Publications
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län2002Report (Other academic)
  • 2.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Region Mälardalen har övergått till funktionsupphandling av vägmarkeringar i

    Västmanlands län. Man vill kontrollera effekten av detta genom att göra

    mätningar före (2001) och efter (2002 och framåt) funktionsupphandlingen. I

    denna studie jämförs vägmarkeringarnas retroreflexion efter det att säsongens

    underhållsåtgärder är slutförda, dvs. somrarna 2001, 2002 och 2003.

    Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion är retroreflexion,

    vilket kvantifierar synbarheten i mörker. Mätningarna gjordes med det mobila

    mätinstrumentet Ecodyn 30 på samtliga vägar i Västmanlands län som har ÅDT

    (årsdygnstrafik) över 4 000 fordon/dygn och på hälften av vägarna med 500-4

    000 fordon/dygn. Samtliga mätningar gjordes under juni-juli 2003. Resultaten

    visar att av sammanlagt 83 kontrollerade delobjekt med längsgående

    vägmarkeringar uppfyllde 53 stycken, eller 64 %, kravet på retroreflexion

    enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Detta resultat kan

    jämföras med 74 % år 2002 och 46 % år 2001. Vägarna tillhörande

    vägmarkeringsklass 3 har högre retroreflexionsmedelvärde än klass-2-vägar.

    Inget objekt har pre-view-time på högerkantlinjer lägre än 1,8 sekunder,

    vilket innebär tillräckligt för säker körning. Sannolikt är det så att

    övergången till funktionsupphandling har inneburit bättre

    vägmarkeringsstandard. År 2001 underkändes 54 % av delobjekten medan

    motsvarande för 2002 och 2003 var 26 % respektive 36 %. Om detta beror på att

    underhållsåtgärderna skulle ha varit än mer omfattande är svårt att uttala

    sig om. Att andelen underkända objekt är relativt stort skulle kunna bero på

    att kraven i RUV är alltför högt ställda.

  • 3.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 20022002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas

    funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT > 4

    000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med

    mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500

    och 4 000 fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm.

    Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande

    klass 2 och 3 klarar kraven år 2002 enligt Regler för Underhåll (RUV). Man

    vill

    också veta förändringarna på standarden på vägmarkeringarna i respektive

    regioner. Resultatet kan användas för en eventuell omfördelning av medel för

    vägmarkeringarnas underhåll. Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas

    funktion, retroreflexionen, har mätts. Mätningarna gjordes med det mobila

    mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägar som har ÅDT (årsdygnstrafik) över 4 000

    fordon/dygn och 500-4 000 fordon/dygn. Samtliga mätningar gjordes under

    juni-augusti 2002 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda.

  • 4.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 20032004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver resultaten av en inventering av vägmarkeringars

    retroreflexion under år 2003 på klass-3-vägar i Sverige, dvs. på vägar med

    ÅDT > 4 000 fordon/dygn. Resultaten jämförs också med motsvarande från åren

    2000-2002.År 2003 användes i princip samma metod som tidigare år. Detta

    innebär mätning av de torra vägmarkeringarnas retroreflexion med det mobila

    instrumentet Ecodyn 30. Instrumentet har dock modifierats något varför det

    har validerats mot LTL-2000. För att validera Ecodyn 30 har mätningar gjorts

    på några valda objekt med både Ecodyn 30 (monterade på två bilar) och

    LTL-2000. En jämförelse gjordes som visade att skillnaderna mellan mätvärdena

    från de två mätbilarna var försumbara. Likaså var överensstämmelsen mellan

    mätvärden från Ecodyn 30 och LTL-2000 god.Analyserna visar att Region Sydöst

    och Region Väst har en högre vägmarkeringsstandard än övriga regioner, medan

    Region Stockholm och Region Mitt har en lägre standard.Sammanlagt har 39 % av

    alla utvalda delobjekt i Sverige (undantaget Region Skåne som inte ingått i

    studien) blivit godkända. Region Sydöst och Region Väst har mer än 70 %

    godkända objekt och är därmed bäst i landet. Lägsta andelen godkända

    delobjekt har Region Stockholm med ca 8 %. I övriga regioner är andelen

    godkända delobjekt mellan 10 % och 45 %. Mätningarna under åren 2000-2003

    visar på en positiv utveckling av vägmarkeringarnas funktion. Detta gäller

    framförallt de regioner som hade en relativt sett låg vägmarkeringskvalitet

    vid projektets början år 2000.

  • 5.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST2004Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    År 2000 gjordes en första landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar i Sverige med ÅDT högre än 4 000 fordon/dygn. I Region Stockholm och Region Mälardalen har man velat ha en uppföljning av denna studie och då även på vägar med ÅDT i intervallet 500-4000 fordon/dygn. Detta har inneburit att under 2001-2004 har mätningar i dessa två regioner gjorts både på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 och 2. Det primära syftet har varit att undersöka dels hur stor andel av vägmarkeringarna som 2004 uppfyller kraven i Regler för Underhållning av Vägmarkering (RUV), dels hur vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden 2000-2004. Mätningar med det mobila instrumentet Ecodyn 30 har gjorts av torra vägmarkeringars retroreflexion.

  • 6.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Våta vägmarkeringars funktion 1998-20022002Report (Other academic)
  • 7.
    Koucheki, Behzad
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Våta vägmarkeringars funktion 1998-20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1998 lades ett provfält med våtsynbara vägmarkeringar på rv 63 söder

    om Filipstad. Dessa har följts upp under fyra år. Efter fyra års slitage från

    vägmiljön hade flera provmarkeringar fortfarande bra funktion och man såg en

    anledning till att kontrollera dessa efter ytterligare ett år, våren 2003.

    Retroreflexionen för torra och våta vägmarkeringar samt luminanskoefficienten

    för torra markeringar mättes våren 2003. Jämte detta gjordes även en

    subjektiv bedömning av slitagetillståndet. Denna funktionskontroll utfördes

    på 5 provmarkeringar samt den plana (ej våtsynbara) referensmarkeringen.

    Resultaten visar att 2 av de 5 provmarkeringarna skulle ha klarat

    funktionskraven för en klass-3-väg enligt RUV (Regler för Underhåll av

    Vägmarkering). Med andra ord hade åtminstone 90 % av mätplatserna högre

    retroreflexion i torrt än 100 mcd/m2/lux, 90 % hade retroreflexion i vått på

    åtminstone 35 mcd/m2/lux och 90 % hade luminanskoefficient lägst 130

    mcd/m2/lux. Dessutom bedömdes mindre än 10 % av markeringen vara bortsliten.

    Orsaken till underkännande var alltid retroreflexionen för våt markering.

    Funktionen för de två provmarkeringarna som har klarat samtliga funktionskrav

    (friktionen kontrollerades dock ej) måste anses vara mycket bra, med tanke på

    att de nu hade legat på vägen i fem vintrar. Sedan 1998, då ovannämnda

    provsträcka lades, har nya material utvecklats. Det borde därför vara av

    största intresse att upprepa en liknande studie. En sådan studie skulle kunna

    ha till syfte, inte endast att testa nya vägmarkeringsmaterial, utan även att

    jämföra resultat från provfält med kant- och mittlinjer. Ett sådant projekt

    skulle med fördel kunna genomföras inom CEN 226/WG2/durability.

  • 8.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion har gjorts i varierande utsträckning i Sverige sedan år 2000. Företrädesvis har mätningarna gjorts på det högtrafikerade vägnätet, på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, men under senare år har alltfler mätningar gjorts även på vägar med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2. Syftet med mätningarna har varit att besvara två viktiga frågor: - I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Vägverkets interna föreskrift, Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV)? - Hur har vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden? Föreliggande notat redovisar detaljerat resultaten från mätningarna 2005 och sammanfattande resultat för torra vägmarkeringar från hela perioden 2000-2005.

  • 9.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Nygårdhs, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006: en översikt2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    During the year of 2006 a large number of mobile measurements of road marking retroreflectivity were carried out in Sweden. In total, the retroreflectivity of dry markings was measured on 386 road stretches. Additionally, indirect measurements (predictions) of retroreflectivity of wet road markings were made on 25 road stretches. The measurements had different aims and were not carried out in the same way everywhere, which means that it is difficult to compare results from different regions and, in some cases, even results within the same region. The method for selection of road stretches to be measured and the length of the road stretches have varied between the regions and different kinds of instruments have been used. In three regions also the function of wet road markings has been predicted. All of this means that the results should be interpreted with some caution and that making comparisons between the regions is not meaningful. It is obvious that there is a lot to gain by co-ordinating the function measurements of road markings in the future. Naturally, the regions themselves must decide the extent of the function controls, but when measuring is decided, the strategy for measurement should be managed in such a way that comparisons between counties and regions can be made, and desired issues can be solved. In general, there is a need to consider if the strategy used since the year of 2000 is good.

  • 10.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Nygårdhs, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the reported project was to make an inventory of existing alternative designs of intersections with a separate left turn lane. From this inventory, estimations of the visibility of the prohibited area and of possible application methods were performed. Finally, a proposal on a well designed prohibited area in such an intersection is shown.

  • 11.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Nygårdhs, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Condition assessments of road marking performance have been carried out in Sweden since the year 2000. Preferably, busy roads (belonging to road marking class 3) have been studied, but lately also road markings on roads with less traffic (belonging to road marking class 2) have been measured. The purpose with the condition assessments has been to answer two questions of importance: - To which degree is the retroreflectivity in the Swedish regulation fulfilled? - How has the performance fluctuated over time? In 2006, measurements were carried out in seven counties, of which five were close to the Stockholm area and two (Västerbotten and Norrbotten counties) in the most northern part of Sweden. This report shows, in detail, the results from the condition assessment 2006 and, also, comprehensive results from assessments during the whole period 2000-2006.

  • 12.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Nygårdhs, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the study has, as previously, been to answer two important questions: - To which degree is the retroreflectivity in the Swedish regulations fulfilled? - How has the performance fluctuated over time? In general, it can be stated that the amount of road stretches fulfilling the requirements for dry road marking retroreflectivity is small, only a little more than 50 %. This indicates that the budget for road markings does not reflect the regulation requirements.

  • 13.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Nygårdhs, Sara
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. Under år 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och 4 000 fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm.

    Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 klarar kraven år 2003 enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Man vill också veta hur vägmarkeringarnas standard i respektive region förändrats. Resultaten kan användas för en eventuell omfördelning av medel för vägmarkeringarnas underhåll.

    Den viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion, retroreflexionen, har mätts.Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägartillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3. Samtliga mätningar gjordes underperioden juli-september 2003 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda. 

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf