Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mirzanamadi, Raheb
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Torstensson, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonssystem och körsimulering, FSK.
    Göransson, Gunnel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Ramverk för att prioritera och bedöma nyttan av klimatanpassningsåtgärder2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är idag påtagliga och även om vi snabbt får ner utsläppen av växthusgaser kommer fler, mer omfattande och mer kostsamma klimatrelaterade händelser att inträffa alltmer ofta. Kostnaderna inom den svenska transportsektorn för klimatrelaterade händelser som skadar gator, vägar, spår-/järnväg, med flera sårbara delar av infrastrukturen är stora redan idag och förväntas öka. Översvämningar, bränder och skador till följd av väderrelaterade händelser på anläggningar resulterar bland annat i minskad framkomlighet och en ökad risk för olyckor. För att upprätthålla transportsystemets funktion är det därför viktigt att vi vidtar riskreducerande åtgärder för att minska sannolikheten och omfattningen av negativa konsekvenser av både dagens klimat- och väderrelaterade händelser men framför allt för att hantera framtida klimatrelaterade händelser. Det är nödvändigt att säkerställa transportsystemets funktion vid extrema väderhändelser, och under perioder av långvarig nederbörd, långvariga värmeböljor och förändrade nederbördsmönster. Det gäller också att redan idag möjliggöra anpassningsåtgärder för att hantera långsiktiga förändringar som höjd havsvattennivå och grundvattennivåer, som påverkar infrastrukturens framkomlighet och livslängd.

    I denna rapport presenteras sammanfattande resultat och en sammanfattning av hur ett ramverk för att utvärdera klimatrelaterade effektsamband har använts. Med effektsamband avses att identifiera, bedöma och värdera klimatrelaterade risker och riskreducerande åtgärder. I denna rapport är fokus på att identifiera, bedöma och utvärdera effektiviteten av klimatrelaterade åtgärder. Resultatet av det framtagna ramverket kan användas för att analysera riskreducerande åtgärders effekter, det vill säga för att bedöma om det är relevant att genomföra en åtgärd, när i tiden den bör genomföras samt för att bedöma vilken åtgärd som är mest relevant att genomföra. De risker som beaktas genom fallstudier innefattar brandrisk, olycksrisk på gator och vägar på grund av nollgenomgångar eller värme, översvämning, erosion och skred och påverkan på vägkonstruktionen (spårbildning, bärighet och utmattning), solkurvor och risker vid kraftiga vindar. Testerna har innefattat faro- och riskidentifiering, riskanalys, identifiering och utvärdering av möjliga åtgärder. Exempel på fallstudier är Gävleregnet 2021, ett skyfall i Kungsbacka kommun 2019, erosionsrelaterade förändringar under lång tid vid Österdalälven och beräkningar av påverkan av temperatur, fuktighet och förändringar i tjälförändringsmönster på vägkonstruktionen vid E10 vid Svappavaara. I en av de fallstudier som sammanfattas i rapporten redovisas även en monetär värdering och känslighetsanalys. Ramverket har också legat till grund för en diskussion avseende klimatrelaterade risker kopplade till elförsörjning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Norrman, Jenny
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Patrício, João
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mirzanamadi, Raheb
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Claesson, Joakim
    Trafikverket.
    Masshantering: indikatorer och nyckeltal för incitament för reducerad klimatpåverkan vid upphandling2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metodik för styrning av cirkulär masshantering i Trafikverket är inriktad på moment som genomförs i projekteringsskedet. Det saknas metodik för hur indikatorer och nyckeltal kan föras över till entreprenaden. För att förbättra krav och incitament i entreprenadupphandling måste krav som är upphandlingsbara och uppföljningsbara i entreprenaden utvecklas. 

    Syftet med detta projekt är att, i en förstudie, ta fram förslag på indikatorer och nyckeltal för upphandling som kan användas för att sätta krav och ge incitament som kan föras in i Trafikverkets upphandlingar för att förbättra masshanteringen, såväl i planeringen av projekt som i själva utförandet. De krav och incitament som på längre sikt ska arbetas fram ska kunna användas vid upphandlingar och därmed bidra till att entreprenörer kommer att arbeta mer cirkulärt, hållbart och innovativt med masshantering än i dagsläget. Huvudsyftet är att upphandlingsförfarandet ska bidra till att uppnå Trafikverkets mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast år 2045. 

    Arbetet utgörs av en omvärldsanalys som baseras på internationell och nationell litteratur, masshanteringsrapportering samt intervjuer. 

    Från omvärldsanalysen framgår att regelverken kring uppgrävda massor inte är tydlig, men att massorna klassas som avfall i de flesta länder. Detta leder i sin tur till att massorna inte återvinns i så hög grad som är teoretiskt möjligt och inte heller så högt upp som möjligt i värdekedjan. För att förbättra detta krävs tydligare incitament, indikatorer och nyckeltal samt redovisningsverktyg och guidande material från Trafikverket. I detta projekt har förslag på indikatorer och nyckeltal tagits fram. Dessutom har en Excelbaserad prototyp för hur flera av dessa kan redovisas tagits fram. Denna ska när den färdigställts kunna användas såväl inför en upphandling som för att användas för att följa upp och utvärdera masshantering i ett projekt. Rapporten ger också förslag på fortsatt arbete för att utveckla prototypen för utvärdering av masshantering på projektnivå och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Mirzanamadi, Raheb
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Gustafsson, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Users’ experiences of tyre wear on electric vehicles: a survey and interview study2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Electrification of vehicles is considered as a solution to reduce climate gas emissions as well as locally emitted air pollution components due to zero exhaust emissions. Also brake wear emissions are expected to be reduced due to the use of regenerative2 braking. However, electric vehicles (EVs) have higher and more direct torque and can therefore accelerate fast. They are also generally heavier than equivalent internal combustion engine vehicles (ICEVs). These properties are hypothesized to lead to higher non-exhaust emissions from tyre and road wear as well as higher resuspension of road dust. On the other hand, driving behaviour in EVs might differ due to e.g. driving range issues. 

    This study aims at investigating users’ experiences with tyre wear of EVs, Plug-in Hybrid Electric Vehicles (PHEVs) and Hybrid Electric Vehicles (HEVs). The study was done using web-based inquiries and interviews. Two formats of surveys, one for private users and one for professional users were prepared. The professional survey included taxi, bus transport and car rental companies. The survey to private owners was communicated to the public using an ad on Facebook and the survey to professional users was sent by emails to companies. Furthermore, some interviews were done by professional users. 307 users answered the survey to private users and 28 companies answered the survey of professional users. Furthermore, six representatives for companies were interviewed. 

    The results showed that approximately 33% of private users and 12.5% of professional users experienced faster tyre wear in their EVs/HEVs/PHEVs, compared with tyre wear in ICEVs. Generally, for all electric vehicle types, most professional users experience similar tyre wear as for ICEVs. Vehicle acceleration and weight are the two most commonly mentioned reasons for faster tyre wear, while driving behaviour is the most commonly answered reason for slower tyre wear, compared to tyre wear in ICEVs

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Mirzanamadi, Raheb
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Torstensson, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. Department of Mechanics and Maritime Sciences / CHARMEC, Chalmers University of Technology, Sweden.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. Department of Architecture and Civil Engineering, Chalmers University of Technology, Sweden.
    Lateral Track Buckling in Sweden: Insights from Operators and Infrastructure Managers2024Inngår i: CivilEng, E-ISSN 2673-4109, Vol. 5, nr 1, s. 136-149Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rail transport is expected to become a key component in the development of a long-term sustainable transport system. The planning, construction, operation, and maintenance of railway infrastructure are crucial in this effort. Hence, it is essential to ascertain that the railway infrastructure withstands and is adapted to extreme weather conditions and climate change. This study focuses on evaluating climate adaptation measures for lateral track buckling in Sweden. Through a literature review and interview with an expert at Swedish Transport Administration, it is highlighted that the maintenance status of railway infrastructure plays a significant role in the occurrence of lateral track buckling. According to the expert, inadequate track maintenance is the primary cause of lateral track buckling rather than weather variables like air temperature. The interview also clarifies that the chain of events related to the handling of track buckling is mainly initiated by the observation of a discrete lateral irregularity by a train driver, whereupon the train dispatcher at the traffic management center stops traffic until the location in the track has been inspected by a track entrepreneur. During the inspection, up to half of the observed cases of track buckling turn out to be false.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf