Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Flötteröd, Gunnar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kristofersson, Filip
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Westin, Jonas
    Umeå universitet.
    Intensity and severity of ship conflicts: an AIS based approach2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is a lack of standardized methods for socio-economic evaluations within the maritime transport sector. This paper presents a model for analysing and quantifying the intensity and severity of ship conflicts using AIS (Automatic Identification System) data and expert assessments. Also, a case study applying the proposed method to the Southern Gothenburg Archipelago is carried out. The goal is to contribute to cost-benefit analyses within the maritime transport sector by a better understanding of how different actions, such as the widening of fairways or new regulation, impact maritime safety. The importance of validating the model by comparing its results with independent sources of reported maritime accidents is emphasized, and the challenges of using existing accident statistics for this purpose is discussed. The basic model described in the paper can be built upon by differentiating parameters by region and vessel type, account for seasonality etc. Furthermore, a downstream consequence analysis model is needed to enable a monetary valuation of (the consequences of) identified conflicts. Finally, the same principles as laid out here for conflict analysis can also be adopted to the identification of groundings.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economics of shore power for non-liner shipping: socioeconomic appraisal under different access pricing2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The provision of shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce the external costs of maritime transport. However, the deployment and uptake of shore power technology is subject to barriers, part of which have to do with insufficient economic incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less discussion and research focused on other segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses maritime traffic data and a relatively simple modelling framework to analyse whether public investments in shore power deployment, coupled with added incentives to shipowners, could be socio-economically beneficial. The analysis is focused on maritime traffic in the Swedish port network, but the main findings can likely be generalized beyond this context. We find that investing in (or mandating) the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at segments typically classified as non-liner (or “tramp”). The results do not however indicate that network-wide deployment of shore power is justifiable, but rather that care must be taken to determine the cost-efficient size of the network as well as to design the network of shore power deployment in ports so as to reap benefits of network effects. We also find that the pricing of shore power access has a major impact on expected uptake and consequently on whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs. Crucially, we find that unregulated profit-maximizing pricing by ports leads to significant welfare losses by suppressing take-up among shipowners.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Economics of shore power under different access pricing2023Inngår i: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, Vol. 101, artikkel-id 101330Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Providing shore power to ships at berth is recognized as an effective measure to reduce external costs of maritime transport. However, shore power technology is subject to barriers, part of which relate to insufficient incentives for providers and users. Regulatory proposals in the EU have targeted liner shipping segments to be covered by a shore power mandate. There is much less research focused on non-liner segments of shipping, though these represent a significant share of at-berth emissions. This study uses a relatively simple modelling framework to analyze whether public investments in shore power deployment could be socio-economically beneficial. We find that investing in the provision of shore power in ports can be socio-economically beneficial also when aimed at bulk carriers, tankers and general cargo ships. We also find that the pricing of access affects expected uptake and consequently whether or not shore power investments yield benefits in proportion to costs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ait Ali, Abderrahman
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lidén, Tomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Att följa upp och utvärdera järnvägsunderhåll: Delrapport inom projektet Metod för jämförelsestudier av järnvägsunderhåll2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med start 2025 avser Trafikverket förändra formerna för upphandling av basunderhåll i tre geografiska områden. Förändringarna innebär att en större mängd planering och produktionsledning sker i Trafikverkets regi. Syftet är att utveckla den egna beställarförmågan och att stärka leverantörsmarknaden.

    VTI har fått Trafikverkets uppdrag att föreslå metoder för att kunna följa upp konsekvenserna av den förändrade organisationen. I rapporten redovisas uppdragets första del med fokus på konsekvenserna av ett förändrat ansvar för basunderhåll av Södra Malmbanan. Syftet med delstudien är att identifiera den information som krävs och de metoder som kommer att användas för att fördjupa förståelsen av hur den nya ansvarsfördelningen förändrar kostnader och förutsättningarna för trafik jämfört med dagens förfarande. Förutom att skapa goda förutsättningar att utvärdera de förändringar som genomförs kommer detta arbete också att kunna ge stöd för övergången till nya verksamhetsupplägg i de ytterligare två områden som står på tur att förändras, Ostkustbanan (2026) och Mälarbanan (2027). Information har inhämtats från personal inom Trafikverket och från aktörer på leverantörsmarknaden, samt via analyser av dokumentationen av underhållsverksamheten liksom en genomgång av relevant litteratur.

    De betydande förändringar av verksamheten som förestår kan få konsekvenser i flera avseenden. För att kunna följa upp och jämföra kostnader och andra utfall i hela landet krävs uppgifter från samtliga kontraktsområden med avseende på verksamhetens kostnader, omfattning (antal kilometer bana, installationer av växlar och konstbyggnader), trafik, väder etcetera. Tack vare att Trafikverket sedan länge byggt upp databaser som innehåller den aktuella informationen är en viktig del av det fortsatta arbetet att etablera ett smidigt tillvägagångssätt för att årligen kunna komplettera informationen och göra nya observationer av förändringar som kan ha inträffat. Ett antal frågeställningar föreslås som kan besvaras med stöd av en analys av det föreslagna materialet. Svaret på dessa frågor gör det möjligt att stärka förståelsen av den verksamhet som bedrivs och att ta fram kunskap som kan omsättas i praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vart är sjöfarten i Sverige på väg: omvärldsanalys 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna PM är att, utifrån historiska trender, prognoser och aktuell litteratur beskriva möjlig utveckling framöver för godstransporter på sjön. Statistik om volym och typ av gods som transporteras redovisas, och den grå och akademiska litteraturen på området beskrivs. 

    Under perioden 2010–2020 är såväl mängden anlöp, godsvolymer som genomsnittlig bruttodräktighet i svenska hamnar på totalen relativt konstanta. Däremot har stora förändringar skett vad gäller olika fartygstyper och enskilda hamnar. Antal anlöp och godsvolymer med gastankfartyg har ökat medan en minskning har skett för oljetank- och tankfartyg. 

    Det har inte skett någon ökad koncentration, beräknat som de fem största hamnarnas andel av de totala anlöpen och godsvolymerna. För containerfartyg är bilden likartad, även här har andelen anlöp och godsvolymer i de fem största containerhamnarna varit relativt konstanta under perioden. Något annat som talar emot att sjöfarten koncentreras mot färre hamnar är att antalet hamnar med anlöp inte har minskat under perioden. 

    Sjöfarten har tappat marknadsandelar till väg och har inte utvecklats i linje med den tillväxttakt och ökning av import- och exportvolymer för samtliga trafikslag som kan observeras under perioden 2010–2020. Det finns inte mycket som tyder på att denna trend kommer att brytas framöver. På grund av en övergång till en mer serviceorienterad ekonomi och en kraftigt ökad e-handel, en fortsatt elektrifiering och godkännandet av 74-tonslastbilar, finns snarare anledning att tro att en fortsatt försämrad konkurrenssituation för sjöfarten gentemot vägtransporter är att vänta framöver.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ek, Karin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Utbyggnad av landström för trampsjöfarten: Kostnader och nyttor vid olika former av prissättning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När fartyg ligger vid kaj används oftast fossildrivna motorer ombord för att förse fartyget med energi. Genom ny EU-lagstiftning kommer det 2030 att vara obligatoriskt för vissa hamnar och fartyg att erbjuda respektive använda elektricitet från land, så kallad landström, för att täcka detta energibehov. Dessa krav gäller inte den så kallade trampsjöfarten, alltså den sjöfart som saknar särskilda tidtabeller och förutbestämda rutter, och som är i fokus i denna studie. I detta projekt studeras potentialen för användning av landström inom bulk-, tank- och torrlastsegmenten genom att identifiera det samhällsekonomiskt optimala antalet hamnar med landström för dessa fartygssegment. Modellerade utfall jämförs för vinstmaximerande respektive välfärdsmaximerande prissättning av landström, och det visar sig att prissättningen är avgörande för om de möjliga samhällsekonomiska nettonyttorna realiseras.

    Vid en välfärdsmaximerande prissättning, där minskade externa kostnader för utsläpp av koldioxid och luftföroreningar räknas in i prissättningen, kan nettonyttor åstadkommas genom en begränsad utbyggnad av landström i ett antal nyckelhamnar. Vi visar hur en sådan prissättning i praktiken ofta innebär ett negativt pris på landström för rederierna, något som kan åstadkommas med subventioner. Vid en vinstmaximerande prissättning, där priset på landström sätts så att hela det eventuella ekonomiska överskott som skapas tillfaller hamnen, blir den totala nettonyttan lägre. Styrmedel för ökad utbyggnad och användning av landström för trampsjöfarten behöver alltså adressera rederiernas och hamnarnas lönsamhet, och bör inriktas mot prissättningen av elen i hamnen. Alternativet är att internalisera de konventionella bränslenas externa kostnader, och på så vis göra landström relativt sett mer lönsamt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. I denna rapport beskrivs elektrifieringen av sjöfarten idag samt styrmedel som har införts i Sverige, på internationell nivå och i andra länder för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. VTI tar fram andra rapporter som svarar mot de övriga frågeställningarna och datum för redovisningar som framgår av regeringsuppdraget.

    Sjöfarten är än så länge elektrifierad i mycket liten utsträckning, då endast knappt 340 av drygt 98 000 fartyg globalt i december 2021 hade någon form av elektrisk framdrivning. På grund av att vätgas- och batteriframdrift är förknippade med högre kostnader, lägre energidensitet (och stora energiförluster vid vätgasframdrift) samt kräver mer utrymme jämfört med konventionell framdrift, lämpar sig elektrifiering bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp.

    Majoriteten av de styrmedel på internationell nivå och i Sverige som identifieras i rapporten är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. De nationella styrmedel i andra länder som identifieras i rapporten främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg, exempelvis genom riktade investeringsstöd till om- och nybyggnationer av fartyg och krav på eldrift vid upphandling av offentligt ägda fartyg eller kollektivtrafik. Norge lägger betydande summor på en grön omställning av sjöfarten, kombinerat med kommande krav på låg- och nollutsläppsfartyg i norska vatten.

    En implementering av EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan komma att öka internaliseringen av utsläppskostnaderna, och därmed öka incitamenten för investeringar i elektrifiering av sjöfarten. Paketet innehåller bland annat förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Hållbar inlandssjöfart i Sverige: offentlig upphandling som effektivt styrmedel?2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige, samt att bidra till kunskap om hur offentliga upphandlingar kan utformas för att bättre ta hänsyn till inlandssjöfartens transportmöjligheter. Syftet är också att analysera nyttor och kostnader som kan uppstå i fall där lösningar för inlandssjöfart upphandlas i stället för vägtransporter. 

    Inlandssjöfarten utgör en mycket liten del av det totala godstransportarbetet i Sverige jämfört med i många andra europeiska länder. Detta kan, enligt den litteratur vi refererar till, förklaras av att Sverige, till skillnad från övriga Europa, inte medger några särskilda lättnader när det kommer till avgifter, bemanning, behörigheter eller krav på lots. Samtidigt tyder tidigare analyser på att potentialen för inlandssjöfart i Sverige generellt sett är liten, och nyttan med riktade lättnader och stödåtgärder kan därför ifrågasättas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Inlandssjöfart – offentlig upphandling och regelverk i Sverige och Europa: delrapport i projektet Hållbar inlandssjöfart – offentlig upphandling som katalysator2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en delrapport i Projektet Hållbar inlandssjöfart – offentlig upphandling som katalysator. En utgångspunkt för projektet är regeringens nationella godstransportstrategi där det framgår att en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart ska främjas. Syftet med delrapporten är att utgöra ett kunskapsunderlag för att bättre förstå förutsättningarna för att bedriva inlandssjöfart i Sverige. Vi beskriver hur arbetet med inlandssjöfarten organiseras i Sverige och vilken roll offentlig upphandling och regelverk spelar för inlandssjöfartens konkurrenssituation. Praktiska erfarenheter vid offentliga upphandlingar i Stockholmsområdet med koppling till inlandssjöfart redovisas också. Jämförelser görs med Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike, länder med en betydligt högre andel inlandssjöfart av det totala transportarbetet jämfört med Sverige. I den huvudrapport som kommer publiceras under våren 2021 studeras även samhällsekonomiska effekter av att använda inre vattenvägar istället för vägar vid godstransporter i olika relevanta transportscenarier. Huvudrapporten kommer också innehålla förslag på riktlinjer för hur offentlig upphandling kan ta hänsyn till inlandssjöfarten som ett transportalternativ.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Samhällsekonomiska analyser och effektsamband för sjösäkerhet med fokus på AI-baserad trafikövervakning2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av sjöolyckor med potentiellt stora konsekvenser utanför VTS-områden (Vessel Traffic Service) men på svenskt vatten kan tyda på att det är lönsamt för samhället att utöka övervakningen av sjötrafiken. En fråga är hur en AI-baserad trafikövervakning kan användas för att upptäcka och hantera trafikavvikelser och att ge stöd till beslutsfattande och om en sådan lösning skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. De viktigaste datakällor, riktlinjer för samhällsekonomiska analyser och effektsamband analyseras ur ett svenskt perspektiv. Följande utvecklingsbehov identifieras: • Analysmetoder för nya/förändrade regelverk och tekniska lösningar behöver utvecklas. Det finns behov av att hantera sjöolyckornas skador på fartyg, last, infrastruktur och natur, som är av större betydelse än för vägtransporter (där personskador har störst betydelse). • Robusta effektsamband för sjösäkerhet saknas. Den befintliga olycksstatistiken och data som tas fram i forskningsprojekt, t ex om vilka farliga trafiksituationer som kan undvikas med hjälp av AI baserad trafikövervakning, bör utnyttjas för att ta fram effektsamband. • Det bör undersökas på vilket sätt FSA-metoden (Formal Safety Assessment) som rekommenderas av IMO (International Maritime Organization) för att utvärdera regleringar som påverkar sjösäkerheten och marina miljöer kan/bör användas i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Johansson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Merkel, Axel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Karlsson, Rune
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Konkurrensyta land - sjö: vilken potential finns för överflyttning till sjöfart?2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konkurrensytan mellan sjöfart och de landbaserade trafikslagen för godstransporter undersöks med hjälp av olika metoder. Tidigare elasticitetsberäkningar gjorda med den nationella svenska godstransportmodellen Samgods uppdateras. Elasticitetsberäkningarna gjorda med den senaste modellversionen indikerar något lägre egenpriselasticiteter för sjöfartens efterfrågan jämfört med egenpriselasticiteten som beräknades tidigare.

    Som komplement görs parametriska skattningar av sjötransportefterfrågans egenpris- och korspriselasticitet med data från Varuflödesundersökningen (VFU) 2016. Elasticitetsskattningarna baserade på VFU-data ger upphov till något högre egenpriselasticiteter. En systematisk översikt av studier som behandlar godstransporters elasticitet för egenpris, korspris och tid visar att projektets modellberäknade elasticiteter får betraktas som låga i en internationell kontext.

    Undersökningen om vilken överflyttningspotential som finns handlar i första hand om att analysera i vilken mån det går att flytta godstransportarbete från väg till sjö. En dekomponering av godstransportarbetets utveckling och fördelning över trafikslagen på varugruppsnivå visar att sjöfarten under perioden 2011 till 2016 förlorade marknadsandelar i konkurrens med framförallt lastbilstrafiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sjöstrand, Henrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK. VTI.
    Effektsamband för sjösäkerhet och sjöfartens emissioner till luft2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Trafikverket beskriver VTI metoder för framtagande och tillämpning av effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft inom sjöfarten. Tillgång till data beskrivs också. Utifrån denna genomgång föreslår vi hur dessa effektsamband skulle kunna utvecklas och göras mer tillförlitliga.

    Vi visar att effektsamband för sjösäkerhet i samhällsekonomiska analyser i Sverige och Norge främst har tagits fram med hjälp av expertbedömningar och olycksstatistik. Då detta tillvägagångssätt är behäftat med stora osäkerheter föreslår vi metoder som beskrivs i forskningen och som kan öka validiteten. En stor fördel jämfört med exempelvis vägtransportområdet, det trafikslag som har de mest utvecklade effektsambanden i Sverige, är att de flesta fartyg har en AIS-sändare (AIS står för Automatic Identification System). Det gör det möjligt att, med hjälp av matematiska modeller, identifiera inträffade tillbud och även beräkna sannolikheten för att en kollision eller grundstötning inträffar. Detta tillvägagångssätt, kombinerat med expertbedömningar, bedömer vi skulle resultera i effektsamband med högre kvalitet och tillförlitlighet.

    Effektsambanden avseende emissioner tas fram med hjälp av empiriska värden baserade på mätningar av faktiska utsläpp av olika ämnen. Vi ser ett behov av att förbättra sambanden genom att inkludera detaljer med avseende på använda bränslen (inkl. elektricitet), fartygen och hastigheter m.m. som påverkar emissionerna. Ett konkret förslag är att ta fram ett AIS-baserat system som komplement till godstransportmodellen Samgods. Tanken är att använda detta system som databas och analysverktyg. Vidare anser vi att det är nödvändigt att tillämpa samma principer vid framtagning av effektsamband för emissioner till luft för de olika trafikslagen. Sammantaget tror vi det är möjligt att utveckla effektsamband för sjösäkerhet och emissioner till luft som håller samma kvalitet som motsvarande effektsamband för vägtransporter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf