Arbetsvillkoren för bussförare har på senare tid fått ökad uppmärksamhet i den offentliga debatten, i såväl Sverige som i Europa. Kritiken rör bland annat hög tidspress, brist på återhämtning, oregelbundna arbetstider, obalans mellan arbete och privatliv samt låga löner och otillräcklig ersättning för obekväm arbetstid. Samtidigt är forskningen om bussförares arbetsvillkor förhållandevis sparsam. Den här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som handlar om hur det är att arbeta som bussförare i Skånetrafikens regi. Fokus ligger på att ge en fördjupad bild av rådande arbetsförhållanden och hur dessa påverkar förarnas yrkesvardag såväl som livet i stort. Till detta kommer också en diskussion om hur nuvarande situation och förarnas mående skulle kunna förbättras i olika avseenden. Projektet har därför utgått från en kvalitativ forskningsansats med bland annat intervjuer, som lämpar sig för att fånga olika personers olika erfarenheter, upplevelser och reflektioner.

Bike-sharing could play an important role in any future circular economy since sharing solutions have the potential to challenge the current automobility regime. This paper examines the potential contributions of two Swedish bike-sharing initiatives: grassroots-initiated bike kitchens and a commercial bike-sharing service system. We explore and analyze the visions of these initiatives and how they can be nurtured in order to support a circular future. The results indicate that the incumbent regime challenges cycling initiatives through commercialization and professionalization pressures. The paper notes that the studied initiatives can contribute to a future circular economy, but in different ways. While bike kitchens support the social aspects of circularity, commercial bike-sharing is more likely to support ecological aspects. Both kinds of initiatives are crucial and rely on the support of public actors with a strong sustainability agenda.

Det senaste decenniets framväxt av cykelbud i matleveranssektorn har gått hand i hand med framväxten av gigekonomin. Den sektoriella avsaknaden av trygga arbetsvillkor har gett upphov till stark kritik och ökande påbud om reglering av sektorn. I Spanien lanserades 2021 det hitintills mest ambitiösa lagförslaget med syfte att omstöpa den gigifierade cykelbudssektorn. Den så kallade Kurirlagen (La Ley Rider) dikterar att samtliga företag i leveranssektorn måste formellt anställa sina kurirer, vilket gjort företagens tidigare gig-modeller olagliga.

Denna rapport undersöker perspektiv på lagen bland centrala aktörer, med särskilt fokus på kurirer och plattformskooperativ. Genom intervjuer med dessa aktörer presenteras perspektiv på Kurirlagen som väcker vissa tvivel kring dess effekt. De intervjuade aktörerna menar att den nya lagen visserligen har ett viktigt symboliskt värde men att dess inträde haft relativt liten effekt på maktbalansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Att få företagen att efterfölja lagen har visat sig vara lika svårt som att införa den. Företagens förmåga att ständigt göra algoritmiska omstruktureringar som skapar nya legala gråzoner försvårar situationen ytterligare.

The resurgence of cycle couriers in the food delivery sector during the last decade has gone hand in hand with the emergence of the gig-economy. The food delivery sector is characterized by a lack of fair working conditions, which has spawned heavy criticism and increased calls for sector-wide regulation. This report explores one example of regulation introduced in Spain in 2021 and heralded as one of the hitherto most ambitious pieces of legislation brought forward to restructure the gigified delivery sector. The so-called Riders Law (La ley Rider) dictates that all companies operating in the delivery sector in Spain must formally employ their couriers, rendering their previous gig-models illegal.

This report examines how the law has been received through the perspectives of central stakeholders, focusing in particular on couriers and platform co-operatives. Through data collected from interviews, this report presents perspectives from these actors which illustrate certain doubts regarding the effectiveness of the law. Findings show that whilst the law has an important symbolic value, it has had a limited effect upon the lopsided power balance in the labor market. Ensuring that companies follow the law has also proven a difficult task. The ability of delivery companies to constantly restructure platform algorithms creates new legal grey zones which further obstruct efforts to regulate the sector.

This report presents illustrative examples of contemporary initiatives involving public actors, citizens and market actors in the mobility sector that intend to contribute to environmentally sustainable and socially just passenger transport. The purpose of the report is to support the discussion of, and reflection on, the role of these actor groups in the development of new mobility solutions. The aims of the report are to: 

(1) provide insights on business models, governance approaches and citizen participation, based on contemporary examples 

(2) inspire the design and implementation of mobility solutions in the on-going research program Mistra SAMS. 

Eighteen contemporary mobility-related initiatives are described. The case descriptions are based on a combination of desk research and interviews with representatives involved in the initiatives. 

In a concluding discussion, five key recommendations for developing mobility services are provided: 

• Consider how new mobility services interact with existing mobility solutions (e.g., do the new services integrate, complement, promote or compete with public transport) 

• Consider possible tensions between market-driven initiatives and long-term public goals, by actively relating the introduction of new mobility services to relevant public governance frameworks, including objectives, strategies, and plans. 

• Embed the living lab in the local social context, connect to existing organizations and issues, and seek out intersections with other policy areas 

• Recognize the needs of those expected to use the services through reflexive and inclusive processes, and by engaging citizens 

• Take opportunities to use the living lab to illustrate and exemplify what socially inclusive sustainable mobility and accessibility could imply

Denna rapport presenterar illustrativa exempel på nutida initiativ inom mobilitetsområdet som syftar till att stärka miljömässigt hållbara och socialt rättvisa resor och transporter, och som involverar offentliga aktörer, medborgare och marknadsaktörer. Syftet med rapporten är att bidra till diskussioner och reflektioner kring vilka roller dessa olika aktörsgrupper kan ta i utvecklingen av nya mobilitetslösningar, genom att: 

(1) bidra med insikter om affärsmodeller, offentliga förhållningssätt till styrning av utvecklingen, och medborgarinvolvering, grundade i nutida exempel 

(2) inspirera utformning och introduktion av mobilitetslösningar inom det pågående forskningsprogrammet Mistra SAMS. 

I rapporten beskrivs arton nutida initiativ. Beskrivningarna baseras på en kombination av dokumentstudier och intervjuer med representanter för de undersökta initiativen. 

I en avslutande diskussion ges fem rekommendationer för utveckling av mobilitetslösningar: 

• Beakta hur nya mobilitetslösningar interagerar med befintliga trafik- och transportlösningar (t.ex. huruvida de integreras med, kompletterar, marknadsför eller konkurrerar med kollektivtrafik). 

• Beakta potentiella spänningar mellan marknadsdrivna initiativ och långsiktiga offentliga målsättningar genom att aktivt relatera introduktionen av nya mobilitetslösningar till relevanta offentliga styrramverk, inklusive målsättningar, strategier och planer. 

• Knyta arbete i ”living labs” till den lokala, sociala kontexten. Knyta an till befintliga organisationer och aktuella frågor, och identifiera kopplingar till andra policyområden. 

• Uppmärksamma de behov som finns bland förväntade användare av lösningarna genom reflexiva och inkluderande processer och involvering av medborgare i arbetet. 

• Tillvarata möjligheter att nyttja ”living labs” som ett sätt att gestalta och exemplifiera vad en socialt och miljömässigt hållbar mobilitet och tillgänglighet skulle kunna innebära.

Rapporten tar sin utgångspunkt i att det akuta klimatläget kräver nya mer cirkulära sätt att producera och konsumera varor och tjänster på. I rapporten ger vi exempel på lovande gröna initiativ och pekar på vilka svårigheter omställningsagenterna bakom dem möter. Fem ideella och vinstdrivande initiativ från matsektorn och transportsektorn studeras. 

I matsektorn finns det stor miljöpotential i att minska svinnet. Proteinskifte, från animaliskt kött och mejeri, till vegetabiliska motsvarigheter leder till en mer effektiv resurshantering. Det gäller särskilt när produktionen är lokal och långväga transporter kan undvikas. Hur mycket vatten och landareal som produktionen kräver påverkar miljöpotentialen. Produktion av havre- och ärtprodukter, som studerats i rapporten, kan leva upp till sådana krav, med villkoret att de ingår i cirkulära flöden där det inte produceras överskott. När det gäller transportsektorn har initiativ som stärker cykling en stor miljöpotential. Att dela på eller återbruka cyklar leder till mer effektiv resurshantering. Potentialen villkoras dock om användarna av cykelpooler eller cykelkök parallellt köper egna cyklar och kör bil. 

Med hjälp av teorier från miljö- och omställningsforskning belyser vi att omställningsagenter verkar inom regimer som bygger på linjära praktiker och fossila beroenden. Motståndet som omställnings[1]agenter möter kan vara mycket konkret, som att det är svårt att hitta betalningsvilliga användare men även handla om subtila processer som att behöva tilltala målgrupper som konsumenter snarare än medborgare. Omställningsagenterna tvingas på olika sätt anpassa sig till regimens spelregler, oavsett om det strider mot egna värderingar och visioner. 

De studerade initiativen illustrerar möjliga sätt att organisera framtiden på. Det gäller särskilt de ideella verksamheterna. I likhet med tidigare studier visar rapporten att förutsättningen för att omställningsagenter ska kunna visa vägen mot en grönare framtid är begränsad om inte lagstiftning, subventioner, och nya normer om ett gott liv stöttar dem.

The acute climate crisis requires new, more circular ways of producing and consuming goods and services. In this report, we analyse promising green initiatives and point to difficulties that the transitional agents behind them meet. Five non-profit and for-profit initiatives from the food sector and the transport sector are studied. 

In the food sector, there is great environmental potential in reducing waste. Protein shift, from animal meat and dairy to vegetable equivalents, leads to more efficient resource management. This is especially true when production is local and long-distance transport can be avoided. How much water and land area the production requires affects the environmental potential. Production of oat and pea products, as studied in the report, can live up to such requirements. In the transport sector, initiatives that strengthen cycling have a promising environmental potential. Sharing or reusing bicycles leads to more efficient resource management. However, the potential is conditioned if the users of bicycle sharing systems or bike kitchens buy their own bicycles and continue to drive a car. 

We highlight that transformation agents operate within regimes based on linear practices and fossil dependencies. The challenges that transitional agents face can be very concrete, such as difficulties to attract users willing to pay, but also about more subtle, such as having to address target groups as consumers rather than citizens. Regardless of transformation agents own values and visions, they are forced to adapt to current rules and norms. 

The initiatives studied illustrate possible ways of organizing production and consumption in the future. This applies in particular to non-profit initiatives. As in previous studies, the report shows that the precondition for transitional agents to be able to lead the way to a greener future is limited unless legislation, subsidies, and new norms of a good life support them

Det övergripande syftet har varit att öka kunskapen om hur socialt utsatta grupper inkluderas i transportplaneringen och hur deras mobilitet och tillgänglighet kan tillgodoses med nya smarta mobilitetskoncept som komplement eller alternativ till konventionell kollektivtrafik.

En dokumentstudie har genomförts med politiska dokument från Region Uppsala och Uppsala kommun. Vi har även genomfört intervjuer och workshops med tjänstepersoner och politiker samt intervjuer och fokusgrupper med unga och migrantkvinnor, boende i såväl stad som landsbygd. I analysen av intervjuer och fokusgrupper med unga och migrantkvinnor har personas använts som analysverktyg, vilket ger fiktiva och specifika representationer av målgrupper baserade på data om riktiga människor.

Smart mobilitet tillskrivs ofta en nyckelroll i den omställning som transportsektorn måste genomgå för att säkerställa ett hållbart transportsystem. Likt den gröna omställningen i stort så ställs många förhoppningar på att yngre generationer ska anamma de hållbarhetslösningar som nu presenteras. Samtidigt har smart mobilitet som koncept mottagit kritik för att inte i tillräckligt hög utsträckning ha tagit hänsyn till rättvisefrågor och jämställdhet i transportsystemet utan istället utformats som ett ”one-size-fits-all”-koncept. Unga som grupp har särskilda behov och förutsättningar. I denna rapport frågar vi oss hur väl dessa förutsättningar och behov har uppmärksammats och bemötts. Vidare ställer vi frågor om hur unga själva resonerar kring smart mobilitet, vilken potential den smarta mobiliteten har att förenkla deras dagliga resande och slutligen hur den skulle kunna utformas för att bättre svara upp mot deras behov. Undersökningen baseras dels på en litteraturöversikt i vilken vi fokuserat på vad tidigare forskning säger som ungas föreställningar och relation till smart mobilitet, hur den smarta mobiliteten hitintills använts av unga och vilka möjliga förbättringar som kan göras. Därtill har vi genomfört intervjuer med unga i mindre tätorter och landsbygd kring deras livssituationer i relation till mobilitet och transport och vilken roll de tänker sig att smart mobilitet skulle kunna spela i deras dagliga resande. Valet av unga på landsbygden grundar sig i att de ofta drabbats hårdare av transportrelaterad utsatthet än motsvarande grupper i storstadsområden. De saknar ofta tillfredsställande tillgång till kollektiva transportmedel vilket kombinerat med de ofta ganska långa avstånden till skola, arbete och fritidsaktiviteter skapar ett beroende av vuxna med bil som kan skjutsa. Den naturliga lösningen på denna beroendeställning blir därför ofta att skaffa körkort och bil i tidig ålder. Unga i mindre orter och på landsbygd utgör därför en nyckelgrupp både i termer av bristande valmöjligheter och autonomi och det bilberoende som denna brist ofta leder till.