Trafikbullerutredningar till planarbete, åtgärdsarbete, exponeringskartläggningar med mera baseras numera så gott som alltid på beräknad bullerspridning. De beräkningsmetoder som använts fram till nu bygger på ett föråldrat kunskapsläge och den modernare beräkningsmetoden Nord2000 har rekommenderats som ersättare. Nord2000 publicerades ursprungligen 2001 och har därefter uppdaterats flera gånger. Den är noggrannare och har stöd för mer detaljerade indata vilket förbättrar möjligheterna att beräkna realistiska ljudnivåer. Samtidigt medför den högre komplexiteten att det erfordras bra metodstöd för att utredningarna ska kunna utföras rationellt och för att de ska ge rättvisande och samstämmiga resultat.  

Till att börja med behövde klarläggas vad som krävs för att metoden ska kunna börja användas i svenska utredningar. En inventering genomfördes för att fastställa vilka Nord2000-rapporter och källdata som är aktuella för nuvarande version, i vilka mjukvaror som metoden har blivit implementerad, om det finns några kända problem och utvecklingsbehov, samt om det finns övriga behov specifikt för svenska utredningar.  

Därefter skrevs en handledning för användning av Nord2000 som utgör en gemensam grund för val av underlag och andra förutsättningar vid svenska bullerberäkningar. Den förenklar arbetet och sörjer för att olika användares beräkningsresultat blir så lika som möjligt. Eftersom bullerriktvärdena är oförändrade görs beräkningarna för samma referensväder och referenstrafiksituation som tidigare, så att de beräknade nivåerna fortsatt skall gå att utvärdera mot gällande mått och riktvärden.  

Nord2000 har rekommenderats ersätta nuvarande bullerberäkningsmetoder för väg- och spårtrafik. Den är noggrannare och kan använda mer detaljerade underlag än de äldre metoderna. Användarhandledningen kommer förenkla och harmonisera de val av parametrar och underlag som behöver göras i bullerberäkningarna. 

Nord2000 har rekommenderats ersätta nuvarande bullerberäkningsmetoder för väg- och spårtrafik. Den är noggrannare, mer robust i komplexa situationer och kan använda mer detaljerade underlag än de äldre metoderna. En användarhandledning kommer förenkla och harmonisera val av parametrar och underlag som behöver göras i bullerberäkningarna. 

Trafikbullerutredningar till planarbete, åtgärdsarbete, exponeringskartläggningar med mera brukar baseras på beräknad bullerspridning. Sedan drygt 25 år har beräkningarna gjorts med metoderna Nord96 väg och Nord96 spår som är baserade på ett föråldrat kunskapsläge från 1970- respektive 1980-talet. Den modernare gemensamma nordiska metoden Nord2000 publicerades ursprungligen 2001 och har därefter uppdaterats relativt ny kunskap vid flera tillfällen. Den senaste revideringen gjordes 2019.  

Via enkät och workshop samlades erfarenheter från arbetet med den senaste strategiska bullerkartläggningen in. Sammanfattningsvis har mycket fungerat bra, men denna rapport fokuserar på vad som kan förbättras till nästa gång. Problemen har ofta handlat om att det inte har gått att få fram relevanta kart- och trafikdata eller att dataformaten har varit svårbearbetade. Fortsatt harmonisering av underlag och anvisningar är därför viktiga. Kommunerna upplever bullerkartläggningarna som svåra då handläggarna normalt inte är experter på bullerkartläggning. Särskilda kartläggningsanvisningar för kommuner skulle kunna vara en god hjälp, även för kommunens långsiktiga arbete med att tillhandahålla rätt underlag.

Enligt det europeiska omgivningsbullerdirektivet ska medlemsstaterna rapportera antalet bullerutsatta invånare i respektive land till Europeiska kommissionen vart femte år. 2022 var första gången kartläggningen av bullerutsatta skulle göras med den EU-gemensamma beräkningsmetoden Cnossos-EU. I Sverige innebar kravet på beräkning med Cnossos-EU ett behov av nya beräkningsunderlag och en ny användarhandledning för utförare med erfarenhet från den inhemska metoden som använts tidigare. För Naturvårdsverket som sammanställer de individuella kommunernas resultat och rapporterar till kommissionen innebar den nya metoden också förändringar i arbetsgången.  

Kunskapscentrum om Buller tog fram kompletterande underlag för Cnossos-EU, främst indata för tågbullerberäkningar. En användarhandledning togs fram av Kunskapscentrum om Buller, och ett 40-tal utförare deltog därefter i ett seminarium om beräkning med Cnossos-EU. Efter genomförda kartläggningar skickades en enkät ut till de utförare som rapporterat in kartläggningar till Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets handläggare ansvarig för sammanställning och rapportering till kommissionen av beräkningsresultaten intervjuades om erfarenheter från processen och kravet på användande av Cnossos-EU och på vilka resultat och i vilket format dessa skulle rapporteras.  

Enkätundersökningen visade att mottagandet av användarhandledningen var i huvudsak positiv. Erforderligt underlag i form av indata fanns i mestadels tillgängligt, med undantag för att utförare på egen hand i vissa situationer behövde omvandla tillgängligt trafikdata på järnväg för att passa som indata till Cnossos-EU. En del oklarheter identifierades gällande hur korrektioner för korsningar och cirkulationsplatser på väg sam korrektioner för spårkorsningar och spårväxlar samt för kurvskrik från snäva kurvor skulle hanteras. 

Using porous road surfaces can be an alternative to more traditional noise reduction measures. Two factors contribute to the fact that road noise can get lower than with a conventional dense road surface: the rolling noise emission decreases, and the sound-absorbing road surface can further reduce the level. In a traffic noise calculation with Nord2000, the influence of the road surface on the sound emission is specified using road surface corrections while the acoustic surface impedance of the road surface determines the ground attenuation. However, due to measurement technical reasons, porous road surface corrections will include some (undesirable) ground attenuation, leading to that the rolling noise emission might be underestimated. Another problem is that the impedance model in Nord2000 does not give correct results for porous road surfaces. These complications have been investigated with Nord2000 calculations using a program code extended to also include an impedance model capable of handling porous road surfaces. The results have been used to formulate official Swedish recommendations on how porous road surfaces can be handled in traffic noise investigations with Nord2000.

Using porous road surfaces can be an alternative to more traditional noise reduction measures. Two factors contribute to the fact that road noise can get lower than with a conventional dense road surface: the rolling noise emission decreases, and the sound-absorbing road surface can further reduce the level. In a traffic noise calculation with Nord2000, the influence of the road surface on the sound emission is specified using road surface corrections while the acoustic surface impedance of the road surface determines the ground attenuation. However, due to measurement technical reasons, porous road surface corrections will include some (undesirable) ground attenuation, leading to that the rolling noise emission might be underestimated. Another problem is that the impedance model in Nord2000 does not give correct results for porous road surfaces. These complications have been investigated with Nord2000 calculations using a program code extended to also include an impedance model capable of handling porous road surfaces . The results have been used to formulate official Swedish recommendations on how porous road surfaces can be handled in traffic noise investigations with Nord2000.

I samband med införandet av den EU-gemensamma beräkningsmetoden Cnossos-EU 2015 tog RISE fram nya indata för beräkning av buller från vägtrafik som var anpassade för den nya beräkningsmetoden samt även den mer detaljerade nordiska beräkningsmetoden Nord2000. År 2021 gav Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Trafikverket i uppdrag till Kunskapscentrum om Buller att skapa förutsättningar för att kunna rekommendera Nord2000 som beräkningsmetod för vägtrafikbuller i Sverige. I samband med det identifierades några kompletteringsbehov för underlaget för beräkning av buller från vägtrafik. 

Ett kompletteringshov som identifierades var att den äldre inhemska metoden delar upp trafiken i två kategorier, lätta och tunga fordon, medan Nord2000 förfinar uppdelningen till lätta, medeltunga och tunga fordon. För beräkning av maximalnivå saknades då underlag i form av statistisk spridning av nivåer för de tre fordonstyperna som underlag till beräkning av maxnivå. Mätningar för att bestämma sådan spridningsfunktion har utförts. 

Ett annat kompletteringsbehov som identifierades var att kunna dra nytta av nyare inmätningar av bulleremissionsnivå för olika förekommande vägbeläggningar. Genomförda mätningar med CPX-metoden av bulleremissionsvariationer för olika vägytor har omarbetats till korrektioner motsvarande de som inkluderades i den äldre Nord 96-metoden. 

Olika möjligheter för att beräkna hur en ökande andel elfordon i fordonsflotta påverkar bullernivån analyserades och preliminära schablondata för lätta och medeltunga fordon har redovisats. 

Underlaget för beräkningar av vägtrafikbuller med Nord2000 i Sverige har uppdaterats för användning i svenska utredningar.

Med det nya underlaget är Nord2000 uppdaterad för beräkning av buller från vägtrafik i Sverige, med de förutsättningar som gäller för befintliga riktvärden. Dock finns sannolikt ett behov av bättre hantering av framför allt elfordon då dessa generellt väger mer än konventionella fordon, och därmed riskerar att ha högre emission av däckbuller på grund av de styvare däck som krävs.  

Nord2000 har en annan referensvägytaän Nordisk beräkningsmodell reviderad1996 (Nord96). Nyare mätningar medCPX-metoden för ett antal svenskavägbeläggningar utgör underlag föruppdaterad översättning mellan densvenska referensvägytan och den somingår i Nord2000 samt korrektioner förövriga vanligt förekommandevägbeläggningar.

Standardavvikelser för maximalnivå från vägtrafik har mätts upp för Nord2000:s fordonskategorier 1, 2 och 3. Standardavvikelserna behövs som underlag vid beräkning av n:te högsta maximalnivå från vägtrafik.

This research project presents a mapping of noise levels in green areas across all of Sweden, with a particular emphasis on nature reserves, national parks, and other recreational spaces. Utilising the Nord2000 noise prediction method, our study incorporates the following noise sources: road traffic, railway traffic, wind turbines, and airports. Our analysis includes longer propagation distances than typical noise maps (up to 8 km) to account for distant sources, given the importance of low noise levels in pristine natural environments. Weather conditions play a crucial role in long-range sound propagation; therefore, we have integrated ten years of weather statistics (2013-2022) from the ERA5 climate dataset into our assessment. This mapping effort represents one of the first nationwide noise mapping initiatives with a specific focus on low-exposure natural areas. Our findings not only provide valuable insights for policymakers and stakeholders in managing and preserving the acoustic quality of Sweden's green spaces but also offer a foundation for analysing the potential impact of noise pollution on wildlife and biodiversity within these ecologically sensitive areas. The resulting noise map and relevant weather statistics are publicly released and downloadable. Participants from industiy, government, and academia cooperated in this environmental monitoring project.