Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Wieweg, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Wikberg, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Strategi för utveckling av en samhällsekonomisk analysmodell för drift, underhåll och reinvestering av väg- och järnvägsinfrastruktur2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Möjligheten att fatta beslut om behovet av anslagsmedel till drift, underhåll och reinvestering av vägaroch järnvägar baserat på ett väl strukturerat underlag är idag små. Detta skapar betydande risker attmedel används på ett samhällsekonomiskt ineffektivt sätt. För att Trafikverket ska kunna genomföradenna verksamhet så att sannolikheten att medlen används på rätt sätt ökar krävs därför en utveckling avett transparent beslutstöd.VTI redovisar i föreliggande rapport en kartläggning av kunskapsläget inom de olika delområden därkunskaper krävs för att få till stånd en samhällsekonomisk analys av drift, underhåll och reinvestering.Vår bedömning är att det idag inte finns modellverktyg som gör det möjligt att utan vidare genomförasådana analyser. Samtidigt visar genomgången att det finns goda förutsättningar att redan inom relativtkort tid ta fram ett underlag som gör det möjligt att besvara åtminstone delar av de frågeställningar somformulerats. Genomgången pekar således på att det finns stora möjligheter att flytta fram positionernabåde inom väg- och järnvägsområdet. Fem specifika projekt har utformats varav tre avser insatser på kortsikt och två på lång sikt. Målsättningen på lång sikt är att kunna göra en bedömning av vilkenkostnadsvolym och tillståndsnivå som behövs utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv på olika vägaroch järnvägar.

  • 2.
    Björklund, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Mellin, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Fotgängares värderingar av gångvägar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien är en förfrågan från Trafikverket att ta fram ett samhällsekonomiskt underlag för fotgängares värderingar av deras gångmiljö och hur olika åtgärder påverkar besluten att gå. De frågeställningar som forskarna undersökte var: 1. Vilken typ av väg föredrar fotgängare när de väljer väg? 2. Vad är betalningsviljan för att få mer attraktiva gångvägar? 3. Hur många kommer börja gå om det byggs mer attraktiva gångvägar? Den tredje frågeställningen var dock inte möjlig att besvara på grund av för låg svarsfrekvens i den delstudien. Resultatet från studien visar att individer inte verkar föredra separerade gång- och cykelbanor eller helt avskilda gångbanor i den utsträckning man kanske kan förvänta sig. Huvudsaken verkar vara att promenaden sker på en gångbana av något slag, och inte längs vägkanten på en väg med motorfordon. Sikten verkar ha stor betydelse för vilken väg personer väljer att gå. Övriga gångvägsattribut som underhåll, avstånd till väg med motorfordon och typ av korsning hade inte alls lika stor betydelse. Forskarna konstaterar att intresset för fotgängarfrågor inte är så stort. Respondenterna verkade också ha svårigheter med att svara på flera av frågorna och i fortsatta studier kring fotgängares värderingar rekommenderas därför att undersökningarna genomförs i någon typ av intervjuform eftersom det då är lättare att förtydliga oklarheter.

  • 3.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Marginalkostnader för reinvesteringar i järnvägsanläggningar: en delrapport inom SAMKOST 32018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Reinvesteringar i järnvägsanläggningar påverkas av trafik och utgör därför en komponent i marginalkostnaden för nyttjandet av infrastrukturen. Tidigare studier har traditionellt fokuserat på reinvesteringskostnader i banöverbyggnad. I denna studie skattas separata marginalkostnader för reinvesteringar i Bana (banöverbyggnad, banunderbyggnad, bangårdar), El, Signal, Tele och Övriga anläggningar. Trots att slitage av exempelvis signal- och teleanläggningar inte torde variera med trafik, finner vi statistiskt signifikanta samband mellan trafik och reinvesteringar i samtliga anläggningar. En förklaring är att trafikökningen innebär en ökad störningskostnad, även i frånvaron av ett trafikberoende slitage, och därmed att reinvesteringen tidigareläggs. Analysen visar även att de skattade effekterna främst kommer från jämförelser mellan bandelar, vilket innebär en risk att de (delvis) är korrelationer och inte kausala samband mellan trafik och reinvesteringar. När marginalkostnaderna för anläggningsgrupperna läggs samman hamnar de på 0,0141 kr per bruttotonkilometer och 4,4520 kr per tågkilometer.

  • 4.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Liss, Viktoria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Borlänge, TEK-B.
    Nyström, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Regelförändringar i transportsektorn – effekter av omregleringar inom inrikesflyg, taxi, kommersiell tågtrafik och bilprovning2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konkurrensverket har gett VTI i uppdrag att ge en översikt över fyra förändringar av regelverket i transportsektorn som genomförts under de senaste 20 åren. I korthet görs följande observationer. Marknaden för inrikes flyg öppnades för etablering 1991. Efter några år utan en tydlig trend avseende prisutveckling har priserna under de senaste 10 åren ökat mycket snabbare än konsumentpriserna. Resandet hade ökat under en följd av år och nådde en topp 1990, dvs. året innan marknadsöppningen. Medan de första årens resande gick både upp och ner har resandet på senare år minskat. Det finns flera yttre förändringar som kan förklara denna minskning, dvs. resandeminskningen tycks inte ha någon direkt koppling till marknadens organisation. Taximarknaden avreglerades 1990. Priset för en taxiresa har därefter ökat dubbelt så snabbt som konsumenetprisindex. De taxitjänster som upphandlas för färdtjänständamål har inte ökat lika snabbt. Som ett resultat av marknadsöppningen har antalet fordon i trafik ökat med nästan en fjärdedel, och detta har i sin tur inneburit radikalt minskade väntetider för kunderna. Medan icke-kommersiell trafik på järnväg upphandlats i konkurren sedan början av 1990-talet öppnades marknaden för kommersiell persontrafik för etablering i slutet av 2011. Få nyetableringar har emellertid skett och det är ännu för tidigt att se några konsekvenser för resande och priser av marknadsöppningen. Den obligatoriska årliga fordonskontrollen har sedan sin tillkomst hanterats av ett statligt monopol, Svensk Bilprovning. Denna marknad öppnades emellertid för nyetablering år 2010. Några nya kontrollstationer har öppnats vilket bidrar till ökad tillgänglighet, men det är ännu för tidigt att se några egentliga konsekvenser av reformen för pris och (regional) tillgänglighet. Regeringen är för närvarande i färd med att dela upp och sälja Bilprovningen på kommersiella villkor, något som kan komma att förändra marknaden i framtiden.

  • 5.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Behov av statistik om godstågens tillförlitlighet: en förstudie2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den officiella statistiken om bantrafikens tillförlitlighet i Sverige omfattar i dagsläget endast passagerartåg. Även godstågens tillförlitlighet bör vara en del av den statistiken, vilket leder till frågor om vilken information som bör ingå och hur den ska beskrivas. Denna förstudie tar fram ett kunskapsunderlag för den nödvändiga statistikutvecklingen, där utgångspunkten är användarnas nuvarande och potentiella behov av statistik om godstågens tillförlitlighet.

    Tillförlitlighet är i detta sammanhang ett transportsystems förmåga att följa fastställd tidtabell, utifrån vilken användare har organiserat sina aktiviteter. En störning i trafiken, såsom en försening eller ett inställt tåg, skapar variationer i tillförlitlighet, en händelse som bör karaktäriseras på fler sätt än dess frekvens för att möta olika användares behov av statistik. För att ta fram nödvändig statistik behöver följande frågor besvaras. Vilka objekt och variabler bör ingå? Vilka redovisningsgrupper bör ingå? Vilka statistiska mått bör redovisas?

    Förstudien visar att de relevanta objekten är fordon och störningar. De variabler som är nödvändiga är planerade, framförda, anordnade och inställda fordon, tillsammans med information om avvikelser från tidtabell när ett fordon har framförts. Här finns skillnader mellan passagerartåg och godståg, då det är relativt vanligt att den senare gruppen har avgångs- eller ankomsttider innan utsatt tid enligt tidtabell, något som det också finns ett behov av att redovisa med statistik.

  • 6.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Benchmarking in a publicly owned monopoly: estimating the dual-level cost efficiency of railway maintenance in SwedenManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Contract design and performance of railway maintenance: effects of incentive intensity and performance incentive schemesManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Contract design and performance of railway maintenance: Effects of incentive intensity and performance incentive schemes2019Inngår i: Economics of Transportation, ISSN 2212-0122, E-ISSN 2212-0130, Vol. 18, s. 50-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we study the effect of contract design on the performance of railway maintenance in Sweden, using a panel data set over the period 2003-2013. The effect of incentive intensity is estimated, showing that the power of incentive schemes improve performance as measured by the number of infrastructure failures. In addition, we show that the structure of the performance incentive schemes has resulted in a reallocation of effort from failures not causing train delays to failures causing train delays, with a substantial increase in the former type of failures. This signals a deteriorating asset condition, which highlights the need to consider the long-term effects of this incentive structure. Overall, this work shows that the design of the incentive structures has a large impact on the performance of maintenance, and that the estimated effects are important to consider when assessing contract designs within this field.

  • 9.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Estimating the Impact of Traffic on Rail Infrastructure Maintenance Costs The Importance of Axle Loads2019Inngår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, Vol. 53, s. 258-274Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we estimate the impact of axle loads on rail infrastructure maintenance costs. The results show that cost elasticities with respect to traffic increase with axle load. Using these elasticities, we calculate marginal costs for traffic that are differentiated with respect to the trains' average tonnage per axle. The results are relevant when setting track access charges in Europe as well as for railway cost studies in general, considering that the empirical evidence in this paper gives support to the engineering perspective - that is, axle loads are important to consider when assessing the damage caused by traffic.

  • 10.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Marginalkostnader för järnvägsunderhåll: trafikens påverkan på olika anläggningar2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En del av banavgiften för nyttjandet av infrastrukturen består av kostnader för järnvägsunderhåll som uppstår som en direkt följd av tågtrafiken. Då nedbrytning och slitage av vissa järnvägsanläggningar och komponenter inte påverkas av trafik, kan det göras gällande att underhållskostnader för dessa inte bör ingå i en marginalkostnadsbaserad avgift. I denna studie skattar vi kostnadselasticiteter med en ekonometrisk metod för att undersöka om och hur trafik påverkar underhållskostnader för olika grupper av järnvägsanläggningar. Resultaten visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan trafik och underhållskostnader för anläggningsgrupperna Bana, El, Signal och Tele. En förklaring till sambanden för exempelvis signal- och teleanläggningar är att mer förebyggande underhåll genomförs för att upprätthålla en viss tillförlitlighet hos anläggningen när trafiken ökar och därmed undvika en ökad kostnad för inställda och försenade tåg – en kostnad som kan öka oavsett om mer trafik orsakar en ökad nedbrytning eller inte.

  • 11.
    Odolinski, Kristofer
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Reforming a publicly owned monopoly: costs and incentives in railway maintenance2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The railway system is often considered to be an industry where a monopoly occurs “naturally”, which can explain the public ownership and the use of regulations. However, railways in Europe have been subject to reforms during the last three decades. The use of tendering has increased, which is a way of introducing competition for the market in absence of competition within the market. Still, contracting out services previously produced in-house places a heavy burden on the client, where contract design and its incentive structures can be decisive for the outcome of the reform.

    This dissertation provides empirical evidence on costs and incentives in a publicly owned monopoly that is subject to reforms, namely the provision of railway maintenance in Sweden.

    Essay 1 estimates the effect of exposing rail infrastructure maintenance to competitive tendering. The results show that this reform reduced maintenance costs in Sweden by around 11 per cent over the period 1999-2011, without any associated fall in the available measures of quality.

    Essay 2 estimates the relative cost efficiency between and within maintenance regions in Sweden. The results indicate considerable efficiency gaps together with economies of scale not being fully exploited.

    Essay 3 analyses the effect of incentive structures in railway maintenance contracts. An increase in the power of the incentive scheme reduces the number of infrastructure failures according to the results. In addition, the estimated effect of the performance incentive schemes suggests that more effort towards preventing train delays is made at the expense of preventing other failures.

    Essay 4 comprises an estimation of marginal costs of rail maintenance. The static model produces slightly lower marginal costs compared to previous estimates on Swedish data. The results from the dynamic model show that an increase in maintenance costs in year t - 1 predicts an increase in maintenance costs in year t. Indeed, there is an intertemporal effect that depends on the performed maintenance activities (governed by the contract design).

    Delarbeid
    1. Assessing the Cost Impact of Competitive Tendering in Rail Infrastructure Maintenance Services Evidence from the Swedish Reforms (1999 to 2011)
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Assessing the Cost Impact of Competitive Tendering in Rail Infrastructure Maintenance Services Evidence from the Swedish Reforms (1999 to 2011)
    2016 (engelsk)Inngår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, Vol. 50, s. 93-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This is the first paper in the literature to formally study the cost impact of competitive tendering in rail maintenance. Sweden progressively opened up the market for rail maintenance services, starting in 2002. We study the cost impacts based on an unbalanced panel of thirty-nine contract areas between 1999 and 2011, using econometric techniques. We conclude that competitive tendering reduced costs by around 11 per cent. Importantly, this cost reduction was not associated with falling quality; quite the reverse. We thus conclude that the gradual exposure of rail maintenance to competitive tendering in Sweden has been a success.

    Emneord
    Cost, Deregulation, Railway network, Maintenance, Competition, Sweden, Quality
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J13 Railway: Economics; J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J12 Railway: Organization and administration
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-10123 (URN)000370560500006 ()
    Tilgjengelig fra: 2016-03-16 Laget: 2016-03-16 Sist oppdatert: 2017-11-30bibliografisk kontrollert
    2. Benchmarking in a publicly owned monopoly: estimating the dual-level cost efficiency of railway maintenance in Sweden
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Benchmarking in a publicly owned monopoly: estimating the dual-level cost efficiency of railway maintenance in Sweden
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Emneord
    Railway track, Maintenance, Performance, Economic efficiency
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J01 Railway: Railway track; J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J13 Railway: Economics
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-12478 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2017-10-31 Laget: 2017-10-31 Sist oppdatert: 2017-11-06bibliografisk kontrollert
    3. Contract design and performance of railway maintenance: effects of incentive intensity and performance incentive schemes
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Contract design and performance of railway maintenance: effects of incentive intensity and performance incentive schemes
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Emneord
    Railway track, Maintenance, Contract, Incentive (reward), Performance
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J01 Railway: Railway track; J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J13 Railway: Economics
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-12477 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2017-10-31 Laget: 2017-10-31 Sist oppdatert: 2017-11-06bibliografisk kontrollert
    4. Estimating the marginal maintenance cost of rail infrastructure usage in Sweden: does more data make a difference?
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Estimating the marginal maintenance cost of rail infrastructure usage in Sweden: does more data make a difference?
    2015 (engelsk)Inngår i: Economics of Transportation, ISSN 2212-0122, E-ISSN 2212-0130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) In press
    Abstract [en]

    This paper updates knowledge about the marginal cost of railway maintenance. Using a panel dataset comprising 16 years, we test whether more data makes a difference to conclusions. In contrast to previous estimates using a shorter panel, maintenance costs are now demonstrated to exhibit a positive dynamic effect; an increase in maintenance cost during one year indicates the need for more maintenance also the next year. Moreover, the marginal cost from the dynamic model is larger than its static counterpart. We conclude that the use of dynamic models on longer time series may have charging implications in several EU member states, considering that their track access charges are based on econometric studies that use static models and short panel datasets.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Elsevier, 2015
    Emneord
    Economics of transport, Input data, Maintenance, Cost, Mathematical model
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J13 Railway: Economics
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:vti:diva-11887 (URN)10.1016/j.ecotra.2017.05.001 (DOI)2-s2.0-85019555205 (Scopus ID)
    Tilgjengelig fra: 2017-06-07 Laget: 2017-06-07 Sist oppdatert: 2017-10-31bibliografisk kontrollert
  • 12.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    The impact of cumulative tonnes on track failures: an empirical approach2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Cost-benefit analysis is often used in appraisal of rail infrastructure investments. A corresponding decision support is, however, not available for rail infrastructure maintenance and renewal. To for example decide whether to renew or continue to maintain an infrastructure asset, a relationship between cumulative traffic and infrastructure failures is required. This relationship is established in this paper, using an empirical (top-down) approach on Swedish data for years 2003 to 2016. It is shown that the average elasticity for track failures with respect to cumulative tonnes is 0.32, and that the elasticity varies for different levels of traffic and for different infrastructure characteristics. The results in this paper can for example be used to calculate the impact cumulative tonnes have on train delay costs, which together with a relationship between cumulative traffic and infrastructure maintenance costs are essential in an economic optimization of maintenance and renewal activities.

  • 13.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Boysen, Hans. E.
    KTH.
    Railway line capacity utilisation and its impact on maintenance costs2018Inngår i: Journal of Rail Transport Planning & Management, ISSN 2210-9706, E-ISSN 2210-9714Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we analyse how railway maintenance costs are affected by different levels of railway line capacity utilisation. Previous studies have focused on the wear and tear of the infrastructure, while this paper shows that it is important to also acknowledge the heterogeneity of the maintenance production environment. Specifically, we estimate marginal maintenance costs for traffic using econometric methods on a panel dataset from Sweden and show that these costs increase with line capacity utilisation. The results are significant considering that current EU regulation (2015/909) states that track access charges can be based on marginal costs, with the aim of achieving an efficient use of available infrastructure capacity.

  • 14.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Janhäll, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Samhällsekonomiska effekter med en kombitransport: beräkningar på järnvägsvagnen Flexiwaggon2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige och EU finns det ett uttalat mål om att kombinera fler godstransporter på väg med järnvägstransporter. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, men även en minskning av bullerutsläpp och andra externa effekter som trängsel, olyckor och vägslitage anges vara viktiga mål. För att kombinera fler godstransporter på väg med järnväg kan det behövas innovationer och nya transportlösningar. Föremål för denna studie är en ny transportlösning i form av en järnvägsvagn som kan transportera lastbilar och framföras i 160 kilometer i timmen. Syftet med studien är att beräkna de samhällsekonomiska effekter järnvägsvagnen kan innebära om den används på en sträcka som utgör en konkurrensyta mellan godstransporter på väg och järnväg. I detta ingår att studera vilka miljö- och energieffekter lösningen har, samt att beräkna den företagsekonomiska kostnaden.

    Att precisera en aktuell konkurrensyta för en ny transportlösning kan vara svårt, då det finns många olika – och ofta samverkande – faktorer som avgör val av trafikslag. I litteraturen anges dock transportavstånd och godssändningens egenskaper vara viktiga faktorer, där exempel på godsets egenskaper är dess värde, skadekänslighet, tidskänslighet och vikt (vilket till stor del fångas av vilken varuslagsgrupp godset tillhör). Ett transportavstånd som ofta anges vara en tröskel för när järnvägen kan vara konkurrenskraftig är 300 kilometer. I studien väljs tre utredningsalternativ med transportavstånden 280, 420 och 670 kilometer. Därutöver antas att olika varuslagsgrupper transporteras då detta påverkar beräkningarna.

    Jämförelsealternativet (JA) i studien består av enbart vägtransporter utförda av tunga lastbilar med släp, medan den största delen av transportsträckan i utredningsalternativet (UA) sker på järnväg där lastbilarna är lastade på järnvägsvagnen. Lastbilschaufförerna följer inte med järnvägstransporten.

    Miljö- och energieffekter (exklusive buller) beräknas med hjälp av en kalkylator från Nätverket för Transporter och Miljön (NTM). Skillnader i utsläpp av koldioxid, metan, dikväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, kväveoxider och partiklar redovisas, där UA har lägre utsläpp än JA. Även en mindre mängd energi (mätt i megajoule) används i UA jämfört med JA.

  • 15.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Hanna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Modellering av järnvägstransporter: en översikt kring datakällor2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Information om flöden av gods och passagerare är viktig för att utveckla kunskapsunderlaget om järnvägstransporter. Förutom att ge en nulägesbeskrivning kan informationen användas i transportmodeller för att genomföra prognoser av flöden, bland annat i syfte att planera och utvärdera åtgärder såsom infrastrukturinvesteringar, införande av olika begränsningar eller förändrade styrmedel. I Sverige består transportstatistiken främst av aggregerade data, vilket innebär att prognoser av transportflöden och andra typer av skattningar och analyser blir osäkrare. Det finns därför anledning att beskriva hur modelleringen av järnvägstransporter ser ut idag, samt dess utveckling och möjligheter att kombinera olika (och nya) datakällor för att ta fram den information om järnvägstransporter som efterfrågas.

    Sampers och Samgods är de svenska nationella trafikslagsövergripande modellerna för personrespektive godstransporter. Tre olika typer av indata används i Sampers: data som beskriver resebeteenden, data som beskriver trafiknätet och utbudet av kollektivtrafik samt data för hur attraktivt det är att resa till de områden (eller zoner) som finns i modellen. Resultatet från Sampers efterfrågemodell är passagerarflöden per färdmedel och destination. I fördelningen av tågpassagerare används nät- och linjekodning som motsvarar trafikeringen för nulägesåret (till prognoserna används prognostidtabeller). Detta ger exempelvis information om antalet resor per länk under ett år (det vill säga mellan stationer eller noder på linjer) samt antal på- och avstigande på de olika stationerna. Dessa resultat behöver valideras, vilket bland annat Trafikverkets regioner gör med hjälp av resandestatistik.

    Indata i Samgods är information om transportnätverket, kostnadsdata, regler, uppgifter om produktion och konsumtion samt varuflöden. Information om varuflöden kommer från utrikeshandelsstatistiken och varuflödesundersökningen. Uppgifterna om produktion och konsumtion används tillsammans med uppgifter om varuflöden för att ta fram en beräknad godsvolym för 34 varugrupper som ska transporteras mellan 464 zoner (varav 290 är kommuner i Sverige). För att ta fram transportdata för järnvägstrafiken i form av godsflöden och antal tåg fördelat på olika bandelar på järnvägsnätet, används modellverktyget Bangods. Detta sker bland annat via information om trafikering, som dock inte innehåller fullständig information om typ av godståg eller om typ av gods och godsmängd per tåg. I nuläget består utdata av godsflöden under ett helt år uppdelat på antal fjärr-, lokal-, system-, malm-, och kombitåg, 12 varugrupper och järnvägsnätets olika bandelar (cirka 300 stycken).

    Modelleringen av järnvägstransporter (som oftast ingår i trafikslagsövergripande modeller) går mot mer disaggregerade ansatser. På persontransportsidan går utvecklingen mot aktivitetsbaserade modeller, medan modellering av logistikbeslut på företagsnivå blir vanligare i godsmodeller. Denna utveckling innebär att det finns ett behov av dissaggregerade data, med en finare detaljnivå i både tid och rum. Samtidigt har den snabba teknikutvecklingen inneburit nya möjligheter för insamling av dissaggregerade data, framförallt genom låga priser och bättre funktion hos de tekniska enheter som behövs för att registrera och kommunicera information om positionering. Exempel på datakällor är satellitnavigationssystem (Global Positioning System, GPS), mobilnätsdata, Radio Frequency Identification (RFID) eller andra typer av sensorer (för exempelvis tågets vikt eller antal på- och avstigande).

    De olika datakällorna till transportmodelleringen har sina för- och nackdelar; en och samma datakälla kan inte täcka det behov av information som behövs. En kombination av de olika datakällorna kan därför vara en lösning. Exempelvis kan GPS-data och mobilnätsdata vara bra komplement då den förra har en hög detaljnivå, men större vita fläckar jämfört med den senare datakällan. Ett generellt problem med den automatiserade datainsamlingen är dock att den oftast fångar en del av resorna; även om den ger betydligt mer detaljerad information om resornas position och tid jämfört med traditionella undersökningar, så finns det ett snedvridet urval. Därutöver saknas det ofta socioekonomisk information samt information om syftet med resan, även om det via rörelsemönster från GPS- eller mobilnätsdata är möjligt att dra slutsatser om jobbets och hemmets position samt koppla denna information till (åtminstone övergripande) socioekonomiska data. Oavsett detta kan information om passagerarflöden och godsflöden vara användbara i kalibrering och validering av resultat. Detektorer för tågens vikt kan exempelvis användas för att ta fram information om antal passagerare på varje tåg (potentiellt mellan alla stationer om detektorn finns på tåget, eller om tillräckligt många stationära detektorer finns utplacerade). Även om godstågets vikt inte ger information om godstyp, så kan den informationen vara användbar i kalibreringen av Samgods och ge en tillförlitligare beskrivning av godsflöden fördelat på olika tåg och bandelar.

    Det finns med andra ord en stor potential att ta fram mer disaggregerade data över transportflöden med hjälp av ny teknik och datainsamlingsmetoder.

  • 16.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Estimating the marginal maintenance cost of rail infrastructure usage in Sweden: does more data make a difference?2015Inngår i: Economics of Transportation, ISSN 2212-0122, E-ISSN 2212-0130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper updates knowledge about the marginal cost of railway maintenance. Using a panel dataset comprising 16 years, we test whether more data makes a difference to conclusions. In contrast to previous estimates using a shorter panel, maintenance costs are now demonstrated to exhibit a positive dynamic effect; an increase in maintenance cost during one year indicates the need for more maintenance also the next year. Moreover, the marginal cost from the dynamic model is larger than its static counterpart. We conclude that the use of dynamic models on longer time series may have charging implications in several EU member states, considering that their track access charges are based on econometric studies that use static models and short panel datasets.

  • 17.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Underhåll i egen regi?: metod och databehov för en utvärdering av järnvägsunderhåll2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I dagsläget är underhåll av Sveriges statliga järnvägsnät upphandlat i konkurrens. Under 2016 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att analysera och presentera möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva järnvägsunderhåll. I uppdraget ingår en utredning som ska utgå från att underhållet bedrivs i egen regi i minst två geografiskt avgränsade områden för att kunna jämföras med underhåll upphandlat i konkurrens. I föreliggande promemoria beskrivs vilken metod som bör användas och vilket behov av data som finns, för att i en utvärdering kunna ge svar på huruvida egen regi är mer fördelaktigt än upphandling i konkurrens eller ej.

    En utvärdering av detta slag bör mäta eventuella skillnader i samhällsekonomisk effektivitet mellan de olika organisatoriska alternativen. Hur underhåll i egen regi påverkar kostnader för produktion och administration av underhåll bör därmed fastställas, tillsammans med dess effekt på kostnader för förseningar. En utmaning är att isolera effekten från skillnader i övriga förutsättningar för underhållsverksamheten, såsom skillnader i infrastrukturens egenskaper och i trafik. En jämförelse bör exempelvis ta hänsyn till stordriftsfördelar då storlek på underhållsområden och trafikvolym varierar. Det innebär att så kallade partiella nyckeltalsjämförelser som kostnad per bruttoton-kilometer inte är lämpliga att använda. En ideal jämförelse behöver dessutom ta hänsyn till att eventuella besparingar (kostnadsökningar) kan leda till förluster (vinster) på längre sikt, vilket medför att effekterna bör studeras över en längre tid.

  • 18.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Pyddoke, Roger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Price elasticities of demand for (garage) parking in Stockholm2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There is scope for generating welfare effects by changing parking fees, where knowledge on price elasticities are central elements in the implementation of an efficient parking policy. In this paper, we estimate price elasticities of demand for five parking garages in the central business district of Stockholm, using transaction data and a price increase implemented in January 2017. The econometric results for the purchased parking hours show an average elasticity estimate at -0.60, while the effect on the decision to park is -0.45. These elasticities vary for the different parking garages, showing that there is a considerable heterogeneity between garages, even within the central business district, which needs to be considered for an efficient parking policy. Based on our estimated elasticity for garage parking (-0.60) and a willingness to pay a premium for curbside parking in previous research, we calculate a proxy for the elasticity of curbside parking in Stockholm, which is found to be -0.39.

  • 19.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Smith, Andrew S. J.
    University of Leeds.
    Assessing the Cost Impact of Competitive Tendering in Rail Infrastructure Maintenance Services Evidence from the Swedish Reforms (1999 to 2011)2016Inngår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, Vol. 50, s. 93-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This is the first paper in the literature to formally study the cost impact of competitive tendering in rail maintenance. Sweden progressively opened up the market for rail maintenance services, starting in 2002. We study the cost impacts based on an unbalanced panel of thirty-nine contract areas between 1999 and 2011, using econometric techniques. We conclude that competitive tendering reduced costs by around 11 per cent. Importantly, this cost reduction was not associated with falling quality; quite the reverse. We thus conclude that the gradual exposure of rail maintenance to competitive tendering in Sweden has been a success.

  • 20.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Smith, Andrew S.J.
    ITS Leeds.
    Assessing the cost impact of competitive tendering in rail infrastructure maintenance services: evidence from the Swedish reforms (1999-2011)2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This is the first paper in the literature to formally study the cost impact of competitive tendering in rail maintenance. Sweden progressively opened up the market for rail maintenance services, starting in 2002. We study the cost impacts based on an unbalanced panel of contract areas between 1999 and 2011, using econometric techniques. We conclude that competitive tendering reduced costs by around 12%. This cost reduction was not associated with falling quality as measured by track quality class, track geometry or train derailments. We conclude that the gradual exposure of rail maintenance to competitive tendering in Sweden has been beneficial.

  • 21.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Wheat, Phill
    Dynamics in rail infrastructure provision: Maintenance and renewal costs in Sweden2018Inngår i: Economics of Transportation, ISSN 2212-0122, E-ISSN 2212-0130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we extend to the literature on marginal wear and tear cost estimation in railways, by applying a panel vector autoregressive model to rail infrastructure renewals and maintenance costs, using an extensive dataset from Sweden. This study is significant given the inherent difficulties in modelling the substantial renewals element of infrastructure costs, as well as the need to account for the dynamics in renewals and maintenance. The dynamic model allows us to estimate equilibrium cost elasticities with respect to train usage, which are significantly larger than their static counterparts. Overall, this work highlights that dynamics in rail infrastructure costs are important to consider when setting track access charges with respect to the wear and tear caused by traffic. This is particularly important given several countries, for example France, Sweden and Switzerland, are now setting access charges at marginal costs based on econometric studies.

  • 22.
    Odolinski, Kristofer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Yarmukhamedov, Sherzod
    Riksrevisionen.
    Nilsson, Jan-Eric
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Haraldsson, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    The marginal cost of track reinvestments in the Swedish railway network: using data to compare methods2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this study, we analyze the difference between survival and corner solution models in estimating the marginal cost of reinvestments. Both approaches describe the reinvestment process in rather intuitively similar ways but have several methodological distinctions. We use Swedish railway data on track segment and section levels over the period 1999-2016 and focus on reinvestments in track superstructure. Results suggest the marginal costs from survival and corner solution models are SEK 0.0041 and SEK 0.0103, respectively. The conclusion is that the corner solution model is more appropriate, as this method consider the impact traffic has on the risk of reinvestment as well as on the size of the reinvestment cost. The survival approach does not consider the latter, which is problematic when we have systematic variations in costs due to traffic and infrastructure characteristics.

  • 23.
    Smith, Andrew
    et al.
    University of Leeds.
    Iwnicki, Simon
    University of Huddersfield.
    Kaushal, Aniruddha
    University of Huddersfield.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Wheat, Phill
    University of Leeds.
    Estimating the relative cost of track damage mechanisms: combining economic and engineering approaches2017Inngår i: Proceedings of the Institution of mechanical engineers. Part F, journal of rail and rapid transit, ISSN 0954-4097, E-ISSN 2041-3017, Vol. 231, nr 5, s. 620-636Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper proposes a new, two-stage methodology to estimate the relative marginal cost of different types of vehicles running on the rail infrastructure. This information is important particularly where the infrastructure managers wish to differentiate the track access charges by vehicle type for the purpose of incentivizing the development and use of more track-friendly vehicles.

    EU legislation requires that the European infrastructure managers set the access charges based on the incremental (marginal) cost of the running trains on their networks. The novelty of the approach derives from the combination of: (1) engineering simulation methods that estimate the track damage caused by the rail vehicles; and (2) econometric methods that estimate the relationship between the actual maintenance costs and the different damage mechanisms. This two-stage approach fills an important gap in the literature, given the limitations of the existing single-stage engineering or econometric approaches in obtaining the relative marginal costs for different types of damage.

    The authors demonstrate the feasibility of the method using 45 track sections from Sweden, for which the data on maintenance costs are available together with relevant track and vehicle data for 2012 (supplied by the Swedish Transport Administration). The authors demonstrate the feasibility of producing summary, section-level damage measures for the three damage mechanisms (wear, rolling contact fatigue, and track settlement), which can be taken forward to the second stage. The econometric results of the second stage indicate that it is possible to obtain sensible relationships between cost and the different damage types, and thus produce relative marginal costs by the damage mechanism and in turn the vehicle type. Based on this feasibility study, tracksettlement has been found to be the most expensive (in terms of maintenance cost) of the three mechanisms, followed by the rolling contact fatigue and then the wear. Future applications should focus on larger datasets in order to produce the required degree of precision on the estimation of the marginal cost.

  • 24.
    Smith, Andrew S. J.
    et al.
    University of Leeds.
    Kaushal, Aniruddha
    University of Huddersfield.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Iwnicki, Simon
    University of Huddersfield.
    Wheat, Phill
    University of Leeds.
    Estimating the damage and marginal cost of different vehicle types on rail infrastructure: Combining economic and engineering approaches2015Inngår i: Stephenson Conference Research for Railways 2015, Institution of Mechanical Engineers , 2015, s. 265-274Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    EU legislation requires that European infrastructure managers set access charges based on the marginal cost of running trains on their networks. Two methods have been used in the literature for this purpose. Top-down methods relate actual costs to traffic volumes. Bottom-up methods use engineering models to simulate damage and then translate damage into costs based on assumptions about interventions and their unit costs. Whilst top down methods produce sensible results for marginal cost overall, they have struggled to differentiate between traffic types. The challenge for bottom-up approaches is how to translate damage into cost, with numerous assumptions being required which may be invalid. This paper proposes a new, two stage approach to estimating the marginal cost of rail infrastructure usage. The first stage uses engineering models to simulate damage caused by vehicles on the network. The second stage seeks to establish a statistical relationship between actual costs and damage. It is thus possible to convert damage estimates into costs using actual cost data, rather than through a set of potentially invalid assumptions as in previous approaches. Only the first stage is implemented in this paper. We show that it possible to produce total (annualised) damage measures for three damage mechanisms on five actual track sections in Sweden. Once extended, it will be possible to model the relationship between damage and actual costs for the first time; and thus better understand the relative costs of the different damage mechanisms and in turn inform the level and structure of track access charges.

  • 25.
    Vierth, Inge
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Effects of Eurovignette directive Dir. 1999/62/EC as amended by Dir. 2006/38/EC: country report Sweden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The basis for the national report is the request in article 11 of the Eurovignette directive (Directive 1999/62/EC as amended by Dir. 2006/38/EC). "No later than 10 June 2011, the Commission shall present a report to the European Parliament and the Council on the implementation and effects of this Directive, taking account of developments in technology and the trend in traffic density, including the use of vehicles of more than 3,5 and less than 12 tonnes, and evaluating its impact on the internal market, including on island, landlocked and peripheral regions of the Community, levels of investment in the sector and its contribution to the objectives of a sustainable transport policy. Member States shall forward the necessary information for the report to the Commission no later than 10 December 2010." In the country report for Sweden the question catalogue developed by the Commission has been followed.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf