The aim of this study has been to develop new Seat Evaluation Tools (SET)s with the geometries of an average female (50F) and male (50M) as seated car occupants, based on data from humanshape.org. The SETs have been designed to evaluate the occupant protection performances of car seats in a low severity rear impact.

Focus areas have been the motion of the spine, neck and shoulders to enable a human-like interaction with the car seat. Improvements have been made to previous designs of the neck spring and damper system, and a new solution for shoulder flexibility has been implemented. Soft body materials have been used to facilitate the motion of the torso, and a 3D thoracic and lumbar spine design has been developed.

Two physical prototypes, SET v0.1 50F and 50M, have been developed and all drawings and CAD models have been made available under open-source license on the OpenVT platform (https://openvt.eu/). The prototypes have been run in initial dynamic tests and the results have been compared to previous volunteer tests.

This work was carried out within the EU-funded project, VIRTUAL.

Projektet, som är en pilotstudie, syftade till att undersöka effekten av låsningsfria bromsar, ABS, på cykel. Fråga som projektet syftade till att besvara: Kan cyklars stabilitet under inbromsning förbättras av låsningsfri broms (ABS) på framhjulet? Frågan söks besvaras genom utformning och genomförande av bromsprov av cykel med och utan ABS. Cykelolyckor är bland de vanligaste orsakerna till trafikskador i Sverige, ofta med svåra skador och medicinsk invaliditet som följd. Närmare hälften av alla svårare trafikskador har uppstått på grund av cykelolyckor. ABS-bromsar har visats reducera risken för skada för motorcyklister genom ökad stabilitet och därmed minskad risk för omkullkörning i samband med bromsning. Däremot finns begränsad kunskap om effekten för cyklister. Två Crescentcyklar med sluten ram (herrcykel) testades: en konventionell, bakhjulsdriven modell med v-broms (fäljbroms) på framhjulet och en framhjulsdriven modell med el-assistans och navbroms i framhjulet. Med den konventionella cykeln utfördes två typer av tester, med och utan ABS-bromsar. ABS-bromsen var av modellen SABS V1. På el-cykeln med navbroms justerades bromsverkan så att framhjulet ej låstes, jämfört med full bromsverkan. En Hybrid II krockdocka, 50-percentil man, användes som cyklist i proven. Proven utfördes vid hastigheterna 17 och 20 km/h. Cyklarna bromsades maximalt på framhjulet. Friktionen var ungefär 0,7–0,8. Resultaten visade att ABS på cykelns framhjul gör att framhjulet inte låses vid full inbromsning och bakhjulet behåller kontakten med underlaget. Vid prov med v-broms eller navbroms med full broms-verkan blev bromssträckan cirka 2 meter, men framhjulet låstes vid full broms och bakhjulet lyfte från underlaget. Det innebar att cykeln då endast balanserade på framhjulet. Prov med ABS-broms på v-bromsen och justerad bromsverkan på navbromsen resulterade däremot i inbromsning utan låsning av framhjulet. Bromssträckan var i dessa prov cirka 4 meter. Resultaten var liknande för de båda cyklarna.

Det som brukar kallas den svenska modellen för barn i bil, innebär att barn i Sverige rekommenderas att färdas i bakåtvänd bilbarnstol upp till en ålder av 4-5 år. En stark bakomliggande orsak till denna rekommendation är att risken för att barn dödas eller allvarligt skadas är fem gånger större vid framåtvänt åkande än vid bakåtvänt åkande. I Sverige försvann i maj 2008 möjlighet till provning och godkännande enligt VVFS 2003:29 Bilaga 2, det som i allmänhet kom att kallas för T-märkning. Denna provningsmetod bedömdes vid införandet 1975 kunna mäta relevanta nivåer för bl a nackkrafter. I Sverige infördes 1981 ECE R44 som provningsmetod och godkännandemärkning för bilbarnstolar. ECE R44 saknar mätning av nackkrafter. P g a avsaknaden av möjligheten till mätning av nackrafter i ECE R44 fortsatte provning och märkning enligt metoden för T-godkännande. Dessa två provningsmetoder bedömdes tillsammans kunna borga för bra bakåtvända bilbarnstolar, varför det på svenska marknaden förekom relativt många bilbarnstolar som var dubbelmärkta d v s både med ECE R44 och T-märkning.

Förutom avsaknaden av möjlighet för T-märkning är ytterligare en negativ företeelse att Sverige i allt större utsträckning bedöms påverkas av den i Europa vanliga företeelsen, att vända barnen framåtvänt långt tidigare än vid 4-5 års ålder. Mot bakgrund av detta bedömdes det att en metod för frivilligmärkning skulle utarbetas. Metoden skulle använda den svenska T-märkningen som utgångspunkt. Naturligtvis skulle även tas i beaktande att T-märkning utformades i mitten av 70-talet, och inga genomgripande revisioner har skett genom åren. Frivilligmärkning skall genomsyras av det svenska synsättet på hur barn bör skyddas i bil- barnstolar. Avsikten var dessutom att alla tre inblandade huvudparter i en bilbarnstol, skall påverkas positivt av frivilligmärkning. Med tre huvudparter menas barnet som sitter i bil- bilbarnstolen, konsumenten som skall montera och använda bilbarnstolen samt tillverkaren av bilbarnstolen. Utöver detta skall namnet och symbolen på frivilligmärkning så långt som möjligt, vara ”självförklarande” både för de konsumenter som förstår svenska och för dem som inte gör det.