit svårbearbetade. Fortsatt harmonisering av underlag och anvisningar är därför viktiga. Kommunerna upplever bullerkartläggningarna som svåra då handläggarna normalt inte är experter på bullerkartläggning. Särskilda kartläggningsanvisningar för kommuner skulle kunna vara en god hjälp, även för kommunens långsiktiga arbete med att tillhandahålla rätt underlag.

Enligt det europeiska omgivningsbullerdirektivet ska medlemsstaterna rapportera antalet bullerutsatta invånare i respektive land till Europeiska kommissionen vart femte år. 2022 var första gången kartläggningen av bullerutsatta skulle göras med den EU-gemensamma beräkningsmetoden Cnossos-EU. I Sverige innebar kravet på beräkning med Cnossos-EU ett behov av nya beräkningsunderlag och en ny användarhandledning för utförare med erfarenhet från den inhemska metoden som använts tidigare. För Naturvårdsverket som sammanställer de individuella kommunernas resultat och rapporterar till kommissionen innebar den nya metoden också förändringar i arbetsgången.  

Kunskapscentrum om Buller tog fram kompletterande underlag för Cnossos-EU, främst indata för tågbullerberäkningar. En användarhandledning togs fram av Kunskapscentrum om Buller, och ett 40-tal utförare deltog därefter i ett seminarium om beräkning med Cnossos-EU. Efter genomförda kartläggningar skickades en enkät ut till de utförare som rapporterat in kartläggningar till Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets handläggare ansvarig för sammanställning och rapportering till kommissionen av beräkningsresultaten intervjuades om erfarenheter från processen och kravet på användande av Cnossos-EU och på vilka resultat och i vilket format dessa skulle rapporteras.  

Enkätundersökningen visade att mottagandet av användarhandledningen var i huvudsak positiv. Erforderligt underlag i form av indata fanns i mestadels tillgängligt, med undantag för att utförare på egen hand i vissa situationer behövde omvandla tillgängligt trafikdata på järnväg för att passa som indata till Cnossos-EU. En del oklarheter identifierades gällande hur korrektioner för korsningar och cirkulationsplatser på väg sam korrektioner för spårkorsningar och spårväxlar samt för kurvskrik från snäva kurvor skulle hanteras. 

Using porous road surfaces can be an alternative to more traditional noise reduction measures. Two factors contribute to the fact that road noise can get lower than with a conventional dense road surface: the rolling noise emission decreases, and the sound-absorbing road surface can further reduce the level. In a traffic noise calculation with Nord2000, the influence of the road surface on the sound emission is specified using road surface corrections while the acoustic surface impedance of the road surface determines the ground attenuation. However, due to measurement technical reasons, porous road surface corrections will include some (undesirable) ground attenuation, leading to that the rolling noise emission might be underestimated. Another problem is that the impedance model in Nord2000 does not give correct results for porous road surfaces. These complications have been investigated with Nord2000 calculations using a program code extended to also include an impedance model capable of handling porous road surfaces. The results have been used to formulate official Swedish recommendations on how porous road surfaces can be handled in traffic noise investigations with Nord2000.

Using porous road surfaces can be an alternative to more traditional noise reduction measures. Two factors contribute to the fact that road noise can get lower than with a conventional dense road surface: the rolling noise emission decreases, and the sound-absorbing road surface can further reduce the level. In a traffic noise calculation with Nord2000, the influence of the road surface on the sound emission is specified using road surface corrections while the acoustic surface impedance of the road surface determines the ground attenuation. However, due to measurement technical reasons, porous road surface corrections will include some (undesirable) ground attenuation, leading to that the rolling noise emission might be underestimated. Another problem is that the impedance model in Nord2000 does not give correct results for porous road surfaces. These complications have been investigated with Nord2000 calculations using a program code extended to also include an impedance model capable of handling porous road surfaces . The results have been used to formulate official Swedish recommendations on how porous road surfaces can be handled in traffic noise investigations with Nord2000.

I samband med införandet av den EU-gemensamma beräkningsmetoden Cnossos-EU 2015 tog RISE fram nya indata för beräkning av buller från vägtrafik som var anpassade för den nya beräkningsmetoden samt även den mer detaljerade nordiska beräkningsmetoden Nord2000. År 2021 gav Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Trafikverket i uppdrag till Kunskapscentrum om Buller att skapa förutsättningar för att kunna rekommendera Nord2000 som beräkningsmetod för vägtrafikbuller i Sverige. I samband med det identifierades några kompletteringsbehov för underlaget för beräkning av buller från vägtrafik. 

Ett kompletteringshov som identifierades var att den äldre inhemska metoden delar upp trafiken i två kategorier, lätta och tunga fordon, medan Nord2000 förfinar uppdelningen till lätta, medeltunga och tunga fordon. För beräkning av maximalnivå saknades då underlag i form av statistisk spridning av nivåer för de tre fordonstyperna som underlag till beräkning av maxnivå. Mätningar för att bestämma sådan spridningsfunktion har utförts. 

Ett annat kompletteringsbehov som identifierades var att kunna dra nytta av nyare inmätningar av bulleremissionsnivå för olika förekommande vägbeläggningar. Genomförda mätningar med CPX-metoden av bulleremissionsvariationer för olika vägytor har omarbetats till korrektioner motsvarande de som inkluderades i den äldre Nord 96-metoden. 

Olika möjligheter för att beräkna hur en ökande andel elfordon i fordonsflotta påverkar bullernivån analyserades och preliminära schablondata för lätta och medeltunga fordon har redovisats. 

Underlaget för beräkningar av vägtrafikbuller med Nord2000 i Sverige har uppdaterats för användning i svenska utredningar.

Med det nya underlaget är Nord2000 uppdaterad för beräkning av buller från vägtrafik i Sverige, med de förutsättningar som gäller för befintliga riktvärden. Dock finns sannolikt ett behov av bättre hantering av framför allt elfordon då dessa generellt väger mer än konventionella fordon, och därmed riskerar att ha högre emission av däckbuller på grund av de styvare däck som krävs.