Open this publication in new window or tab >>2024 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Ekonometriska analyser av privat bilanvändning och förmånsbilsbeskattning med panelmikrodata
Abstract [en]
Car use and possession is an increasingly debated topic in our society, as it is one of the major contributors to carbon dioxide emissions in the European Union. This thesis aims to empirically study this question using a large registry database on the entire adult Swedish population and the car fleet from 1999 to 2020.
In the first paper, I present estimates of the income and fuel price elasticities of vehicle kilometres travelled by private cars. The empirical model allows the elasticities to vary with income and municipality type. The results show that the absolute value of the fuel price elasticity and the income elasticity is largest in the middle of the income distribution and that the absolute value of the fuel price elasticity is larger outside large cities.
In the second paper, I allow for the impact of income and fuel price on car possession by using a discrete-continuous model, the Two-Part model. The main findings are that income primarily impacts car possession and has a relatively smaller impact on vehicle kilometres travelled conditional on car ownership. In contrast, the reverse is found for the fuel price. Furthermore, the results show that the estimated elasticities are larger than a model that does not explicitly account for car possession.
In the third paper, the impact of company car taxation on the choice of new cars is studied, by comparing new company cars and new private cars. The empirical model shows that new company cars consume less fuel per kilometre than new private cars, but are also larger, more expensive, and more powerful. Evaluating the impact of company cars using a welfare model yields a negative welfare effect, where the foregone tax revenues exceed potential welfare gains from lower carbon dioxide emissions and fuel costs.
In the fourth paper, the effect of company car taxation on gross wage earnings, including the price of the company car, is studied. The results from the empirical model show that there is a substantial increase in gross wage earnings when receiving a company car, but also an increase in commuting distance. This may be explained by the fact that the decrease in taxable income from the favourable company car taxation and lower commuting costs induces the employee to increase their labour supply, take on a more demanding position or choose a workplace further away where they have a better job match.
Abstract [sv]
Bilinnehav och användning är en aktuell fråga då personbilar står för en stor andel av koldioxidutsläppen i EU. Därmed är det viktigt för beslutsfattare att veta hur det är möjligt att påverka dessa. Den här avhandlingen ämnar att empiriskt studera dessa frågor med hjälp av en stor registerdatabas som täcker hela den svenska befolkningen och bilflottan från 1999 till 2020.
I det första kapitlet presenterar jag skattade inkomst- och drivmedelspriselasticiteter för fordonskilometrar körda med en privatägd personbil. Den empiriska modellen tillåter att dessa elasticiteter varierar beroende på inkomstnivå och kommuntyp. Resultaten från modellen visar att det absoluta värdet av drivmedelpriselasticiteten och inkomstelasticiteten är större i mitten av inkomstfördelningen samt att det absoluta värdet av drivmedelspriselasticiteten är större utanför storstäder.
I det andra kapitlet tillåtes inkomst och drivmedelspriset påverka bilinnehav genom att använda en variant av en discrete-continuous modell som kallas The Two-Part model. Huvudresultaten från appliceringen av modellen är att inkomst primärt påverkar bilinnehav, medan drivmedelspriset påverkar främst körsträckor för de som redan äger en bil. Utöver detta är de skattade elasticiteterna större än i en modell där bilinnehavet inte är explicit modellerat.
I det tredje kapitlet studeras effekten av förmånsbilsbeskattning på valet av nya bilar genom att jämföra nya förmånsbilar med nya privatägda bilar. Den empiriska modellen finner att nya förmånsbilar är bränslesnålare än nya privatägda bilar, men att de också är dyrare och har en kraftfullare motor. Utöver den empiriska modellen appliceras också en teoretisk modell som beräknar den sociala välfärden av förmånsbilsbeskattningen. Modellen visar att de förgångna skatteintäkterna är större än värderingen av de minskade koldioxidutsläppen och bränslekostnaderna.
I det fjärde kapitlet studeras hur förmånsbilsbeskattningen påverkar bruttolöner, vilket inkluderar värdet av förmånsbilen. Resultaten från den empiriska modellen visar en betydlig ökning i bruttolönen när en anställd ges tillgång till en förmånsbil men också att pendlingsavståndet ökar. En möjlig förklaring är att minskningen av den skattbara inkomsten från förmånsbilsbeskattningen och en lägre pendlingskostnad får den anställde att ta en mer krävande position, öka sitt arbetsutbud, eller välja en arbetsplats där den har en bättre match för sin kompetens.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024. p. 27
Series
LinköpingStudies in Art and Sciences Dissertation, ISSN 0282-9800 ; 892
Keywords
Private car use, Company car taxation, Econometric analysis, Privat bilanvändning, Förmånsbilsbeskattning, Ekonometrisk analys
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:vti:diva-21441 (URN)10.3384/9789180758345 (DOI)9789180758338 (ISBN)9789180758345 (ISBN)
Public defence
2024-12-12, ACAS, A Building, Campus Valla, 09:15 (English)
Opponent
Supervisors
2024-12-172024-12-172025-09-11Bibliographically approved