Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adesiyun, Adewole
    et al.
    Bezuglyi, Artem
    Bidnenko, Natalya
    Laszlo, Gaspar
    Golovko, Sergyi
    Kraszewski, Cezary
    Krayushkina, Kateryna
    Kushnir, Olexander
    Kuttah, Dina K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Szpikowski, Miroslaw
    Andrezj, Urbanik
    Voloshyna, Iryna
    Vozniuk, Andrii
    Vyrozhemsky, Valeriy
    Short-term Research Visits2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Andersson, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.

  • 3.
    Andersson, Gunnar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nilsson, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Undersökning av bilägares attityder till trafikövervakning: Resultat från en enkätundersökning till ett urval av bilägare november 19911992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Falkmer, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Matstoms, Ylva
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Turbell, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wenäll, Jan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Child safety in cars: Literature review2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In order to study child safety in cars, international literature was reviewed with respect to road vehicle transportation for children, with the focus being on the age up to 12 years. The review included literature in English and Swedish. Furthermore, the review was limited to focus on results from Australia, the U.K., the USA and Sweden. To ensure that all children are protected as passengers in cars, several aspects needed to be considered.

    Within this study, the focus was, hence, on legal aspects and recommendations, traffic fatalities and serious injuries, the safety consequences for children due to the car development (airbags (SRS) and installation systems), use and misuse of child restraint systems (CRS) regarding medical, technical and user aspects, measurements for improvements, e.g. campaigns and, finally, children with disabilities. The review focused mainly on literature from 1990 until today. The main conclusions were that:

    • Available statistics show that rearward facing CRS is a good preventive measure to take for enhancement of traffic safety.
    • Impacts from the in-safety development of cars on choosing and mounting safety devices for children were found to be a crucial issue.
    • Children exposed to an airbag deployment can be fatally injured, despite being seated in an approved child restraint system.
    • In Sweden and the U.K. the level of child restraint usage among infants and small children was found to be at least 95% in the front seat and approximately at the same level in the rear seat. Even though the levels of usage in several countries were high, the level of misuse was alarmingly high (90%).
    • The road transportation of children with disabilities was found to be complex and insufficiently described in the literature.
  • 5.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    NTF:s projekt "Äldre oskyddade trafikanter": en utvärdering av lokala trafiksäkerhetsombuds och väghållares åsikter och erfarenheter2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI har fått i uppdrag att utvärdera NTF:s projekt "Äldre oskyddade

    trafikanter". NTF:s syfte med projektet kan kortfattat beskrivas enligt

    följande: - att via information öka äldres medvetenhet och engagemang kring

    viktiga trafiksäkerhetsfrågor - att via opinionsgrupper dels ta tillvara

    äldres erfarenheter, dels uppnå faktiska förändringar i den fysiska miljön

    som främjar äldres trafiksäkerhet och tillgänglighet som oskyddade

    trafikanter.

    Föreliggande utvärdering har haft följande syfte: - utvärdera i vilken

    utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna har blivit mer engagerade och

    medvetna om trafiksäkerhetsfrågor med anledning av projektet - utvärdera i

    vilken utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna anser att de har kunnat

    påverka trafiksäkerheten i sin närmiljö inom ramen för projektet- utvärdera

    väghållarnas syn på: - projektet i stort, innehållet i rapporterna, -

    rapporternas relevans för trafiksäkerheten, - nyttan av kartläggningen, - i

    vilken utsträckning åtgärder vidtagits.

  • 6.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Barn i bil - socioekonomiska faktorer: litteratur- och enkätstudie2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att identifiera samband mellan felanvändning/ickeanvändning av skyddsutrustning för barn i bil och socioekonomiska faktorer. Studien har även gett en lägesbe-skrivning avseende felanvändning och ickeanvändning. De slutsatser som dragits har varit avsedda att utgöra basen i framtida utarbetande av informationsmaterial och kampanjer. Studien omfattar dels en litteraturstudie rörande socioekonomiska skillnader i felanvändning och ickeanvändning av bälte och bilbarnstolar dels en enkät. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 2 010 vårdnadshavare till barn i åldrarna 2 månader–9 år. En svarsfrekvens på drygt 70 procent erhölls. Resultaten visade att felanvändningen var lägre för yngre barn än för äldre och lägre i familjens bil än generellt för barnets alla resor med bil. Vårdnadshavare som själva slarvade med bältet slarvade förhållandevis oftare med att bälta barnet. Även vårdnadshavare vars intention var lägre avseende att skydda barn enligt gällande rekommendationer, visade sig oftare slarva med att bälta barnet.

  • 7.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Metod för att studera cykelhjälmsanvändningen hos barn i åldern 2-10 år: ett pilotförsök1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Skylt vid skolskjutshållplatser i Linköping: en utvärdering av barns, bussförares och förbipasserandes uppfattningar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Linköping municipality has in autumn 2010 and spring 2011 made an inventory of bus stop sites for school children within the municipality. At those locations where no bus stop sign existed, a new type of sign was set up to mark the school bus stop site.

    This evaluation aims to highlight the positive and negative aspects of experience and perception of the new sign. The evaluation has taken place by means of in-depth interviews with a sample of children in the schools in Nykil, Vreta Kloster and Ljungsbro. In addition, questionnaires were sent to bus drivers driving in those areas, and telephone interviews were done with private motorists passing the designated stop sites.

    The results indicate that the sign can contribute to an increased sense of security and safety among children, it increases the possibility for bus drivers to know where the children are to be picked up and it contributes to the passing vehicles in terms of knowing that they can expect children in the vicinity of the sign. There is, however, reason to look at why not all children are picked up at their dedicated bus stop and to consider how information on the new signs can be designed.

  • 9.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Säkerheten under Säkereken: en utvärdering av satsningen på trafiksäkerhetsinformation anpassad till småbarnsföräldrar2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Satsningen på anpassad trafiksäkerhetsinformation till småbarnsföräldrar har gett viss positiv effekt, men det kvarstår ändå problem. Detta har framgått av en utvärdering bland en grupp föräldrar i Blekinge. Föräldrarna har tackat ja till erbjudandet att få fortlöpande information om hur deras barn bör skyddas i trafiken. Familjerna har därmed blivit ”Säkereksfamiljer”. Barnens säkerhet vid färd i bil har undersökts med hjälp av en enkät riktad till ett urval av föräldrarna.

    Föräldrarna har fått uppge hur ofta barnen åker bil och vilken typ av skyddsutrustning som används. De har även fått besvara frågor avseende bältesanvändning. Svaren redovisas för tre åldersgrupper och jämförs med en tidigare undersökning bland föräldrar till ett slumpmässigt urval av barn i Blekinge.

    I särklass flest föräldrar önskade information om vilka skador barn har fått i samband med krock, beroende på typ av skyddsutrustning. Vidare framkom att det inte var större andel Säkereksföräldrar som fått information om hur barn ska sitta när de åker bil, jämfört med den tidigare undersökningen. Det fanns inte heller några skillnader när det gällde i vilken utsträckning föräldrarna hade sökt information.

    En av orsakerna till att det finns barn som fortfarande inte åker på säkraste sättet antas vara att den kunskap och information som finns att tillgå inte har nått fram till alla föräldrar, antingen beroende på att de faktiskt inte fått informationen eller beroende på att de inte tagit den till sig.

    Den informationskampanj som utvärderats har genomförts inom ramen för Säkereken – en trafiksäkerhetssatsning i Blekinge.

  • 10.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wretling, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhet vid skolskjutsning: diskussion i fokusgrupper2000Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att generera hypoteser om samhällsaktörers krav och förväntningar på trafiksäkerhet i samband med skolskjutsning. Erhållen kunskap har använts i samband med nationella enkätundersökningar. Studien förväntas öka förståelsen för vilka insatser som är realistiska att föreslå för att öka trafiksäkerheten vid skolskjutsning. Arbetet i projektet baseras på gruppdiskussioner med ett definierat ämne i fokus, i detta fall trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Aktörer inom skolskjutsområdet har vid varsitt tillfälle träffats för att diskutera trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Grupperna bestod i tur och ordning av kommunrepresentanter, entreprenörer, förare, barn, föräldrar samt skolföreträdare.

    Under diskussionerna har ett flertal potentiella satsningsområden framträtt. Satsningarna inom följande områden skulle kunna förbättra trafiksäkerheten i samband med skolskjutsning.

    • Obligatorisk förarutbildning

    •Översyn av de lagar som reglerar kriterier för skolskjutsning – Hur ska trafiksäkerhet beaktas och av vem?

    • Tydligt skyltade och enhetligt utformade skolskjutsfordon

    •Bälten i alla skolskjutsfordon - genomförande av krockprover

    •Förändrade upphandlingsrutiner så att upphandlingen kommer "närmare" de som utför tjänsten.

    • Enhetliga instruktioner till förare och elever om vilka regler som ska tillämpas i samband med skolskjutresor.

    • Dokumentering av på- och avstigningsplatser med bilder samt i en färdplan.

  • 11.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Barns säkerhet i bil: en enkätundersökning genomförd i Blekinge1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Barns säkerhet i bil: en enkätundersökning i västra Sverige1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhet vid skolskjutsning: en enkät till förare2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Örtlund, Rose-Marie
    Information till landstingspersonal om barns säkerhet i bil: delutvärdering av projektet "Bilbarnstolar i Dalarna"2001Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhetsinformation via Landstinget Dalarna och Dalarnas trafiksäkerhetsförbund kan vara ett effektivt sätt att nå de flesta småbarnsföräldrar i länet. Undersökningen har visat att personalen har möjlighet att informera föräldrar i de lägen när det är dags för föräldrarna att fundera på att skaffa babyskydd eller byta till bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde.

    I en undersökning riktad till personal inom Landstinget Dalarna har frågor ställts angående den information de fått från Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund (DTF). Innehållet i DTF:s information har varierat beroende på om personalen varit verksam på mödravårdscentraler (MVC), BB eller barnavårdscentraler (BVC).

    Innan arbetet med att utforma enkäten påbörjades, samlades en grupp kvinnor som samtliga var verksamma på MVC, BB respektive BVC för att diskutera barns säkerhet i bil. Diskussionen berörde dels den information de fått från DTF:s, dels den information de själva ger till föräldrarna. Innehållet i diskussionen utgjorde grunden till enkäten som sedan utformades i samråd med DTF. Utskicket ställdes till 219 personer, varav cirka hälften verksamma på BVC. Mindre än 15 % avstod från att besvara enkäten.

  • 15.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Marknadsundersökning: skyddsutrustning för barn i bil1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Anund, Per
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    PREC95, ett program för bearbetning och analys av trafikmätningsdata: Beskrivning och manual1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Junghard, Ola
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    VTI trafiksimuleringsmodell - reviderad användarhandledning1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Nordmark, Staffan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sehammar, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sjögren, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Improving the realism in the VTI driving simulators: Shake final report2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har tre avancerade körsimulatorer med rörelsesystem. Syftet med detta projekt var att utveckla och implementera nya modeller för grafik, vibrationer och buller, allt i syfte att öka realismen för föraren i simulatorn. Vidare skulle en valideringsstudie genomföras. Inom ramen för projektet uppnåddes följande:

    • Utveckling av ett nytt grafiskt programpaket
    • •Förbättring av modellerna för vibrationer på grund av däck/väg
    • •Förbättring av rörelsesystemet genom förskjutning av rotationscentrum
    • •Förbättring av modulen för buller, genom återskapande av däck- och vägbuller.
    • •Synkronisering mellan vägytans grafiska presentation, buller och vibrationer .

    Modellernas validitet testades i VTI:s simulator III. Statistisk testning av skillnader mellan verklig bil och simulator indikerade absolut validitet för subjektiva bedömningar av vägytans jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, med undantag av områden där hastighetsgränsen ändrades. I dessa områden erhölls endast relativ validitet eftersom både accelerationer och retardationer var snabbare i simulatorn än i verklig bil. Relativ validitet indikerades också för det subjektiva måttet generell komfort. Resultaten från de olika valideringarna visar att förbättringarna har varit framgångsrika och föraren i simulatorn kan nu se, höra och känna ojämnheter i vägbanan exakt när hjulen träffar dessa. Fortfarande återstår dock många möjligheter till ytterligare förbättringar i simulatormodellerna.

  • 19.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Slitna vindrutor: simulatorstudie2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    One traffic safety problem that has been observed in several studies is the wear of the windscreens. The risk of dazzling increases when driving with a worn windscreen, which may have the consequence that the driver does not discover objects or people on the road in front of the vehicle. The behaviour of 24 drivers has been studied in a driving simulator using three windscreens with different level of usage. To achieve dazzling in the driving simulator a lamp was mounted in front of the windscreen in the simulator. The lamp simulated a setting sun. When the driver had to make way for an obstacle on the road, this was more difficult with the worn windscreens, despite the lower speed. The drivers discovered the obstacles later, used a harder brake power and took a more powerful action to avoid the obstacle. Altogether this indicates a more risky driving behaviour, in other words decreased traffic safety. The sight length to a cone was also measured. The results showed that the sight length became shorter with worn windscreen. When the drivers were asked to express their opinion about the experiment, they assessed both the simulated environment and the driving task as relatively realistic. Even though this is a simulated situation, with its limitations, the results indicate that driving under dazzling conditions with a worn windscreen has negative effects on driver behaviour.

  • 20.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    State-of-the-art för utformning av vägarbetsplatser: förslag till nya lösningar2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    On behalf of the Swedish Road Administration a state-of-the-art study concerning work zone safety has been carried out. Literature describing new methods and evaluations of methods has been studied. Experts, working with work zone safety, were interviewed and gave their view of the safety problems at work zones. The aim of the study was to find new and effective measures to ensure safety at road work zones.

  • 21.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Worn windscreens: simulator study2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    One traffic safety problem that has been observed in several studies is the wear of the windscreens. The risk of dazzling increases when driving with a worn windscreen, which may have the consequence that the driver does not discover objects or people on the road in front of the vehicle. The behaviour of 24 drivers has been studied in a driving simulator using three windscreens with different level of usage. To achieve dazzling in the driving simulator a lamp was mounted in front of the windscreen in the simulator. The lamp simulated a setting sun. When the driver had to make way for an obstacle on the road, this was more difficult with the worn windscreens, despite the lower speed. The drivers discovered the obstacles later, used a harder brake power and took a more powerful action to avoid the obstacle. Altogether this indicates a more risky driving behaviour, in other words decreased traffic safety. The sight length to a cone was also measured. The results showed that the sight length became shorter with worn windscreen. When the drivers were asked to express their opinion about the experiment, they assessed both the simulated environment and the driving task as relatively realistic. Even though this is a simulated situation, with its limitations, the results indicate that driving under dazzling conditions with a worn windscreen has negative effects on driver behaviour.

  • 22.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Simulating the effect of low lying sun and worn windscreens in a driving simulator2010Ingår i: Proceedings of the driving simulation conference Europe 2010: trends in driving simulation design and experiments, Bron: Institut national de recherche sur les transports et leur securite, INRETS , 2010, s. 23-31Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Carlsson, Arne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E61987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    An analysis of cyclists' speed at combined pedestrian and cycle pathsIngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: In Sweden, cyclists, pedestrians, and moped riders share the space on combined pedestrian and cycle paths, and their speeds may differ greatly. Both actual speed and speed differences can potentially influence the number of accidents on the shared paths. As a starting point, this article studies the speed component and how cyclists' speed varies at pedestrian and cycle paths depending on the day, week, and year; road user composition; and road design.

    Methods: Three data sources were used: Existing measurements of cycle speed and flow in 3 different Swedish municipalities, Eskilstuna (1 site, January-December 2015), Linkoping (6 sites, 4 weeks in September-October 2015), and Stockholm (10 sites, 1-5 days in August-September 2015); complementary measurements of cycle speed and flow in Linkoping (4 sites, 1-10 days in August-September 2016) and Stockholm (1 site, only part of 2 days in August 2016) were also conducted within the project, in addition to roadside observations of bicycle types at the 5 new sites.

    Results: The average speed of cyclists on the paths varied between 12.5 and 26.5 km/h. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections, and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70%-95% of road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists, and 5%-30% were pedestrians. The most common type of bicycle was a comfort bike, followed by a trekking bike. Electric-assisted bicycles and racer bikes occurred at all sites, with proportions of 1%-10% and 1%-15%, respectively. The 2 sites with the highest proportion of electric-assisted bicycles and racer bicycles also had the highest average speeds. The differences in average speed throughout the day, week, and year could only be assessed at one of the sites. Only small differences were found, with the most noticeable being that the average speed was lower in January and February (13.8 km/h) compared to the rest of the year (15.3-16.1 km/h). The average speed was also lower during daytime (14.7 km/h) than during other parts of the day (15.4-15.8 km/h).

    Conclusions: The relationship between bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the results suggest that paths with higher proportions of electric and racer bicycles have higher average speeds. There also appears to be a connection between average speed and the width of the distribution; that is, the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how speed levels and speed variance affect accident risk.

  • 25.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Rogerson, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Nilsson, Annika
    Trivector.
    Wahl, Charlotte
    Sweco.
    Ullberg, Martin
    Sweco.
    Adell, Emelie
    Trivector.
    Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar: resultat från intervjuer och enkätundersökning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.

    Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.

  • 26.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. NTF.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cyklisters hastigheter: Kartläggning, mätningar och observation2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På gång- och cykelvägar blandas många olika trafikanter med skilda hastighetsanspråk. Skillnader i hastighet skulle kunna vara en orsak till brister i samspel trafikanterna emellan och till att incidenter och olyckor uppstår. Syftet med detta projekt är att få ökad kunskap om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar och förståelse för hur cyklisterna anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Tre olika typer av data har använts: Hastighet och cykelflöde från tidigare mätningar i kommunerna Eskilstuna, Linköping och Stockholm på totalt 18 platser; hastighet och cykelflöde i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats) från nya mätningar; observationer avseende typ av cyklar vid dessa fem platser. Utöver detta har vi också sammanställt några utvalda referenser.

    Data visar att cyklisternas medelhastighet på utvald sträcka varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Som väntat förekommer de lägre medelhastigheterna i uppförsbacke, vid närhet till korsning och vid stort fotgängarflöde medan de högre framför allt märks i nedförsbacke och på pendlingsstråk. Vi kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet, exempelvis över 30 kilometer i timmen, ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister, endast 0,2 procent. Komfortcykeln var den vanligast förekommande typen av cykel, följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racercykel förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. Sambandet mellan typen av cykel och hastighetsanspråk är inte helt entydigt, men resultaten stöder påståendet att cyklister på elcykel och racercykel har högre hastighetsanspråk.

  • 27.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor har studerats med hjälp av data från svenska akutsjukhus och från Trafikverkets informationssystem för vägväder, VViS. Studiens syfte var att undersöka rådande väder vid skadetillfället och under det närmaste dygnet dessförinnan. Studien avser vintersäsongerna 2008/09 till och med 2013/14. Analyser görs för två populationer som båda avser fotgängare som skadats i singelolyckor. Den första populationen omfattar alla som har skadats där bidragande orsak till fallolyckan angetts vara halka på grund av snö och/eller is. Den andra populationen består av alla fotgängare som skadats i tätortsmiljö i fyra valda kommuner: Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa görs en koppling mellan skadedata och väderdata dels för timmen när skadan inträffade dels för 24-timmarsperioden närmast före skadetillfället. Resultatet visar att det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort. Kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, av dem som angett att halka på grund av snö eller is har bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. I VädErsKombi identifierades kritiska vädersituationer för 80–90 procent av olyckorna, vilket bedöms som ett bra utfall med tanke på att programmet avser vädersituationer som är kritiska för vinterväghållning på landsvägar medan denna studie främst avser väglaget för fotgängare i tätort. I en analys av oddskvoter görs en jämförelse mellan fördelningen av olika olycksorsaker för män respektive kvinnor i de fyra kommunerna. Den visar att männen har en högre andel halkolyckor på grund av snö och/eller is, jämfört med övriga olycksorsaker, i förhållande till olycksorsakernas fördelning för kvinnor. Kvinnor har istället en högre andel skadefall vid övriga olycksorsaker (exempelvis ojämnt underlag, halka på grus, snubblar). Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereduceringar och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor. Studien pekar på möjligheterna att använda väderdata av motsvarande slag som ett hjälpmedel vid planering och utförande av vinterväghållning. En fotgängaranpassad version av VädErsKombi föreslås, liksom fotgängaranpassad placering av väderstationer i tätorter.

  • 28.
    Eriksson, Olle
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Motorcykelflöden sommarhalvåren 2006 – 2017: teknisk rapport, version 1.02018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ser ett ökat behov av uppgifter om trafikflöden och fordonshastigheter för motorcyklar, speciellt med avseende på tillförlitliga data inom trafiksäkerhetsområdet. Vid olycksanalys är det till exempel svårt att finna exponeringsdata för motorcykliste. För mc-flöden finns en särskild metod framtagen, se PM ”Beräkningar av mc-flöden på Trafikverkets ÅDT-avsnitt” (Eriksson, 2013).

    Skattningar av trafikflöden tas fram på basis av ett 12-årigt mätprogram för årsmedel-dygnstrafik (ÅDT). Sedan år 2006 skattas även mc-flöde under sommarhalvåret med hjälp av data från mätprogrammet. Skattningar av mc-flöden på de statliga vägarna år 2006–2012 utfördes enligt metoden beskriven i Eriksson (2013). Motsvarande skattningar gjordes även för år 2013–2014 med denna metod, enligt uppgift från Trafikverket. Metoden användes också för skattningar år 2015, men då genomfördes dessutom ytterligare rimlighetskontroller och korrigeringar av data, vilket är beskrivet i teknisk rapport ”Trafikflöden för motorcyklar 2015” (Sörensen och Eriksson, 2016). Metoden vidareutvecklades för skattningarna år 2016, se Sörensen, Henriksson och Yahya (2017).

    Resultaten av mc-flödesskattningarna har rapporterats till Trafikverket i tabellform uppdelade per mätår och vägkategori. Trafikverket har publicerat resultaten i kartor på sin websida.

  • 29.
    Falkmer, Torbjörn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Falkmer, Marita
    Gerland, Gunilla
    Kartläggning av transportsituationen för barn med autismspektrumstörning2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Transportsituationen för barn med autismspektrumstörningar är okänd såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. I syfte att kartlägga den analyserades enkätsvar från 1 631 föräldrar till barn med autismspektrumstörningar. Resultaten visade att tre av fyra föräldrar till barn med autismspektrumstörningar, till exempel Aspergers syndrom och autsim, känner oro när barnen åker skolskjuts eller färdtjänst. Dessutom känner nästan varannan förälder oro när barnen åker i familjens fordon. Anpassning av transporter till dessa barns behov handlar mer om att implementera ett förhållningssätt till barnens funktionshinder än att rent fysiskt anpassa fordonen. Föräldrarnas oro var befogad och berodde på bristande anpassning. Barnen färdas inte alltid enligt rekommendationerna och det är vanligt att barnen får åka med okända förare och obekanta medresenärer. Detta är exempel på bristande anpassning, vilket ofta skapar en oro hos barn med autismspektrumstörningar och hos deras föräldrar och reducerar barnens transportmobilitet.

  • 30.
    Forward, Sonja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Loukopoulos, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utlandsföddas trafiksäkerhet2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Swedish traffic accident statistics have previously shown that involvement in accidents differs for people born in Sweden and people born abroad. The main aim of this report is to further illuminate this area through the use of four different studies. The introductory study is a literature review examining ethnicity and different aspects of traffic safety, focussing primarily on speed, accidents, use of seatbelts, alcohol and vulnerable road users. The term ethnicity was defined in different ways in the literature, if it was defined at all, and the term ethnic minorities was used as a collective term. The ways those terms are used complicate comparisons. Nevertheless, certain conclusions could be drawn. For example, the traffic behaviour of immigrants bore the imprint of the traffic norms prevalent in the country in which they grew up. Cultural values, the importance of language and socio-economical factors are dimensions of interest with regard to measures that can improve the traffic safety of immigrants living in Sweden. The second study identified the risk of a traffic accident for people who are born abroad but registered residents of Sweden. The results show that if the population is divided into nine zones, based on the country of birth, there are groups both with a higher risk of accidents than the Swedish-born and groups with a lower risk. Thus, immigrants should not be viewed as a homogeneous group. Furthermore, large parts of the differences can be explained by exposure, education, age and gender, through the use of logistical regression. In the third study a survey based on an extended version of the Theory of Planned Behaviour to predict the intention to speed, use seatbelt and use child restraints. The results show that previous behaviour and the perception of how others behave in traffic were the variables that best explained the intent to break speed regulations. This survey also indicates differences between groups, where the intent to use the seatbelt and protect children in the car was lower amongst some of the immigrants, while the intent to respect the speed limit was lower among the Swedish-born. The results of the survey could thus not unequivocally explain why certain groups identified by the accident analysis ran greater risks. In the fourth study interviews were carried out with seven men born in Iran but residing in Sweden. The subjects discussed were driving, speeding, alcohol and seatbelt use. The results showed that they experienced cultural differences in attitudes and behaviour in traffic, but that these differences gradually faded away. They showed zero tolerance when it came to drinking and driving. However, when it came to speeding and the use of seatbelts this was seen as unacceptable only in some contexts. Based on the compiled results recommendations are given, detailing specific actions that may increase the level of traffic safety among immigrants living in Sweden.

  • 31.
    Forward, Sonja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hedström, Ragnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten: implementeringsprocessen av nytt regelverk och dess effekter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten av ett projekt som gjorts i syfte att beskriva och analysera implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk om säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten. För arbete på väg kom det nya regler och föreskrifter som började gälla från och med januari 2013. Inom spårsidan tog man under år 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Med hjälp av intervjuer, fallstudier och ett referensgruppsmöte som underlag har forskarna beskrivit och analyserat implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket och hos entreprenörer, både för väg och spår. Avsikten var även att analysera hur regelverk bland annat påverkat roller och ansvarsfördelning men även egen och andras säkerhet.

  • 32.
    Gregersen, Nils Petter
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Unga mopedisters olycksinblandning: orsaker och konsekvenser2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem.

  • 33.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vogel, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Samband mellan socioekonomisk bakgrund och användning av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil: en litteraturstudie med resultat från Sverige, Tyskland, USA och Australien2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En genomgång av litteratur från Sverige, Tyskland, USA och Australien under

    1990- och 2000-talet rörande barn i bil har utförts. Undersökningens syfte

    var att samla kunskap om skillnader i användning och felanvändning av

    skyddsanordningar för barns säkerhet i bil beroende på sociala, ekonomiska,

    geografiska eller kulturella förhållanden. Vi studerade också om det hade

    genomförts några kampanjer eller andra insatser för att nå ut med information

    till olika grupper i samhället. I föreliggande studie beskrivs resultat från

    olika undersökningar av ickeanvändning samt felanvändning av

    skyddsutrustning. Ickeanvändning av skyddsutrustning, det vill säga att

    bälten inte används samt felanvändning av särskild skyddsutrustning för de

    barn som använder/borde använda det, förekommer i alla länderna.

    Ickeanvändningen av bälte ökar ofta med stigande ålder, liksom

    ickeanvändningen av särskild skyddsutrustning. Det finns en skillnad mellan

    länderna beträffande vilka barn, beroende på ålder och ibland vikt och/eller

    längd, som omfattas av lagar om bälten och särskilda skyddsutrustningar,

    vilket gör det svårt att jämföra de olika länderna. Felanvändning av

    skyddsutrustning är ytterligare ett problem. Det kan innebära både att barnet

    sitter i fel skydd för sin ålder eller vikt eller att utrustningen använts på

    fel sätt, till exempel att bältet inte är tillräckligt sträckt. I den lästa

    litteraturen visas på skillnader i användning och felanvändning av

    skyddsutrustning beroende på socioekonomisk bakgrund. Ickeanvändning och

    felanvändning är vanligare bland de barn vars föräldrar har en låg utbildning

    jämfört med barn till föräldrar med hög utbildning. Likaså är

    ickeanvändningen och felanvändningen av barnens skyddsutrustning lägre i

    hushåll med en högre inkomst jämfört med hushåll med lägre inkomst. Detta

    stöds ytterligare av det faktum att föräldrar som inte använder

    skyddsutrustning till sina barn lägger större vikt på kostnaden för att

    använda skyddsutrustningar till sina barn än föräldrar vars barn är skyddade.

    Barn som reser på landsväg är skyddade i större utsträckning än de som färdas

    i tätort. I flera undersökningar finns resultat som tyder på en större

    ickeanvändning och större felanvändning i folkgrupper med utländsk bakgrund

    eller där språket är ett annat än landets officiella språk. I en amerikansk

    studie omfattande alla delstater framkommer att det finns skillnader mellan

    delstaterna i användning av skyddsanordning för barn 5-14 år. Dessa

    skillnader antas bero på hur lagarna är utformade i de olika delstaterna.

  • 34.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Larsson, Jörgen
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Simonsson, Lennart
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vägtrafikens hastigheter: kunskapsinventering2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I syfte att uppnå etappmålet för vägtrafiksäkerheten finns delmålen att hastighetsefterlevnad skall öka på såväl det statliga som det kommunala vägnätet. VTI har därför fått i uppdrag av Trafikverket att analysera viktiga problemområden och utmaningar inom hastighetsområdet samt att identifiera viktiga insatsområden.

    Vi har vid genomgången av den kunskap som finns om hastighet och hastighetsefterlevnad samt ny kunskap som vi fått via diskussioner i fokusgrupper funnit att olika typer av incitament krävs för att privatbilister och yrkesförare ska hålla hastigheten.

    Såväl utbildning som information är viktiga för att motivera föraren att agera på rätt sätt och skapa en norm i samhället som tar avstånd ifrån hastighetsöverträdelser. Det behövs dock att detta sker i kombination med övervakning och tekniska åtgärder.

  • 35.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vinterväghållning för gående: Intervjuer och kartläggning i sju kommuner2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp av

    • informationsinhämtning via webbplatser
    • anteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuer
    • frågor via e-post
    • kartstudie

    Intervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.

  • 36.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Jägerbrand, Annika
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter: Kartläggning och praktisk utvärdering2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.

  • 37.
    Hakamies-Blomqvist, Liisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Fyrtiotalisterna som framtida äldre trafikanter2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    A questionnaire was sent by post to a sample of holders of driving licenses

    who had been born in the year 1944. The questionnaire covered present travel

    habits, expectations regarding the future as older road users, and giving

    lifts to elderly people. By targeting this group, it is anticipated that a

    more correct picture can be obtained of such things as future travel patterns

    compared with the usual method of basing forecasts on today's elderly people.

    As regards present travel patterns, the results showed such things as a

    continuation of the unequal distribution of car driving between males and

    females, that the car dominated as a method of travel, and that the car was

    considered to be necessary more often by men than it was by women.

    Expectations regarding the future were captured by asking the respondent to

    imagine that he or she was 80 years old at the time of filling in the

    questionnaire, and indicating his or her view of the probability of various

    phenomena at that age. Most of the respondents anticipated a rather active

    and mobile old age ahead of them, and the degree of optimism increased with

    increased mileage driven annually. However, over one-third of the women

    considered that it was not at all probable that they would be driving a car

    at the age of 80. Almost half of the respondents gave lifts to older

    relatives and acquaintances regularly, typically up to four times a month.

  • 38.
    Ihs, Anita
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hansson, Lisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hedström, Ragnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Säkerhet vid väg- och spårarbete: en intervjustudie2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns regler och föreskrifter som reglerar hur säkerhet och arbetsmiljö ska beaktas vid väg- och spårarbeten, men trots detta inträffar årligen ett antal olyckor och mer eller mindre allvarliga incidenter. För att få en bild av hur säkerhets- och arbetsmiljörelaterade frågor hanteras vid upphandling, planering och genomförande av underhållsverksamheten av vägar och järnvägar har ett begränsat antal intervjuer med relevanta aktörer genomförts. Intervjuerna genomfördes med upphandlare och projektledare på Trafikverket, entreprenörer samt fackliga representanter hos fackförbundet SEKO. På vägsidan intervjuades även trafikingenjörer hos Trafikverket. Med hjälp av intervjuerna kunde ett antal problemområden identifieras, varav några var:

    • Bristande spridning av information om nya regelverk till alla berörda i alla led
    • Otydliga rutiner för egenkontroller, rapportering, åtgärder vid konstaterade brister, uppföljning och återkoppling.
    • Bristfälliga rutiner för rapportering av olyckor och incidenter samt för åtgärder, uppföljning och återkoppling i samband med dessa
    • Trafikverket ställer numera kompetenskrav istället för utbildningskrav, vilket gör det mer komplicerat att kontrollera att kraven är uppfyllda
    • Det kan vara svårt att säkerställa kompetensen hos inhyrd personal och då främst vid arbetstoppar.
  • 39.
    Lacko, Pavel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Karlsson, Bo
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Test av AUT-metoden, etapp 11992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Linder, Astrid
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. VTI.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Pettersson, Tommy
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Krocksäkerhet, KRO. VTI.
    Stabilitet på cykel med och utan ABS: en pilotstudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet, som är en pilotstudie, syftade till att undersöka effekten av låsningsfria bromsar, ABS, på cykel. Fråga som projektet syftade till att besvara: Kan cyklars stabilitet under inbromsning förbättras av låsningsfri broms (ABS) på framhjulet? Frågan söks besvaras genom utformning och genomförande av bromsprov av cykel med och utan ABS. Cykelolyckor är bland de vanligaste orsakerna till trafikskador i Sverige, ofta med svåra skador och medicinsk invaliditet som följd. Närmare hälften av alla svårare trafikskador har uppstått på grund av cykelolyckor. ABS-bromsar har visats reducera risken för skada för motorcyklister genom ökad stabilitet och därmed minskad risk för omkullkörning i samband med bromsning. Däremot finns begränsad kunskap om effekten för cyklister. Två Crescentcyklar med sluten ram (herrcykel) testades: en konventionell, bakhjulsdriven modell med v-broms (fäljbroms) på framhjulet och en framhjulsdriven modell med el-assistans och navbroms i framhjulet. Med den konventionella cykeln utfördes två typer av tester, med och utan ABS-bromsar. ABS-bromsen var av modellen SABS V1. På el-cykeln med navbroms justerades bromsverkan så att framhjulet ej låstes, jämfört med full bromsverkan. En Hybrid II krockdocka, 50-percentil man, användes som cyklist i proven. Proven utfördes vid hastigheterna 17 och 20 km/h. Cyklarna bromsades maximalt på framhjulet. Friktionen var ungefär 0,7–0,8. Resultaten visade att ABS på cykelns framhjul gör att framhjulet inte låses vid full inbromsning och bakhjulet behåller kontakten med underlaget. Vid prov med v-broms eller navbroms med full broms-verkan blev bromssträckan cirka 2 meter, men framhjulet låstes vid full broms och bakhjulet lyfte från underlaget. Det innebar att cykeln då endast balanserade på framhjulet. Prov med ABS-broms på v-bromsen och justerad bromsverkan på navbromsen resulterade däremot i inbromsning utan låsning av framhjulet. Bromssträckan var i dessa prov cirka 4 meter. Resultaten var liknande för de båda cyklarna.

  • 41.
    Linder, Astrid
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Anti-lock Braking System on Bicycles: A pilot study on influence on stability2018Ingår i: Conference proceedings International Research Council on the Biomechanics of Injury, IRCOBI, International Research Council on the Biomechanics of Injury , 2018, s. 47-48Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42. Lindqvist, Lars
    et al.
    Källberg, Ellen
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av 30-regel i Linköping: sammanställningar av utvärderingar till rapport2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna publikation är en sammanställning av de PM:n som ligger till för grund utvärderingen av 30- regeln i Linköping (2008:119). De PM som ingår är: - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till medtrafikanter 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till medtrafikanter 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av föremätningar i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av kontrollmätning i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: sammanställning av eftermätning i 30-försöket, Linköping 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: enkät till barn som åker skolskjuts, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Linköping: utvärdering av chaufförernas uppfattning och erfarenhet av försöket med lagstadgad 30 km/h i Linköping.

  • 43.
    Lindqvist, Lars
    et al.
    NU-gruppen .
    Källberg, Ellen
    NU-gruppen .
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Larsson, Thomas
    Vägverket .
    Trosell, Lotta
    Acumenta .
    Utvärdering av 30-regel i Örnsköldsvik: sammanställningar av utvärderingar till rapport Vägverket 2008:1172008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är en sammanställning av de PM:n som ligger till för grund utvärderingen av 30-regeln i Örnsköldsvik (Vägverkets rapport 2008:117). De PM som ingår är: - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till medtrafikanter 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till medtrafikanter 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av föremätningar i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av kontrollmätning i 30-försöket, Linköping och Örnsköldsvik 2007, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: sammanställning av eftermätning i 30-försöket, Örnsköldsvik 2008, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: enkät till barn som åker skolskjuts, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: barnkonsekvensanalys, - Utvärdering av försöket med 30 km/tim vid passerande av skolskjutsar i Örnsköldsvik: utvärdering av chaufförernas uppfattning och erfarenhet av försöket med lagstadgad 30 km/tim i Örnsköldsvik

  • 44.
    Patten, Christopher
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna samling av tre delstudier; 1) Bygdeväg, 2) Hur nära är nära? och 3) Portabla friktionstestare (PFT) för motorcyklar (MC), är att belysa eventuella problem som hjulburna, oskyddade trafikanter har på svenska landsvägar. Delstudierna 1 och 2 handlar om cyklister på landsvägar medan delstudie 3 handlar om motorcyklister. Delstudie 1 är en enkätstudie om en ny vägutformning, s.k. bygdeväg. Delstudie 2 är en experimentell studie som belyser frågan om bredden på en cykelbana/-fält från cyklistens perspektiv. Delstudie 3 är friktionsmätningar genomförda på ett mätningssätt som är mer anpassad till motorcyklisters situation. De tre delstudierna mynnade tillsammans ut i följande rekommendationer: i) Sträckor som utformas till bygdeväg bör väljas med stor omsorg och på de ställen sikten är skymd bör alternativa lösningar övervägas. ii) Hastighetsbegränsningen på bygdeväg bör som vara max 50 km/h. För att hastighetsbegränsningen inte ska överskridas bör skyltning i kombination med övervakning och/eller infrastrukturåtgärder övervägas för att även minska hastighetsöverträdelserna. iii) Införandet av bygdeväg bör förankras hos lokalbefolkningen och föregås av informationsinsatser så att alla vet vilka regler som gäller. iv) En enkelriktad cykelbana/-fält på en väg med blandtrafik bör minst vara 120 cm i sidled från dess mittpunkt till banan för de motordrivna fordonen. v) Friktionsmätningar bör kopplas till förarens upplevelse av väggrepp. vi) Det behöver utvecklas en mätmetod/protokoll för friktion där mätskräckan ≥ 1 m i olika nivåer av väta på vägbanan som kan tillämpas vid exempelvis olycksdrabbade vägavsnitt samt även kopplas till ”tillfälliga” lagningar av vägbanan.

  • 45.
    Robertson, Kerstin
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Arvidsson, Björn
    Rese - och Turistnäringen i Sverige.
    Evanth, Katarina
    Trivector Traffic AB.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Hvitlock, Nina
    Trivector Traffic AB.
    Jägerbrand, Annika
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Lundin, Jan
    Rese - och Turistnäringen i Sverige.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Wennberg, Hanna
    Trivector Traffic AB.
    Hållbara turistresor inom Sverige: hinder och möjligheter för resor med tåg och buss2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att analysera förutsättningarna för att överföra resande från egen bil till främst allmänna kommunikationer såsom tåg och buss till, från och inom olika turistresmål i Sverige. Målet har varit att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbara turistresor. Studien har omfattat en analys av möjligheter att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader, intervjuer av turister och andra aktörer och en åtgärdsanalys, samt utmynnar i ett översiktligt underlag för planering av hållbara turistresor. Möjligheterna att resa med allmänna kommunikationer, restider och reskostnader till, från och inom tre sommarresmål (Astrid Lindgrens värld, Glasriket, Öland) och två vinterresmål (Åre, Funäsdalen) har analyserats för tre olika turistkategorier (barnfamilj, par, fyra vuxna). Detta visade att det sammantaget är möjligt att resa till de studerade resmålen utan egen bil. Förutsättningarna för kollektiva alternativ skiljer sig dock kraftigt åt mellan de olika resmålen. När det gäller restider med tåg eller buss i jämförelse med att resa med egen bil är skillnaderna inte så stora för flertalet kombinationer av avreseorter och resmål. I några fall när avreseorten är en mindre ort och resmålet inte är beläget utmed en större järnväg kan en resa med tåg och/eller buss dock bli både lång och kräva många byten, och därmed knappast vara ett alternativ till resa med egen bil. Den totala reskostnaden för att resa med tåg eller buss är i så gott som alla fall någorlunda i nivå med egen bil men kan också vara betydlig högre. Reskostnaden med allmänna kommunikationer blir dessutom högre relativt resa med egen bil om fler reser tillsammans varför kostnaden kan ses som ett hinder. Resmöjligheterna inom de olika resmålen framstår som det största hindret för att fler ska välja att resa med allmänna kommunikationer till och från turistresmål, i synnerhet sommartid då resbehovet generellt sett dessutom är större. Möjligheterna att resa inom resmålen varierar kraftigt, men är bättre inom vinterresmålen. I Åre fungerar skidbussen till exempel bra för förflyttningar mellan de olika skidanläggningarna. Turisternas syn på att resa med allmänna kommunikationer är betydligt mer positiv avseende resor till vinterresmål än sommarresmål, vilket till stor del kan förklaras av det mindre resbehovet inom vinterresmålen. När det gäller barnfamiljer framkom åsikten att det är svårt att få småbarnsfamiljerna att resa med allmänna kommunikationer av flera olika skäl varav hantering av packning är en viktig fråga. Många anser också att det behöver bli lättare att hitta information om och att boka resor med allmänna kommunikationer. Paketresor lyftes fram som ett intressant alternativ. Många upplevde det som ett problem att söka information avseende resans olika komponenter såsom boende, resor, transfer, liftkort m.m. och skulle uppskatta en service där allt fanns samlat på ett ställe. Att det inte enkelt går att få en överblick över prisbilden både för resa och boende tycks också vara en försvårande faktor. Förslag framkom också om att ett sätt att locka till att resa med allmänna kommunikationer är att lyfta fram de mervärden som det innebär.

  • 46. Siren, Anu
    et al.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hakamies-Blomqvist, Liisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förnuft och känsla: en narrativ studie om äldre kvinnors bilkörning2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien utgick ifrån att det finns ett kvinnospecifikt sätt att uppleva och tillmäta betydelse av bilen. Denna insikt är väsentlig för en förståelse av kvinnornas beslutsfattande i frågor kring bilkörning, såsom att sluta köra bil. De äldre kvinnornas marginalisering som bilförare, som flera studier demonstrerat, byggs upp genom olika former av social och kulturell praxis under hela levnadsloppet. Männen har utgjort normen och styrt kvinnornas användande av bilen, men bilen och körkortet har ändå gett kvinnorna en ökad frihet och livskvalitet. Bilens och bilkörningens personliga betydelse i kvinnornas berättelser avspeglade både förnuft och känsla, med andra ord både bilens praktiska och dess upplevelsemässiga betydelse. Detta är några av de resultat som framkommit vid en kvalitativ studie som omfattat tio äldre kvinnors berättelser om sina liv som bilförare. Syftet med studien var att belysa kvinnornas bilkörning ur perspektivet av deras levnadslopp. Ett centralt begrepp i referens- och tolkningsramen var äldre kvinnors marginalisering som trafikanter. Målet var att få en ökad förståelse för de sociokulturella dragen i de äldre kvinnornas bilkörning och den betydelse bilkörningen har och har haft för dem.

  • 47.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Ska vi rangordna skyddsutrustningar för barn i bil på ett specifikt svenskt sätt?2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett projekt har genomförts i syfte att stärka den svenska modellen med bakåtvänt åkande till 4 års ålder. En del av arbetet bestod av en genomgång avseende olika system för rankning av skyddsutrustningar för barn i bil. Den pekade på att bakåtvända bilbarnstolar för barn i 1-4 års ålder missgynnas i testerna på grund av att nackkrafterna inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. Därför har förslag på specifik svensk rankning diskuterats och bedömts i förhållande till några alternativa åtgärder. En eventuell svensk rankning föreslås omfatta bil, passagerare och skydd. Kostnaden och omfattningen av sådan testning bedöms dock vara hög. Alternativt föreslås därför en satsning på den marknadsöversikt som tillhandahålls av NTF, med redovisning av Plusmärkning. En lista över ytterligare åtgärdsförslag lämnas också. Ett fortsatt internationellt arbete avseende såväl godkännanden som konsumentupplysning rekommenderas, för att ytterligare förankra den svenska modellen i Europa - bakåtvänt är rättvänt till 4 års ålder.

  • 48.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    System för bestämning av fordonskoder1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Sörensen, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wretling, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhet vid skolskjutsning: litteraturstudie och fältobservationer2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I svensk lag ställs inga krav på särskild utbildning av de förare som ska ansvara för barn vid skolskjutsning. År 2000 är det därför fortfarande tveksamt om alla skolskjutsförare har en rimlig chans att erbjuda barnen en trafiksäker resa. Tar kommunerna på sig ansvaret för utbildningen? Vem tar ansvar för barnens säkerhet till och från hållplatserna? En tidigare studie, omfattande skolskjutskontrakt i Östergötland, har visat skillnader mellan ställda trafiksäkerhetskrav. Därför påbörjades ett större projekt med syfte att studera faktorer kring upphandling av samhällsbetald skolskjuts. Målet var att identifiera och värdera trafiksäkerhetsaspekterna, för att få underlag till beräkningar av samhällets totala kostnader för skolskjutning. Föreliggande redovisning utgör första etappen, med huvudsyfte att kartlägga litteratur från 1990-talet. De utförligaste studierna återfanns i amerikansk litteratur, där betydelsen av utbildning poängterades, inte minst avseende förare. För skolskjutsfordonen sattes höga krav i gällande standarder, bälten undantaget. Också EU-kommissionen betonade vikten av förarutbildning. I Storbritannien diskuterades skolskjutssystemet avseende regionala olikheter i policy, omfattning och kostnader. En sammanfattande reflektion är att en stor del av den internationella forskningen, framför allt den amerikanska, har resulterat i att förarens roll har satts i centrum. Förarna väljs med omsorg, utbildas noga och ges befogenheter att agera vid vissa lagöverträdelser. Vidare är fordonen i USA speciellt framtagna för att möta de hårda lagkrav som ställs, avseende säkerhet vid krock, voltning, brand etc. I USA har låga olyckstal därmed uppnåtts. I Sverige har kommunerna stor betydelse i egenskap av upphandlare av skolskjuts. I avtalen kan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem utbildning ska ges om trafiksäker skolskjuts. För att få köra skolskjuts krävs körkort med behörighet för taxi eller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Utbildning av såväl förare som barn och föräldrar är eftersatta områden. Sammanlagt 440 000 barn reser skolskjuts dagligen. De olyckor som skolskjutsarna blir inblandade i går inte att särskilja i befintlig statstik, trots det stora antalet resor. Det beror på att skolskjutsfordon inte definieras som en särskild fordonstyp i Vägverkets olycksdatabas.

  • 50.
    Sörensen, Gunilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wretling, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Törnström, EvaMarie
    Falkmer, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Matstoms, Ylva
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhet vid skolskjutsning: slutrapport2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningarna har varit att kartlägga den svenska skolskjutsverksamheten ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Avsikten har varit att därigenom få ett så bra underlag som möjligt för kommande åtgärder, i syfte att öka säkerheten utan att öka samhällets totala kostnader. För att belysa trafiksäkerhet vid skolskjutsning ur olika vinklar har flera delstudier utförts: litteraturstudier, fältobservationer, gruppdiskussioner och enkäter.

    När skolskjuts upphandlas lägger varje kommun grunden för i vilken utsträckning verksamheten kommer att bedrivas trafiksäkert. Det är därför intressant att studera hur kommunerna agerar, t.ex. vad avser vilka krav som ställs och i vilken utsträckning efterlevnaden kontrolleras. Förarna är i högsta grad delaktiga i verksamheten, varför deras synpunkter har inhämtats. Barnen (som är föremål för transporterna) och deras föräldrar, har givetvis också stor insyn i verksamheten och har bidragit med värdefull information. I de olika delstudierna har förarnas centrala betydelse blivit tydlig och därför ses det som angeläget att deras position lyfts fram. Exempel på en fråga som kommit upp är obligatorisk utbildning av förarna.

    Det framkommer att kommunerna endast ställer ett fåtal trafiksäkerhetshöjande krav vid upphandlingarna. Dessutom är det svårt för kommunerna att följa upp att kraven efterlevs. Få kommuner har något fungerande system för rapportering av olyckor och tillbud och ännu färre följer upp de rapporter som ändå kommer in.

12 1 - 50 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf