Vattenplaning är ett allmänt känt begrepp och en fruktad situation för bilföraren. Att det finns likheter mellan smörjsituationen i ett kullager och vattenplaning är däremot kanske förvånande. Denna litteraturstudie lyfter fram några resultat och fenomen som kan förklara likheter och skillnader. Syftet är att belysa dels vattenplaning som ett elastohydrodynamiskt fenomen och dels ge tankar om hur den kunskap som finns inom smörjning av kullager, kuggväxlar och tätningar kanske kan användas vid studier av vattenplaning eller våtfriktionsproblem. Inledningsvis presenteras begreppen elastohydrodynamik, dynamisk och viskös vattenplaning. Därefter ges exempel på experimentella och teoretiska studier av vattenplaning och till sist en kort inblick i de beräkningsmetoder som används för kullagersmörjning. Möjligheter och problem med att använda beräkningsteknik från kullagersmörjning för att studera vattenplaning eller våtfriktion diskuteras. Var för sig är vattenplaning och elastohydrodynamik i maskinelement väl utforskade områden men kombinationen är tämligen outforskad vilket tillsammans med de likheter som finns talar för fortsatta studier i ämnet.

Doubtless, there is a strong correlation between road friction and accident risk. The problems arise when we demand a more detailed view of that correlation. The aim of the project behind this report was to gather information about the different friction methods in use and about published quantitative relations between road friction and accident risk. Regarding friction measurements, every country has instruments and methods of its own, and the friction values reported from different international investigations are therefore not directly comparable. Work on harmonisation of friction measurements is in progress. Road friction is very important for traffic safety, but it is difficult to single out the effect of poor friction on the accident risk. Drivers adjust their driving behaviour depending on many factors, e.g. the appearance of the road environment, the weather, the sound from the tyres, and the sliding and skidding movements of the vehicle. For dry or wet bare roadway, however, the conditions are comparably homogeneous, and several studies show a dramatic increase in accident risk when the friction numbers decrease below certain threshold values. For winter circumstances there are few and unreliable estimations of the correlation between accident risk and friction.

Denna undersökning omfattar friktionsprov med totalt åtta M+S klassade person- bilsdäck utan dubbar. Ett av däcken hade hårda partiklar inbäddade i slitbanans gummi för att öka greppet på isunderlag. Alla mätningar genomfördes i VTI:s däckprovningsanläggning på våt, slät is, vid 30 km/h. Mätningarna omfattade både broms- och styrprov. Resultaten från bromsproven presenteras som maximal bromsfriktion, broms- friktion vid 13 % longitudinellt slip och friktion vid låst hjul. Styrprovens resultat redovisas som maximal lateral friktion (sidofriktion) och lateral friktion vid 3, 5, 10 och 20 graders avdriftsvinkel. 20 graders avdriftsvinkel representerar för- hållanden som råder vid sladd eller vid en alltför stor hjulvinkel vid ingången till en kurva.

Tidigare versioner av PFT, VTI:s portabla, handdrivna, friktionsmätare, har haft mätdäck som inte varit helt entydigt specificerade. Eftersom mätdäcket är en av de viktigaste komponenterna så har mätdäcket i denna version valts till ett standardiserat friktionsmätdäck som även används av ett annat välkänt friktionsmätinstrument (GripTester).

Med valet av nytt mätdäck följer att PFT på nytt måste valideras. I denna rapport redovisas jämförande mätningar med SRT pendeln samt resultat från studier av hur temperatur och lutning påverkar friktionstalet för PFT. Jämförelser mellan PFT och pendeln har även gjorts för de tidigare versionerna av PFT och liksom i de tidigare undersökningarna kan en tydlig korrelation mellan PFT Version 3 och pendeln konstateras och en rimlig omräkningsformel har tagits fram.

PFT och pendeln har olika arbetsprinciper vilket gör att de ger skilda resultat på vissa mycket släta ytor, något som konstaterats redan vid undersökningar med äldre versioner av PFT.

I rapporten finns även en kort summering av de produktionsmätningar i fält av vägmarkeringars friktion som gjordes med PFT Version 3 sommaren 2001. Den i laboratoriet framtagna omräkningsformeln justeras efter erfarenheterna från fältmätningarna. Före fältmätningen utarbetades ett underlag till en metodbeskrivning för PFT Version 3. Denna metodbeskrivning finns som en bilaga till rapporten.

The investigation comprised tests with a total of eight passenger car tyres classified M+S, without studs. One of the tyres had a special hard aggregate added to the rubber compound to increase the grip on ice. The tests were carried out in the VTI tyre testing facility on smooth wet ice at a speed of 30 km/h. Both braking tests and steering tests were performed. Results from the braking tests was presented as maximum braking friction, braking friction at 13 % longitudinal slip and friction with a locked wheel. The steering tests were presented as maximum lateral friction and friction at 3, 5, 10 and 20 degree side slip angle. 20 degree side slip angle represents conditions of skidding of the whole vehicle or excessive steering angle when entering a curve.