Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonson, Hans
    et al.
    KMV Forum AB.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Spatial planning and electric vehicles. A qualitative case study of horizontal and vertical organisational interplay in southern Sweden2017Inngår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, s. 1-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The use of electric-powered vehicles (EV) is experiencing a boom in some countries. Much research has been conducted on the technology per se; however, there is a research gap regarding institutional spatial planning practice concerning EVs. Here, an empirical analysis was made of planners’ interpretations of opportunities and obstacles to integration of EVs in southern Sweden. The results revealed a lack of interplay between local and regional administrations and showed that the agenda is run by individual bureaucrats rather than being based on official strategies. Moreover, there appears to be a lack of horizontal interplay within some organisations, while new arenas are being formed by actors within and outside government. The reason for formation of such external EV networks may be a single actor not being able to push the issue forward alone, due to a fragmented organisation, or a lack of clear external task formulation at central government level.

  • 2.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Life cycle assessment of roads and pavements: studies made in Europe2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten om livscykelanalyser av vägar och vägbeläggningar är en rapport i delprojekt 3 (SP3) i projektet MIRIAM (Models for rolling resistance In Road Infrastructure Asset Management systems). Det övergripande syftet i MIRIAM är att ta fram kunskap som ska ge en mer hållbar och miljövänlig väginfrastruktur genom ett minskat rullmotstånd. I SP3 är syftet att undersöka rullmotståndets betydelse i den totala energianvändningen på grund av vägtrafik och underhållsåtgärder samt vilka möjligheter det finns att via olika åtgärder för underhåll kunna minska den totala energianvändningen.

    I denna sammanställning beskrivs en del av de vetenskapliga studier genomförda i Europa, som med livscykelanalysmetoden beskrivit miljöpåverkan, energiåtgång och resursanvändning för vägar och vägbeläggningar. En slutsats av översikten är att resultaten från dessa studier inte är jämförbara eftersom de bakomliggande förutsättningarna och även syftet och fokus skiljer sig markant åt. Det gör att resultaten i studierna inte är jämförbara. Det som är gemensamt är att man ser att vägar är unika objekt och varje vägsträckning har sina specifika förutsättningar. Det innebär att man behöver en metod som kan anpassas till just de förutsättningar som gäller för den sektion av väg som man vill utvärdera. Vidare konstateras att den energi som behövs för konstruktion och underhåll av väginfrastrukturen är endast en liten del av den energianvändning som trafiken medför.

  • 3.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Rullmotstånd: vägytans egenskaper och dess inverkan2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rullmotstånd är en betydande aspekt avseende vägytans egenskaper och sett i relation till trafikens energibehov och utsläpp av koldioxid (CO2). Genom att minska rullmotståndet finns en möjlighet att förbättra trafikens energieffektivitet och minska dess CO2-utsläpp och därmed bidra till att uppfylla klimatmålen. MIRIAM är ett samarbetsprojekt med partners från Europa och USA som ämnar ge bättre möjligheter att kontrollera vägtransporters CO2-emissioner relaterade till vägbeläggningars egenskaper och tillstånd med fokus på ett minskat rullmotstånd. Samarbetet omfattar mätmetoder, mätutrustning, tester och mätningar, modellutveckling, fallstudier och implementering av resultat.

    Syftet med denna rapport är att ge en överskådlig bild av vad som genomförts i de olika delprojekten inom MIRIAM-samarbetet samt ge en sammanställning av de resultat som hittills publicerats. Sammanställningen utgår från de rapporter och andra publikationer som givits ut inom MIRIAM samt inom projekt som är direkt kopplade till MIRIAM-samarbetet, och som finns att hämta på deras respektive hemsidor.

  • 4.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Andra generationens biodrivmedel: en litteraturöversikt2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett av de transportpolitiska målen är att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Ett led i att uppnå detta är att ersätta fossila bränslen med förnybara drivmedel som baseras på biomassa. Syftet med denna rapport är att göra en kunskapsöversikt av andra generationens biodrivmedel avseende produktionsteknik, användning, energieffektivitet, utsläpp av växthusgaser och problematiken med markanvändning.

    Etanol från stärkelse och biodiesel från växtoljor, som hör till den första generationens drivmedel, har ett antal begränsningar med utnyttjandet som gör att det inte är långsiktigt hållbart att utöka användningen. Istället beräknas att andra generationens biodrivmedel, som använder cellulosarik råvara, ska ha en betydligt bättre möjlighet att ersätta fossila drivmedel. De har högre energieffektivitet och lägre totala växthusgasutsläpp jämfört med första generationens biodrivmedel och använder råvaror som inte direkt konkurrerar med livsmedel eller om markanvändning för livsmedelsproduktion. Man räknar även med att de nya drivmedlen ska kunna ersätta en del av de bränslen som används inom flygtransporter, vilket inte är möjligt med dagens alternativ.

    För att en utökad biodrivmedelsproduktion ska vara hållbar gäller det att undvika att det uppstår negativa effekter på miljön som påverkan på biologisk mångfald och markförsämring. För att säkerställa detta finns numera ett hållbarhetsdirektiv som fastställer hur detta ska ske. Dessutom är det viktigt att se till att produktionen sker på ett så effektivt sätt som möjligt ur resurs-, miljö- och kostnadsperspektiv. De övriga begränsningar som finns gäller framförallt tekniska och ekonomiska barriärer, vilka kommer att hindra kommersialiseringen på kort sikt. För att inom en rimlig tidsram få till en fungerande marknad är det också av vikt att andra generationens biodrivmedel stöds av olika styrmedel som gör dem konkurrenskraftiga. Eftersom inget enskilt biodrivmedel beräknas kunna ge tillräckliga mängder för att kunna tillgodose en stor efterfrågad volym på marknaden gäller det att utforma stöden så att man undviker inlåsningseffekter som inte är långsiktigt försvarbara. Eftersom även förnybara råvaror kan bli en bristvara ska man inte enbart förlita sig på att mer biodrivmedel ska lösa koldioxidproblematiken inom transportsektorn. Det är viktigt att fortsätta med effektiviseringen av energianvändningen för att få ner de totala energibehoven.

  • 5.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Björketun, Urban
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på svenska vägar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varje år tar VTI fram en trafikbeskrivning som omfattar en historisk del samt en prognosdel över det framtida årliga trafikarbetet. Termen trafikarbete betecknar den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid. Baserat på resultatet från VTI:s trafikmodell görs sedan en förenklad beskrivning i emissionsberäkningsverktyget HBEFA. Denna trafikbeskrivning ligger sedan till grund för den årliga beräkningen av trafikens emissioner (utsläpp) som sker på Trafikverkets uppdrag. Syftet med projektet som redovisas i VTI notat 30-2013 har varit att genomföra en allmän metodöversyn av detta arbete. Genomgången visar bland annat att en beräkningsmodell ständigt kan utvecklas och förbättras. Nya data har blivit tillgängliga genom mätaravläsningar för körsträckor och bättre underlag finns nu för att ta hänsyn till att tunga lastbilar i betydande utsträckning används för utlandstransporter. En funktionsanpassning som visar körsträcka som funktion av fordonsålder har tagits fram, vilket visar på en god överensstämmelse med de uppmätta körsträckorna för fordon upp till och med ca 25 till 30 år. En känslighetsanalys av att göra olika antaganden vad gäller körsträcka och åldersfördelning visar effekten på mängd bränsleförbrukning och reglerade emissioner på total nivå för olika fordonskategorier.

  • 6.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Folkeson, Lennart
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sustainabililty and Energy Efficient Management of Roads: Final Report2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Hammarström, Ulf
    Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare: beräkning av kallstartstillägg2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett sätt att uppnå en större energieffektivitet och lägre emissioner i transportsektorn är att använda motorvärmare innan motorstart. Syftet med denna studie är att uppdatera de sparpotentialer som finns med att använda motorvärmare i en nyare fordonsflotta. Beräkningsverktyget COLDSTART2014 har använts för att aktualisera beräkningar av kallstartstillägg av bränsle och emissioner med avseende på parkeringstid och utetemperatur samt för fordon i olika miljöklasser.

    Rapporten ger svar på hur mycket kallstartstilläggen kan minska på regional och nationell nivå förutsatt att motorvärmare används på ett effektivt sätt. Det finns en skillnad mellan de olika miljöklasserna om hur en motorvärmare används effektivt och det innebär att det borde finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med omgivande utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur. Hur den effektiva användningen av motorvärmare ser ut beror också på vilket kostnadsperspektiv som antas. Om man ser till samhällsekonomiska kostnader så bör motorvärmare användas betydligt oftare och längre än i ett privatekonomiskt perspektiv.

  • 8.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Bladlund, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare: utvärdering av effekten på bränsleförbrukning vid värmning av smörjolja jämfört med värmning av kylvatten2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En pilotstudie visar att motorvärmning via kylvattnet är mer bränsleeffektivt än att värma smörjoljan. Kallstart av motorfordon ger högre bränsleförbrukning och mer utsläpp eftersom en kall motor innebär att en större friktion behöver övervinnas. Att värma motorn i förväg minskar kallstartseffekterna. Traditionellt sett har motorvärmning skett genom att kylvattnet värmts, vilket i sin tur värmt motorblocket. Syftet med denna studie var att undersöka om det skulle vara mer energieffektivt att värma smörjoljan i stället för kylvattnet. Hypotesen var att en varmare smörjolja leder till mindre friktion i motorn, vilket i sig skulle innebära att det behövs mindre bränsle för att överkomma friktionsmotståndet. Resultaten av testerna visar att kallstartseffekten med en ökad bränsleförbrukning minskar mest genom att värma kylvattnet. Ju varmare kylvattnet är vid motorstart desto mindre bränsleförbrukning. När de totala energibehoven för kallstarter beräknas, det vill säga bränsleförbrukning plus el för motorvärmning, är resultaten inte lika tydliga beträffande vilket alternativ som är energieffektivast. Den minskade bränsleförbrukningen som resulterar av förvärmning tas till viss del ut av den elförbrukning som behövs för själva motorvärmningen. En fördel i sammanhanget är att de lokala utsläppen minskar och om man ser till att den svenska elproduktionen till stor del består av vattenkraft samt kärnkraft så ger motorvärmning lägre utsläpp totalt sett.

  • 9.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Janhäll, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Utvärdering PHEM-modellen: En förstudie2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har konstaterat att användningen av modeller för mikrosimulering av bränsleförbrukning och emissioner i Sverige behöver utvecklas. Projektet som redovisas i detta notat är en utvärdering av PHEM-modellen för att undersöka förutsättningar, möjligheter och hinder att använda den till att ta fram underlag till modeller som används i Trafikverkets planeringsarbete. Följande aspekter har utvärderats: Licensavtal (kostnader, rättigheter, ägandefrågor), Användarvänlighet, Innehåll och beräkningsmöjligheter, Anpassnings- och utvecklingsmöjligheter samt Validering. Dessutom har simuleringstester genomförts för beräkning av bränsleförbrukning samt emissioner av kväveoxider, kvävemonoxid, kolmonoxid, kolväten, partikelmassa samt partikelantal, dels för vägar med olika siktklasser, dels för stopptillägg. PHEM-modellen är relativt användarvänlig och med stora möjligheter att anpassa beräkningarna. Detta gör modellen komplex, vilket gör att forskarna rekommenderar att starta användandet av PHEM med en kortare introduktionskurs, även för vana emissionsmodellerare. En slutsats av utvärderingen är en rekommendation att PHEM används för Trafikverkets modellarbete. Den databas som ligger till grund för motormapparna uppdateras kontinuerligt vilket ger mer tillförlitlighet i emissionsberäkningarna. Möjligheten ökar även till en bättre samstämmighet i beräkningar av avgasemissionerna med de olika modeller som Trafikverket förespråkar, vilket är en positiv utveckling. Det finns också en del utvecklingsmöjligheter som bör beaktas.

  • 10.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Karlsson, Robert
    Trafikverket.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Energy use due to traffic and pavement maintenance: the cost effectiveness of reducing rolling resistance2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is a potential to reduce energy use of traffic by performing maintenance measures that lower the rolling resistance. However, the overall aim should be to decrease the total energy use in a life cycle perspective, including energy for both traffic and maintenance. When choosing maintenance alternative, it is also of importance to consider the costs involved. Pavement management is focused on keeping wide spread road networks in acceptable condition given certain budget constraints. Therefore, the economic constraints need to be addressed and in the case of choosing a maintenance alternative that reduces total energy, it also has to be cost-efficient in order for it to be performed. The main scope of the research presented in this report is to investigate how road management should act to reduce total energy use of roads, including traffic and maintenance induced energy use, while also taking cost efficiency and the aspect of uncertainty into consideration. The purpose is to enable a better consideration of the total energy used and maintenance cost when managing the road network. The objective is to derive a meaningful instrument for decision making situations such as when selecting and designing maintenance treatments, in which total energy use and maintenance cost is considered. A general method is developed and presented. A criterion, CR, has been identified for how to choose a pavement maintenance strategy in regards to cost and energy efficiency. A cost benefit analysis approach using Benefit to Cost Ratio, BCR, has been adopted. The study indicates that it is difficult to establish a simple rule of thumb. However, the CR-value may be a useful criterion in some circumstances and it is important to have guidelines as decision support where assessments are made of the road surface characteristics, total energy use and maintenance cost and where the different aspects are valued. This is especially important on an object level.

  • 11.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mellin, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Life cycle assessment of a road investment: estimating the effect on energy use when building a bypass road2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the transport sector, major efforts have been concentrated on developing more fuel efficient engines and vehicles. However, the road infrastructure, its operation and maintenance also use energy and do have an effect on traffic fuel consumption and emissions. The objective of this study is to estimate the total energy use in a life cycle perspective of a road infrastructure investment and the impact of different phases of the roads life time. How the results are related to the transport objectives is also addressed.

    A life cycle assessment method is used to evaluate an infrastructure investment, including construction, operation, maintenance and traffic during 60 years. A small community is used as a case study where a bypass has been built and the result show that this investment will increase the total energy use by approximately 60 %, or 1 550 TJ compared to not building it. A major part of the increase is due to traffic, and since mostly fossil fuel is used there will also be an increase in greenhouse gas emissions. The result stipulates that the aspects of energy efficiency and reduction of greenhouse gases has not been accounted for in the planning or it has been considered as less important than other aspects, e.g. traffic safety and accessibility.

  • 12.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mellin, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Life cycle assessment of a road investment: Estimating the effect on energy use when building a bypass road2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Törnquist Krasemann, Johanna
    Linköpings universitet.
    Vierth, Inge
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andra delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg syftar till att analysera dagens förutsättningar för användningen av längre tåg och att utvärdera demonstrationsförsöket där ett 730 meter långt demonstrationståg (i stället för dagens maximala 630 meter) kördes mellan Gävle och Malmö 6–7 oktober 2012. En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera tåg som är längre än 630 meter men det finns organisatoriska hinder. För att utnyttja infrastrukturen effektivare, föreslår projektet som en temporär lösning användningen av dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer. Jämförelsen av demonstrationstågets färd med upp till 630 meter långa referenståg, försvårades mycket av att centrala data som beskriver referenstågen var svåra att få tag på och delvis osäkra. En viktig slutsats är att det behövs en bättre kartläggning av nuläget för att kunna göra tillförlitliga kvantitativa analyser. Det var möjligt att sammanställa information om elförbrukningen per bruttotonkilometer för demonstrationståget och 85 referenståg. Däremot är det svårt att kvantifiera hur exakt tågens längd, vikt, hastighet och antal stopp med mera, påverkar elförbrukningen var för sig – både med hänsyn till det bristfälliga datamaterialet och det faktum att det finns en relativt stor variation i elförbrukningen oavsett vilken aspekt som studerats. Betydelse av topografin och tågets längd och vikt för elförbrukningen per bruttotonkilometer kan visas. Demonstrationstågets elförbrukning per bruttotonkilometer är generellt sett lågt i jämförelse med referenstågen. Det går dock att dra slutsatsen att elförbrukningen per bruttotonkilometer generellt inte är högre för längre tåg men det går inte att säga att förbrukningen generellt är lägre. Litteraturen och diskussioner med företagen indikerar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock enbart utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag. Det är uppenbart att den tillgängliga järnvägsinfrastrukturen avgör vilka tåglängder och -vikter som är affärsmässigt gångbara. Elkostnaderna per transporterat ton kan möjligtvis också reduceras genom att använda längre tåg, men detta kan inte förutsättas utan vidare. En trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbigångsspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda överslagsmässiga kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma. Det finns behov av analyser för olika tåglängder eftersom det inte är uppenbart att minimilängden på 750 meter, som krävs på TEN-T:s stomnät från 2030, är optimal.

  • 14.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Linköpings universitet.
    Vieira, Tiago
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Effekten på rullmotstånd av vatten och snö på vägytan2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rullmotstånd uppkommer vid interaktionen mellan vägyta och däck och utgör en del av det färdmotstånd som ett fordon behöver överkomma för att röra sig framåt. De av vägytans egenskaper som anses ha störst betydelse för rullmotstånd är makrotextur och ojämnhet längs med vägen. Men även vatten och snö på vägytan bidrar till att påverka rullmotståndet. Nederbörd som ligger kvar på vägen innebär att hjulen behöver drivas genom och flytta undan vatten eller snö, vilket ger ett ökat motstånd.

    Syftet med rapporten är att göra en kunskapssammanställning om hur rullmotståndet påverkas av vatten och snö på vägbanan. Litteratur har sökts i databaser över vetenskapliga artiklar och rapporter och via kompletterande sökningar på internet för att hitta ytterligare material. En genomgång har gjorts av cirka 50 rapporter och artiklar som publicerats från 1970-talet fram till 2018.

    Sammanställningen visar att vatten och snö på vägytan kan ha en betydande effekt på rullmotståndet. För vatten på vägytan används ofta hastighet, temperatur och vattendjup som förklarande variabler. För att beskriva snöns påverkan på rullmotståndet används snödjup, snöns densitet, däckens kontaktyta med vägbana som förklarande variabler. En osäkerhet i resultaten av de fältstudier som redovisats är att flera har genomförts under 70- och 80-talet. Sedan dess har såväl mätmetoder som mätutrustning utvecklats och förbättrats. Även däckens egenskaper har förbättrats, vilket i sig har haft en effekt på rullmotståndet. För att få mätdata för rullmotstånd i snö och vatten som är anpassat för däck och fordon som används på vanliga vägar idag, behöver därför nya mätningar genomföras som använder de senast utvecklade mätmetoderna och ny mätutrustning. Det skulle minska osäkerheten i mätresultat och ge aktuell information som kan användas för att uppdatera sambanden mellan bränsleförbrukning och vatten och snö på vägytan.

  • 15.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Revision of criteria for selection of road lighting class: a pre-study2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this project is to investigate the potential in decreasing the energy use of road lighting by a revision of the guidelines regarding the selection of lighting level. The starting point of this work has been the method for selection of lighting classes suggested in the recently published technical report CEN/TR 13201-1, which considers road lighting for drivers and for vulnerable road users. In order to investigate whether CEN/TR 13201-1 is applicable in Sweden, a literature review on guidelines and criteria for selection of road lighting classes was carried out, with the aim of identifying criteria that are scientifically grounded. The literature review was supplemented by a workshop where road lighting criteria were discussed by invited road lighting experts from the Nordic countries. The results from the study show that there is some support that the parameters traffic volume, traffic composition, separation of carriageways, ambient luminosity and navigational task are relevant for the selection of road lighting class, but also that there is a lack of knowledge of road users’ needs and experiences of road lighting. The report gives recommendations for further work on a revision of the guidelines for road lighting, and suggestions for further research studies.

  • 16.
    Janhäll, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Möjligheter till minskade koldioxidutsläpp genom trafikledning: en förstudie2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trafikledning och trafikinformation kan påverka utsläppen av klimatgaser, främst via trafikens avgasutsläpp och energibehov, men också i viss mån genom att trafikledningen kan senarelägga eller helt undvika nyinvestering i transportinfrastruktur genom effektivisering av nyttjandet av den befintliga infrastrukturen.

    Projektet sammanställer kunskapsläget i den befintliga litteraturen inom utvärdering av koldioxidutsläpp från trafiken. Här ingår hur trafikinformation kan förändra trafikströmmarna och hur trafikanterna kan ta till sig informationen och handla utifrån den samt hur de förändrade trafikrörelserna påverkar utsläppen av klimatgaser. Vissa svårigheter har uppdagats, och ytterligare studier rekommenderas.

    Hur effekterna på koldioxidutsläppen kvantifieras beror på vilka emissionsmodeller och antaganden som används. I rapporten föreslås en utveckling av de beräkningsmodeller som används, särskilt inom körbeteende relaterat till trängselsituationer. Inom körbeteende sker en stor tillvänjning avseende trafikantens ansträngning att finna trafikinformationen vilket leder till ökade möjligheter för trafikinformation och trafikledning att påverka utsläppen, men också till att beteendeförändringar och teknikutveckling bör tas i beaktande om äldre utredningar används som beslutsunderlag.

    Författarna ser stora möjligheter för Verksamhetsområde Trafikledning att minska klimatgasutsläppen från trafiken genom ett medvetet klimatarbete.

  • 17.
    Janhäll, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Larsson, Pontus
    Uppdatering EVA-kalkylen: nya emissionsfaktorer beräknade med PHEM2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den nuvarande Europagemensamma HBEFA-modellen anger emissionsfaktorer för olika körmönster och fordonstyper. Med den modellen kan man dock inte studera till exempel enskilda korsningar. Denna studie utnyttjar samma grundmodell, PHEM (www.tugraz.at), som HBEFA för att beräkna även korsningseffekter och grundemissioner för länkar utan korsningar. Med PHEM har utsläpp för fyra fordonstyper (personbil med diesel och bensindrift samt lastbil med och utan släp) beräknats för ett antal olika typvägar enligt den uppdelning som fortfarande används i effektmodellerna EVA och CAPCAL. För att illustrera utsläppen i korsningar presenteras även beräkningar för emissioner vid ett snabbt stopp till stillastående och sen återtagande av den ursprungliga hastigheten.

    Förutom en metodbeskrivning om hur de nya grundutsläppen och stopptilläggen har beräknats, ges också i rapporten förslag på en mer grundlig framtida uppdatering av modellen. Dessutom redovisas ingående olika tester och jämförelser för att underlätta en övergång från den nuvarande grundmodellen VETO till PHEM. Beräkningarna visar att tidigare antaganden om kraftigt minskade emissioner för fordon inte har infriats, samt att fordonshastighetens påverkan på utsläppen har förändrats. Vi föreslår bland annat att fler fordonstyper ska ingå i modellen vid nästa uppdatering.

    Modellen som vi använder simulerar CO2, SO2, bränsleförbrukning, HC/VOC, CO, NOx, NO2 och avgaspartiklar, men i rapporten presenteras endast bränsleförbrukningen men övriga parametrar kan erhållas av författarna. Rapporten ger först en kort beskrivning av olika emissionsmodeller, hur beräkningarna skett fram till nu och sedan hur våra anpassningar och uppdateringar lett fram till de resulterande emissionsfaktorerna.

  • 18.
    Jägerbrand, Annika
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning: jämförelser mellan dimning och olika typer av ljuskällor2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att minska energianvändning och kostnader för väg- och gatubelysning är det av vikt att ha en såenergieffektiv belysning som möjligt och att den huvudsakliga funktionen fortfarande upprätthålls.Målen med projektet var att ta fram grunddata för olika åtgärder som leder till en energieffektivisering avväg- och gatubelysningsnätet och att undersöka hur användning av dimning och olika ljuskällor påverkarsynbarhet såsom den uppfattas av människor. Denna studie visar att flera av de befintliga belysningsanläggningarnasom är undersökta har potential att minska sin energiförbrukning genom att sänkaeffekten och ändå uppfylla de krav som ställs utifrån trafiksäkerhetssynpunkt, detta eftersom medelluminansmätningaroch medelbelysningsstyrkemätningarna vi genomfört visar att värdena hamnaremellan de klasser som det i dagsläget finns rekommendationer om att följa. I denna studie redovisasfyra olika typer av dimningsschema utifrån olika förutsättningar där besparingarna i kWh/år ligger påmellan 19–50 %. Våra resultat från en webbenkät baserad på fotografier från vägar med olikavägbelysning visar att svaren inte var entydiga när det gällde bäst synbarhet mellan ljuskällorna.Däremot visar undersökningen att betydligt fler (62,4–71,6 %) väljer keramisk metallhalogen somvägbelysning framför högtrycksnatrium ifall de skulle köra bil för att känna sig mest bekväma, oavsett avstånd.

  • 19.
    Karlsson, Robert
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar: beräkningar enligt fyra typfall2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Typical values have been estimated per km road regarding the use of energy and carbon dioxide emissions for construction as well as maintenance and operation for four separate cases. These cases have been defined from standard motorways, 2+1-roads (Swedish standard road with alternating one and two lanes in each direction) and normal two lane roads. The two lane road was further divided mainly with respect to traffic flow into two separate cases. These four cases have then been analysed during the phases of construction and service for 60 years. The resource needs have been quantified in terms of material and activities. In the next step, the resources used have been translated into energy and carbon dioxide emissions. Furthermore, a typical tunnel and motorway junction have been added to the list of cases analysed in the same manner.

  • 20.
    Karlsson, Robert
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Dolk, Ellen
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Energy use generated by traffic and pavement maintenance: decision support for optimization of low rolling resistance maintenance treatments2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    VTI har undersökt rullmotståndets betydelse för trafikens totala energianvändning och om underhållsaktiviteter är ett rimligt val för att minska trafikens totala energianvändning. Syftet med undersökningen är att göra det möjligt för vägförvaltningen att bättre se till den totala energianvändningen vid förvaltning av vägen. Målet var att ta fram ett meningsfullt och enkelt instrument som stöd vid beslutsprocesser som till exempel vid val och utformning av underhåll, där den totala energianvändningen beaktas i en flerfaktoranalys. Total energi inkluderar både trafikens och underhållets energianvändning. Fokus ligger på hur vägförvaltning kan minska trafikenergin genom att minska vägens rullmotstånd med hjälp av minskad makrotextur och ökad jämnhet. Total energianvändning är ett resultat av ett komplext nät av parametrar där vägförvaltningen kan bidra till att minimera den totala energianvändningen, men komplexiteten tyder på att konsekvensanalysen av olika underhållsalternativ är en svår uppgift. För att beräkna den totala energianvändningen i denna rapport används VETO-modellen och ett livscykelperspektiv. I rapporten redovisas för två fallstudier där trafikens energianvändning och underhållsaktiviteteter undersöktes i detalj. Resultaten från dessa två fall analyserades för att identifiera mer generella förhållanden som kan användas för beslut rörande planering och utformning av vägunderhåll.

  • 21.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd: Resultat från litteraturstudie, intervjuer och projektmöte2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Enligt nuvarande riktlinjer för väg- och gatubelysning ska vägar och gator inom tätort förses med stationär belysning, medan vägar utanför tätort normalt sett inte behöver ha belysning. Regelverket Vägar och gators utformning (VGU) är tvingande för det statliga vägnätet medan det är rådgivande för kommunala vägar och gator. Behovet av belysning på statlig väg utanför tätort har varit en källa till diskussion mellan Trafikverket och kommunerna.

    Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för när vägbelysning ska användas på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd. Detta har huvudsakligen gjorts genom litteratursammanställning av riktlinjer och vetenskapliga studier om trafikanters behov och vägbelysningens effekter samt genom intervjuer med belysningsansvariga i kommuner. En lista över tänkbara kriterier togs fram och diskuterades på möte med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) och Trafikverkets gemensamma projektgrupp för projektet ”Kriterier för belysning på statlig väg”. Deltagarna vid detta möte ansåg att nedanstående kriterier är intressanta att gå vidare med i en tillämpning.

    En statlig väg i eller i anslutning till mindre tätort på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om:

    1. vägen går genom en tätort (enligt Statistiska Centralbyråns gällande definition)
    2. det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafik
    3. det förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, till exempel skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknande
    4. det förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen
    5. det förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt 6. gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllda.
  • 22.
    Olsson, Linda
    et al.
    Linköpings Universitet.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Climate impact of the electrification of road transport in a short-term perspective2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Stave, Christina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    A case study exploring firefighters’ and municipal officials’ preparedness for electrical vehicles2017Inngår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 9, nr 2, artikkel-id 25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: This study presents a social perspective on new vehicle technology. It explores the self-reported preparedness of the fire departments (i.e., rescue services) in Sweden’s three largest cities regarding rescue operations involving electrical vehicles (EVs).

    Methods: In this multi-method study, in-depth interviews were performed with emergency service officers and municipal officers in each city.

    Results: The results indicate that firefighters have little experience of accidents with EVs and they are learning reactively. The risks were not clearly identified. More knowledge is needed of identifying and disconnecting electricity in EVs. A more efficient way to find information about new vehicles is vital concerning the safety aspect in rescue operations. The level of knowledge about new vehicle technology varied between departments. For the municipal officers, environmental aspects are of most interest, whereas safety and rescue operations involving EVs are rarely addressed. The responsibility for disseminating information about the safe handling of EVs was unclear.

    Conclusion: The fire departments need more resources for education and training to keep up with technical developments and to be proactive. Another desired development is a solution for easy access to vehicle information. Since the environmental issues are setting the agenda, not the safety issues, lesser environment risks could become greater safety risks. We stress the need for various occupational decision making at all levels of society to cooperate in order to take responsibility for the safe introduction for new more environmentally friendly transport vehicle technique and disseminating safety information in a collected and systematic way.

  • 24.
    Stave, Christina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wenäll, Jan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Krocksäkerhet, KRO.
    Kunskapssammanställning över introduktionen av elbilar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta notat syftar till att ge en övergripande bild över introduktionen av elbilar. I notatet redovisas några av de tekniklösningar som finns tillgängliga och de som kan realiseras i framtiden. Här ingår information om själva fordonen vad gäller drift och olika batterilösningar, samt olika lösningar på infrastrukturen för överföring och försörjning av elektricitet. Notatet redovisar kort om samhället, föraren och det systemperspektiv som behövs för att avgöra elbilars effekt på miljön. Med i notatet finns även ett flertal initiativ som genomförts eller som planeras vad gäller introduktion av elfordon. Fokus ligger här på den svenska marknaden, men det görs även en internationell utblick. Regeringens och myndigheternas mål och stöd redovisas samt exempel på pågående forskning inom elbilsområdet. Inledningsvis redovisas olika typer av elektriska fordon, rena elbilar, elhybridfordon, plugin elhybridfordon och elbilar med bränsleceller. De kallas gemensamt för Electric Vehicles (EV). Den 30 april 2014 var personbilsbeståndet av laddningsbara elbilar i Sverige 3 714 stycken, varav 1 260 helt eldrivna och 2 454 laddhybrider. Den vanligaste batteritypen i dagens elbilar är litiumjonackumulatorn. Elbilar har i allmänhet ett högt inköpspris, som till stor del utgörs av kostnaden för batteripaketet. Batteriernas livslängd avgör den långsiktiga kostnaden. Andrahandsvärdet är osäkert och det finns också en osäkerhet hos användarna om funktionaliteten (räckvidden). Dessutom lyfts frågan om fordonen är så tysta att de blir en fara i trafiken. För att kunna använda elbilar behövs bland annat uppladdning av batterierna. En undersökning från Trafikanalys visar att 70 % av alla resor med bil i Sverige är kortare än 3 mil, vilket innebär att sådana resor lämpar sig väl för dagens elbilar. I notatet redovisas olika lösningar på hur laddningen av batterierna kan ske samt om och hur strömförsörjningen skulle kunna fungera i infrastrukturen.

  • 25.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Ahlberg, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Landergren, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Wikberg, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Elanvändning för längre och tyngre tåg: sammanfattning av resultat, erfarenheter och lärdomar från ELVIS-demonstrationsprojekt2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet som redovisas i detta notat analyserar hur godstransporterna på järnväg kan effektiviseras. Hypoteserna är att transporterna kan effektiviseras genom att använda längre respektive tyngre godståg, genom att genomföra energibesparande åtgärder samt att det kan finnas andra typer av nyttor för företagen och hela samhället. I rapporten sammanfattas resultat och erfarenheter från tre tidigare delrapporter framtagna inom ramen för projektet. Skogsindustriföretagen och andra varuägare och transportföretag ser möjligheter att minska transportkostnaderna genom att använda längre och tyngre tåg och/eller att effektivisera elanvändningen. Trafikverket ser att längre och tyngre tåg möjliggör att den befintliga järnvägsinfrastrukturen utnyttjas mer effektivt. Trafikverket ser även effektiviseringsmöjligheter genom en konsekvent mätning av elanvändningen och analys av faktorerna som påverkar elanvändningen. Forskare, företag och Trafikverket slutsatsen att det finns stora behov att kvalitetssäkra de data som tas fram i de befintliga databaserna på Trafikverket. Detta gäller såväl information om elanvändningen som uppgifter om de faktorer som kan påverka elanvändningen, till exempel tågens längd, tågens bruttovikt, antalet stopp, hastighet och topografi. Inom ramen för tre fallstudier, Gävle-Malmö, Holmsund–Skövde och Mora-Gävle genomfördes försök med olika förklarande variabler. Med hänsyn till fallstudiernas och försökens olika förutsättningar och tyngdpunkter är det svårt att göra direkta jämförelser. Några övergripande slutsatser med avseende på elanvändningen kan dock dras, exempelvis: • Tågets vikt (i antal ton) och längd (antal vagnar) ökar elanvändningen i försöken. • I vissa försök finns stöd för att det finns skalfördelar. • Lokförarens körstil (bland annat återmatning) påverkar elanvändningen.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf