Publications
Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    1992 års uppföljning av CG-provvägar - Lambohovsleden del 2, Linköping - Östra Ringvägen, Kristinehamn - Lambohovsleden del 3, Linköping1993Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Carlsson, Bo
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Inledande studie av betongbeläggningars slitstyrka i provvägsmaskin1996Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Armerade och modifierade asfaltlager på cementbundet grusbärlager (CG)1990Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Betongväg på E20 vid Eskilstuna: byggnads- och uppföljningsrapport för delen Eskilstuna-Arphus2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den nya motorvägen på väg E20 utanför Eskilstuna, delen Eskilstuna-Arphus, är

    17 km lång varav 13 km är utförd med betongbeläggning. Vägen är byggd som

    motorväg. Vägen är projekterad och byggd som oarmerad betongväg enligt VÄG94.

    Betongbeläggningen som är utförd i två skikt, "vått i vått", ligger på

    bärlager av cementbundet grus. I betongbeläggningens övre skikt som kommer

    att trafikeras av dubbdäck används sten med bra slitstyrka. I det undre

    skiktet används sten från bergtäkt intill väglinjen. Det cementbundna

    bärlagret tillverkades ute på vägen genom platsblandning av graderat

    grusmaterial, cement och vatten.

    Betongen tillverkades i tre stycken mobila betongblandare som ställdes upp

    vid vägbygget. Vid betongläggningen användes två glidformsläggare som gick

    efter varandra och lade betongbeläggningen i två skikt. För att åstadkomma en

    beläggning med goda ytegenskaper måste betongytan efterbehandlas. I detta

    fall valdes friläggning. Friläggning av stenmaterialet i beläggningsytan

    reducerar vägtrafikbullret samt förbättrar friktionen och minskar risken för

    vattenplaning.

    Efter det att vägen färdigställts har provcylindrar borrats upp. Dessa har

    använts för att prova betongbeläggningens draghållfasthet, lagertjocklek och

    frostbeständighet. Resultatet från provningarna visade att

    materialegenskaperna var goda.

    På flera av de betongvägar som byggdes i Sverige under 1990-talet har man

    haft problem med att få vägmarkeringsmassan att fästa mot beläggningen.

    Rekommendationer för utförandet har därför tagits fram för att förbättra

    vidhäftningen. Dessa rekommendationer användes vid utförandet av betongvägen

    vid Eskilstuna. Uppföljningen visar så här långt att de uppställda

    rekommendationerna ger ett bra resultat för termoplastmassor.

    Vid trafikering på den färdiga betongvägen upplevdes betongbeläggningen som

    ojämn. Detta ledde till att betongbeläggningen diamantslipades.

    Betongbeläggningens ytegenskaper har dokumenterats med mätningar av jämnhet,

    friktion och slitstyrka. Jämnheten i längdled har mätts med RST-bil vid olika

    tillfällen och har beskrivits med IRI-värde. Höga IRI-värden uppmättes före

    slipning av betongbeläggningen. Beläggningen klarade inte uppsatta

    jämnhetskrav enligt VÄG94 vid mätning med mätbil. Jämnheten i tvärled har

    mätts dels med VTI:s PRIMAL-utrustning, dels med RST-bil. Uppmätta spårdjup

    var efter 3 år små. Mätning av den längsgående friktionen har utförts vid

    olika tillfällen med VTI:s Saab Friction Tester. Den nylagda beläggningen

    hade mycket god friktion. Friktionen försämrades dock under första året.

    Diamantslipning av betongbeläggningen påverkade också ytans textur och

    friktion. Efter slipningen förbättrades friktionen något. Beläggningens

    avnötning från dubbdäck har mätts under två vintrar sedan vägen öppnades för

    trafik. Slitaget har varit litet trots att det i regel är större under de

    första åren när beläggningen är ny.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Betongväg på E6 vid Falkenberg: Byggnadsrapport för delen Heberg-Långås 19931995Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Infrastructure, Pavement Technology.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Betongvägen E6 vid Falkenberg: tillståndet för delen Heberg–Långås efter 14 års trafik2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Betongvägen på E6 vid Falkenberg, delen Heberg-Långås, byggdes 1993 och har nu trafikerats ca 14 år. Betongvägen var den första i Sverige som byggdes med tvåskiktsläggning och med frilagd ballast i beläggningsytan. Samma utförandeteknik har sedan också använts på betongvägarna vid Fastarp-Heberg och Eskilstuna. På uppdrag av Vägverket har VTI dokumenterat vägens byggande och därefter följt vägens tillstånd under den första 10 årsperioden. Resultaten från tillståndsuppföljningen redovisas i föreliggande rapport.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Betongvägen vid Arlanda: tillståndet efter 10 års trafik2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1990-talet ökade intresset för betongvägar i Sverige vilket ledde till

    att Vägverket tog fram nya tekniska beskrivningar för betongvägar. Fyra nya

    betongvägar byggdes: Arlandavägen 1990, E6 förbifart Falkenberg 1993, E6

    Fastarp-Heberg 1996 och E20 Eskilstuna-Arphus 1999. Betongvägarna som byggdes

    under 1990-talet fick vissa förändringar i förhållande till de vägar som

    byggdes tidigare. Betongbeläggningen förbättrades genom att dymlingar

    användes i de tvärgående fogarna. Betongens slitstyrka förbättrades genom att

    högre hållfasthetskrav ställdes på betongen samt att bättre stenmaterial

    användes i ballasten. Fogmassan byttes ut mot förtillverkade foglister av

    konstgummi. Utförandet av betongvägarna är väl dokumenterat och vägarnas

    tillstånd följs upp regelbundet. Resultatet redovisas med avseende på

    jämnhet, spårbildning, slitstyrka, friktion och strukturellt tillstånd.

    Syftet med tillståndsuppföljningarna är i första hand att verifiera

    Vägverkets tekniska beskrivningar med de resultat som uppnås på de utförda

    betongvägarna. Tillståndsuppföljningarna har legat till grund för

    revideringar som har införts i ATB VÄG. Arlandavägen som var den första

    betongvägen som byggdes på 1990-talet, har nu trafikerats mer än 10 år. Under

    dessa år har ca 50 miljoner fordon passerat över betongvägen. Av dessa är ca

    4 miljoner tunga fordon. Uppföljningen visar att betongvägen har klarat både

    trafik- och klimatpåverkan mycket bra utan några större underhållsåtgärder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Cementbruksbunden makadam (CM) som bärlager: Provsträckor vid Norsholm och Bålsta, 1988. Byggnadsrapport1990Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Provsträckor med cementbruksbunden makadam (CM): Produktionsförsök vid Tumba och uppföljning av provsträckor vid Norsholm och Bålsta1993Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Provväg av cementbetong vid Arlanda 1990: Byggnadsrapport1991Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Provväg av cementbetong vid Arlanda 1990: Tillståndsuppföljning 1990-19931993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Betongvägens tillstånd har följts av VTI under ca 3 år, dvs sedan vägen öppnades för trafik under hösten 1990 fram till våren 1993. Tillståndet har dokumenterats med avseende på jämnhet, friktion, buller, yttextur och slitstyrka.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Ring analysis of Nordic road simulators: Proposal for a common test method for determination of the wear resistance of concrete pavements1996Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Ringanalys av nordiska provvägsmaskiner: förslag till gemensam provningsmetod för slitstyrka hos betongbeläggningar1996Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsbedömning av markstensytor i Stockholm, Göteborg och Malmö-området: en inventering utförd under våren 19971997Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tillståndsuppföljning av betongvägar: väg E6 förbifart Falkenberg, uppföljning under 4 år (1993-1997), väg E4.65 anslutning till Arlanda flygplats, uppföljning under 7 år (1990-1997)1998Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Tjockleksdimensionering av CG-lager i Cementbitumenöverbyggnad (CBÖ) till VÄG 941997Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Underhåll av betongvägar: Diamantslipning av väg E6, delen Malmö-Vellinge1994Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Vältbetong på lågtrafikerade vägar: Nordiska erfarenheter och provväg vid Mala, Hässleholm 19901992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vältbetong är en cementbetongbeläggning som läggs med asfaltutläggare och packas med vibrerande vält. Det största användningsområdet har hittills varit på industriplaner, hamnplaner och uppställningsplaner. Syftet med denna undersökning var att prova vältbetong på en lågtrafikerad väg med tung trafik och att under ett antal år följa upp resultatet med avseende på jämnhet, friktion och sprickbildning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Åström, Sofie
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, Bo
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Vägmarkeringar på betongbeläggning: fältförsök på väg E20, delen Eskilstuna-Arphus2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På flera av de betongvägar som byggdes i Sverige under 1990-talet har man

    haft problem med att få vägmarkeringsmassan att fästa mot beläggningen.

    Enligt uppgift släpper markeringsmassan lättare från betongbeläggning än från

    asfaltbeläggning. Problemet verkar vara störst under de första åren. I

    tidigare utförda undersökningar har problemet kartlagts vid

    laboratorieundersökning och genom inventering av vägmarkeringarna på de

    svenska betongvägarna.

    Undersökningarna har resulterat i att rekommendationer har tagits fram för

    att förbättra vidhäftningen mellan vägmarkeringar och betongbeläggningar.

    För att verifiera dessa rekommendationer utfördes ett fältförsök hösten 1999

    på väg E20 vid Eskilstuna. Tre olika markeringsprodukter har ingått i

    undersökningen: Norskilt E529W -– termoplast,extruderad massa ; – Cleanosol

    6731 B -– termoplast, spraymassa; Geveko Aquaplast -– kallplastmassa,

    enkomponent akrylbaserad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Öberg, G
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Carlsson, G
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Sänkning av högsta tillåten hastighet från 110 till 90 km/h under sommaren 1979: Effekt på hastighet och bensinförbrukning1980Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf