Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Merkel, Axel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Kalantari, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Mubder, Abdalla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Port call optimization and CO2-emissions savings: Estimating feasible potential in tramp shipping2022Inngår i: Maritime Transport Research, ISSN 2666-822X, Vol. 3, artikkel-id 100054Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The promise of Port Call Optimization (PCO) measures such as Virtual Arrival (VA) for increased fuel efficiency in shipping is emphasized in the literature and professional ranks alike. Despite their envisioned benefits and feasibility, the implementation of such measures has largely remained lacking. Recent studies indicate that the potential of VA on fuel efficiency might be overestimated. In this paper we propose a new approach to estimate the fuel efficiency potential of VA based on traffic data from the Swedish tramp shipping sector. Our results indicate that the feasible fuel efficiency potential of VA is significantly smaller than what has previously been reported with no discernible benefit to large cohorts of voyages. We conclude that further empirical analyses are required for increased accuracy of the estimation of the potential of PCO for increased fuel efficiency in shipping and that more measured approaches in implementation and evaluation of PCO are called for.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Sjöstrand, Henrik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Lindgren, Samuel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter: Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. I denna rapport beskrivs elektrifieringen av sjöfarten idag samt styrmedel som har införts i Sverige, på internationell nivå och i andra länder för att påskynda elektrifieringen av sjöfarten. VTI tar fram andra rapporter som svarar mot de övriga frågeställningarna och datum för redovisningar som framgår av regeringsuppdraget.

    Sjöfarten är än så länge elektrifierad i mycket liten utsträckning, då endast knappt 340 av drygt 98 000 fartyg globalt i december 2021 hade någon form av elektrisk framdrivning. På grund av att vätgas- och batteriframdrift är förknippade med högre kostnader, lägre energidensitet (och stora energiförluster vid vätgasframdrift) samt kräver mer utrymme jämfört med konventionell framdrift, lämpar sig elektrifiering bäst för färjor och andra fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp.

    Majoriteten av de styrmedel på internationell nivå och i Sverige som identifieras i rapporten är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning. De nationella styrmedel i andra länder som identifieras i rapporten främjar i många fall elektrifieringen av enskilda fartyg, exempelvis genom riktade investeringsstöd till om- och nybyggnationer av fartyg och krav på eldrift vid upphandling av offentligt ägda fartyg eller kollektivtrafik. Norge lägger betydande summor på en grön omställning av sjöfarten, kombinerat med kommande krav på låg- och nollutsläppsfartyg i norska vatten.

    En implementering av EU-kommissionens klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan komma att öka internaliseringen av utsläppskostnaderna, och därmed öka incitamenten för investeringar i elektrifiering av sjöfarten. Paketet innehåller bland annat förslag om beskattning av sjöfartsbränsle, handel med utsläppsrätter för sjöfarten och koldioxidbaserade bränslekrav.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf