Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 62
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Larsson, Kristina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Weidel, My
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Hardestam, Hugo
    Transdev, Sverige.
    Monstein, Christian
    Transdev, Sverige.
    Skogsmo, Ingrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Bröms, Per
    RISE.
    Autonoma elektrifierade bussar: sammanlagda erfarenheter med fokus på användare2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna. Syftet med den här rapporten är att sammanfatta och diskutera dessa resultat med utgångspunkt i användares behov och erfarenheter.

    I sammanfattningen ingår aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering.

    En sammanställning av genomförda användarstudier visar att majoriteten av de resenärer som testat bussarna är positiva till resandet, men att det krävs insatser för att attrahera bilister. Vidare behövs ett ökat fokus på utvecklingen av hur fordonen ska kunna kommunicera med resenärer i bussen, men även med de som interagerar med bussen utanför (fotgängare, cyklister och andra fordonsförare). Föraren är viktig sett utifrån den situation vi har idag med en till viss del omogen teknik. Förarna stöttar såväl bussen som resenärerna och då i synnerhet barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att mobilitetstjänsten ska vara tillgänglig för alla passagerare behövs ändå utveckling och förbättring av både fysisk infrastruktur och digitala lösningar.

    Projektet Ride the futures parter avser att fortsätta med den gemensamma ambitionen att testa och bidra till utvecklingen av de lösningar som krävs för ett framtida hållbart mobilitetssystem inom både den förtätade staden och landsbygden. Frågeställningar som är nödvändiga att arbeta vidare med är både tekniska, mellanmänskliga samt affärsmässiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Symboler i vägbanan: en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har syftat till att sammanställa befintliga regelverk och riktlinjer för användandet av symboler i vägbanan i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige samt i Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Dessutom har en mindre litteraturstudie genomförts för att undersöka vilka dokumenterade kunskaper regelverken baseras på. Symboler i vägbanan används på liknande sätt i de sju studerade länderna. I stor utsträckning saknas det dock dokumenterade kunskaper och forskning om hur symbolerna ska se ut. Det borde därför finnas utrymme för att standardisera symbolerna inom Norden, vilket skulle kunna ge ett mer enhetligt intryck där trafikanterna känner igen och förstår informationen, samtidigt som utläggningen av symbolerna skulle kunna förenklas. Sammanfattningsvis kan konstateras att, från hastighetssynpunkt, primärt följande symboler skulle kunna vara av intresse att standardisera inom Norden vad gäller användning, utformning och mått:

    • körfältspilar
    • pilar för körfältsbyte
    • väjningsplikt
    • stopplikt
    • hastighetsbegränsning
    • vägnummer
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort: en fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att få bättre kunskap om trafikanters upplevelser, problem och behov i mörkertrafik i tätort. Baserat på en tidigare litteraturstudie valdes följande trafikantgrupper ut för en fokusgruppsstudie: cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare.

    Alla tre fokusgrupperna upplevde att problemen med mörkertrafik i tätort i huvudsak är relaterade till oskyddade trafikanter. Gående och cyklister saknar ofta belysning och/eller reflex och är därför svåra att upptäcka, inte bara för bilförare utan även för andra gående och cyklister. Dessutom upplevs trafikregler som rör oskyddade trafikanter som otydliga, vilket skapar irritation och kan öka risken för olyckor. Både cyklistgruppen och gruppen med äldre fotgängare efterfrågade bättre markeringar för var man ska gå respektive cykla, eftersom de ibland upplever dels att de själva har svårt att veta var de ska gå/cykla, dels att andra gående/cyklister går eller cyklar på fel del av vägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Nordic certification of road marking materials in Denmark 2015–20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt system för certifiering av vägmarkeringsmaterial introducerades 2015. I ett första steg omfattar certifieringen Danmark, Norge och Sverige. I dessa länder kommer det i framtiden att krävas ett materialgodkännande för att få använda materialet på vägar som administreras av den statliga väghållaren. Materialgodkännandet baseras på fysikaliska mätningar på material som har applicerats i provfält på allmänna vägar.

    I dagsläget omfattar certifieringen två provfält, ett i Danmark och ett i Sverige, men föreliggande rapport behandlar endast resultaten från Danmark – resultaten från det svenska provfältet redovisas i en annan rapport. Initiala mätningar gjordes 2015 och uppföljande mätningar efter cirka 1 år, 2016. Vid denna tidpunkt hade hjulpassageklasserna P0, P1, P2 och P3 uppnåtts. Således visar denna rapport vilka vägmarkeringsmaterial som godkändes för ovan nämnda P-klasser 2016.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Johansen, Trond Cato
    et al.
    Ramböll.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Nordic certification of road marking materials in Sweden 2015−20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt system för certifiering av vägmarkeringsmaterial introducerades 2015. I ett första steg omfattar certifieringen Danmark, Norge och Sverige. I dessa länder kommer i framtiden att krävas materialgodkännande för att få använda materialet på vägar som administreras av den statliga väghållaren. Materialgodkännandet baseras på fysikaliska mätningar på material som har applicerats i provfält på allmänna vägar.

    I dagsläget omfattar certifieringen två provfält, ett i Danmark och ett i Sverige, men föreliggande rapport behandlar endast resultaten från Sverige. Initiala mätningar gjordes 2015 och uppföljande mätningar efter cirka 1 år, 2016. Vid denna tidpunkt hade hjulpassageklasserna P0, P1, P2, P3 och P4 uppnåtts. Således visar denna rapport vilka vägmarkeringsmaterial som godkändes för ovan nämnda P-klasser 2016.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Kircher, Katja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Cyclist efficiency and its dependence on infrastructure and usual speed2018Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, E-ISSN 1873-5517, Vol. 54, s. 148-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bicyclists are a heterogeneous group, with varying abilities, traffic education and experience. While efficiency was identified as an important factor on utility bicycle trips, it might be traded for experienced safety, for example by choosing different pathways in a given situation, or by relinquishing one's right of way. In a semi-controlled study with 41 participants, a grouping was made according to self-reported riding speed in relation to other cyclists. The participants cycled twice along a 3 km inner-city route, passing four intersections with different priority rules. The cyclists were free to choose how to negotiate the intersections. Speed and the traffic surroundings were recorded via gps and cameras on the bike of the participant and of a following experimenter. For each cyclist, the ‘base’ speed on undisturbed segments was determined as reference. Based on this, the efficiency in different types of intersections was computed per cyclist group. It turned out that infrastructural aspects, cyclist group and the presence and behaviour of interacting traffic influenced cyclist efficiency. Faster cyclists were delayed more when the infrastructure required a stop regardless of the traffic situation, like at a red traffic light or a stop sign. The members of the so-called ‘comfort cyclists’ group were delayed the most in a roundabout with mixed traffic, where many chose to get off their bike and walk. In a society working for equality of access to the transport system, it is recommended to develop solutions that consider and accommodate the behaviours of different cyclist groups when planning bicycling infrastructure.

  • 7.
    Kircher, Katja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Cyklisters interaktion med extrautrustning, infrastrukturen och andra trafikanter: En semi-kontrollerad fältstudie2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur cyklister interagerar med infrastrukturen, och hur de integrerar utförandet av extrauppgifter, hänger ihop med den omgivande trafiksituationen och cyklistens egenskaper. För att studera sambanden närmare utfördes en semi-kontrollerad fältstudie med 41 cyklister, som tillhörde olika cyklistgrupper med avseende på deras vanliga hastighet under transportresor. Hastighet, blickriktning och taktiskt beteende som spårval och interaktion med inkommande textmeddelanden loggades, medan cyklisterna tillryggalade en sträcka i innerstaden på 6 kilometer. Intervjuer och tänka-högt protokoll samt filmning från olika perspektiv användes också.

    Det var vanligt för cyklister att ignorera inkommande textmeddelanden, en tredjedel besvarades direkt under cykling. De textmeddelanden som hanterades under cykling ledde inte till ökade brister i uppmärksamhet eftersom cyklisterna anpassade hanterandet efter omgivningen. Interaktionen med telefonen skilde sig inte nämnvärt mellan cyklistgrupperna. Däremot påverkade infrastrukturen de olika cyklisttyperna på olika sätt, där snabbare cyklister upplevde en större fördröjning, där infrastrukturen tvingar fram stopp, medan komfortcyklister fördröjdes mest i en otydligt utformad cirkulationsplats. Det kom även fram att trottoarcykling är vanligt förekommande och främst ett uttryck av upplevd osäkerhet i blandtrafik med bilar. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till olika behov bland cyklisterna när infrastruktur utformas, så att inga irritationer, osäkerheter eller konflikter uppstår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006: en översikt2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    During the year of 2006 a large number of mobile measurements of road marking retroreflectivity were carried out in Sweden. In total, the retroreflectivity of dry markings was measured on 386 road stretches. Additionally, indirect measurements (predictions) of retroreflectivity of wet road markings were made on 25 road stretches. The measurements had different aims and were not carried out in the same way everywhere, which means that it is difficult to compare results from different regions and, in some cases, even results within the same region. The method for selection of road stretches to be measured and the length of the road stretches have varied between the regions and different kinds of instruments have been used. In three regions also the function of wet road markings has been predicted. All of this means that the results should be interpreted with some caution and that making comparisons between the regions is not meaningful. It is obvious that there is a lot to gain by co-ordinating the function measurements of road markings in the future. Naturally, the regions themselves must decide the extent of the function controls, but when measuring is decided, the strategy for measurement should be managed in such a way that comparisons between counties and regions can be made, and desired issues can be solved. In general, there is a need to consider if the strategy used since the year of 2000 is good.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the reported project was to make an inventory of existing alternative designs of intersections with a separate left turn lane. From this inventory, estimations of the visibility of the prohibited area and of possible application methods were performed. Finally, a proposal on a well designed prohibited area in such an intersection is shown.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Condition assessments of road marking performance have been carried out in Sweden since the year 2000. Preferably, busy roads (belonging to road marking class 3) have been studied, but lately also road markings on roads with less traffic (belonging to road marking class 2) have been measured. The purpose with the condition assessments has been to answer two questions of importance: - To which degree is the retroreflectivity in the Swedish regulation fulfilled? - How has the performance fluctuated over time? In 2006, measurements were carried out in seven counties, of which five were close to the Stockholm area and two (Västerbotten and Norrbotten counties) in the most northern part of Sweden. This report shows, in detail, the results from the condition assessment 2006 and, also, comprehensive results from assessments during the whole period 2000-2006.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of the study has, as previously, been to answer two important questions: - To which degree is the retroreflectivity in the Swedish regulations fulfilled? - How has the performance fluctuated over time? In general, it can be stated that the amount of road stretches fulfilling the requirements for dry road marking retroreflectivity is small, only a little more than 50 %. This indicates that the budget for road markings does not reflect the regulation requirements.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. Under år 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och 4 000 fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm.

    Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 klarar kraven år 2003 enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Man vill också veta hur vägmarkeringarnas standard i respektive region förändrats. Resultaten kan användas för en eventuell omfördelning av medel för vägmarkeringarnas underhåll.

    Den viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion, retroreflexionen, har mätts.Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägartillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3. Samtliga mätningar gjordes underperioden juli-september 2003 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Levin, Lena
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nielsen, Benny
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Äldre i transportsystemet: mobilitet, design och träningsproblematik2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Linder, Astrid
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kircher, Albert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Intelligent Transport Systems (ITS) in passenger cars and methods for assessment of traffic safety impact: a literature review2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The background for this study is that many Intelligent Transport Systems (ITS) are currently introduced in passenger vehicles aiming at providing increased traffic safety. This provides a need to assess the traffic safety effects from these systems. The question that this report highlights is how these systems are designed and how the effects are evaluated. The review resulted in identification of 300 references of which the most relevant are found in this report. The report contains a description of the background of why and how 20 systems or groups of systems have been developed, in which vehicles they can be found, a short technical description of how they work, publication of traffic safety effects and future development plans. Regarding statistical methods, an overview of how they work and the results when using these methods on ITS are described. In addition, the report contains a summary of ways of assessing safety effects from areas such as food, nuclear power and pharmaceutical industries. The conclusion is that there are currently many different ways of supporting the driver in the task of driving the vehicle. Regarding the impact on traffic safety of these systems it is still an open question which evaluation methods to use.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Engen, Thomas
    SINTEF, Norge.
    Rajamäki, Riikka
    VTT, Finland.
    Helmers, Gabriel
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kantstolpars effekt på trafikantbeteendet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att förbättra den visuella ledningen i mörkertrafik är flertalet nordiska vägar utrustade med kantstolpar. Hur dessa sätts upp längs med vägen varierar emellertid mellan länderna; på tvåfältsvägar är exempelvis avståndet mellan två kantstolpar 100 meter i Danmark, medan det är 50 meter i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken konfiguration som ger det bästa trafikantbeteendet. Ytterligare ett syfte var att söka den på stolpen monterade reflektorns optimala synavstånd. Resultaten kan ligga till grund för en harmonisering av de nordiska regelverken. Studien har utförts i VTI:s och SINTEF:s körsimulatorer och har beträffande konfigurationen även validerats på reell väg i Finland av VTT. I VTI:s simulator har försökspersoner i mörker fait köra en vägslinga innehållande sju olika konfigurationer, medan studien på SINTEF innehöll kantstolpar vars reflexer kunde ses på 100, 200 eller 400 meter. I båda simulatorerna mättes hastigheten kontinuerligt. Resultaten visade att den konfiguration som idag används i Danmark är att föredra. Den ger samma eller bättre körbeteende än övriga konfigurationer, men till lägre pris. Reflexens optimala synbarhet skattades vara 100-200 meter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fotgängares upptäckbarhet vid olika nivåer på vägbelysningen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna pilotstudie har genomförts som två fullskaleförsök på Tagenevägen i Göteborg. Denna väg har en belysningsanläggning i vilken varje ljuspunkts effekt kan regleras oberoende av övriga ljuspunkter. Detta möjliggör en reglering av medelluminansen så att skilda nivåer på denna kan studeras för konstant luminansjämnhet och vice versa. Det första försöket genomfördes med fem försökspersoner som satt som passagerare i en personbil som framfördes på Tagenevägen i cirka 50 km/h. Deras enda uppgift var att trycka på en ljudlös knapp då de upptäckte en ”fotgängare”. Denna fotgängare bestod av ett gråmålat hinder – mörkgrått på den ena sidan och ljusgrått på den andra – placerat på den högra trottoaren. Försöket flätades fullständigt så att alla belysningsbetingelser studerades för två fotgängare – en alldeles bakom en ljuskälla och en mitt emellan två ljuskällor – och två olika nivåer på fotgängarens ljushet.

    Det andra försöket gjordes med en förenklad datainsamling och endast två försöksper-soner. Fotgängaren var nu en människa (ingen attrapp) och dess position var mitt i egna körfältet, varför bakgrunden till största delen kom att utgöras av den upplysta himlen och endast till en liten del av vägytan. Detta kan sägas representera en optimal situation med avseende på upptäckt och de registrerade avstånden var långa; cirka 100–400 meter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prediktion av vägyteluminans i vägbelysning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In night-time driving, road lighting is important to road safety. Consequently, it is important that the performance of the lighting is satisfactory, not only immediately after installation, but also over time. Therefore, the performance, which in most cases is described by the road surface luminance, should be checked regularly, using condition assessment. Condition assessment of road lighting is preferably carried out using mobile measurement equipment. However, luminance is difficult, or even impossible, to measure at speed. The luminance of a road surface is partly dependent on the illuminance and partly on the reflection properties of the surface. The first parameter should be possible to measure at speed, while the latter might be characterized by the daylight luminance coefficient, which can be measured using a hand-held instrument. This report describes an attempt to predict the luminance of a road surface in road lighting from mobile measurement of illuminance and hand-held measurement of the luminance coefficient in few measurement points on the surface. The luminance can then be estimated as the product of these two parameters.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter att den så kallade zebralagen infördes år 2000 har olyckorna vid övergångställen ökat, både påkörning av fotgängare och upphinnandeolyckor. Detta skulle delvis kunna förklaras av att bilisterna alltför sent upptäcker fotgängare som står i begrepp att korsa gatan, vilket kan vara speciellt uttalat i mörkertrafik. För att minska riskerna vid övergångsställen har Vägverket och kommuner vidtagit åtgärder, vilka oftast har inneburit intensivbelysning och/eller insnävning av körfälten. Denna studie redovisar och utvärderar några sådana åtgärder. Resultaten visar att intensivbelysning inte alla gånger är tillräckligt för att förbättra upptäckbarheten av fotgängare; en mörkt klädd fotgängare som går över bakom övergångsstället kan till och med ha sämre upptäckbarhet än om övergångsstället inte skulle ha haft intensivbelysningen. Om däremot den extra belysningen kompletteras med en insnävning av körfältet förbättras upptäckbarheten, oavsett om fotgängaren har ljusa eller mörka kläder eller om denne går över vid eller bakom övergångsstället. För att förbättra upptäckbarheten av fotgängare vid övergångsställe i mörker, rekommenderas med stöd av resultaten, att övergångsstället intensivbelyses och att körfälten in mot detsamma snävas in. En mörkklädd fotgängare, som passerar övergångsstället bakom detta har dålig upptäckbarhet om övergångsstället är intensivbelyst, men ej insnävat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fotgängares synbarhet i vägbelysning har registrerats i en fullskalig mätserie. Synbarheten har kvantifierats med upptäcktavstånd till en fotgängare som står i begrepp att korsa en gata vilket har mätts med sex försökspersoner som suttit som passagerare i en personbil. Två fotgängare har stått längs en gata och försökspersonernas enda uppgift var att med en tryckknapp registrera då de upptäckte en fotgängare som stod i begrepp att korsa gatan. Försöksplatsen låg i ett industriområde med ingen eller obetydlig annan trafik, varför mätningarna kunde genomföras utan möten eller andra störningar. Mätningar gjordes i fyra belysningsbetingelser: 100 % eller 65 % effekt på samtliga ljuskällor, 100 % på varannan ljuskälla med varannan släckt samt slutligen helt utan vägbelysning. På så sätt uppnåddes medelluminanserna på vägytan 1,0; 0,5 och 0,0 cd/m2 för luminansjämnheten 0,4 samt luminansjämnheten 0,0 och 0,4 för medelluminansen 0,5 cd/m2. Fotgängarens klädsel var endera ljusgrå eller svart och positionen längs vägen endera strax bakom en ljuskälla eller mitt emellan två ljuskällor. Varje försöksperson mättes två eller fyra gånger i varje betingelse. De oberoende variablerna var således belysningsbetingelse, klädsel och position enligt ovan, medan beroende variabel alltid var upptäcktavståndet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, Kai
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nordiskt samarbetsprojekt inom NMF: synbarhet av VMS2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In recent years, VMS (Variable Message Signs) have been used more frequently in Nordic countries. The VMS should fulfil the requirements given in the standard EN 12966-1, with respect to symbol luminance, luminance contrast, colour and beam width. This study has primarily investigated which symbol luminances are suitable from the road-user's point of view, i.e. luminances which make the sign conspicuous, but not as high as to involve glare and thereby impair legibility. In fact, the study includes three observation occasions, At the third occasion, comparative observations of two variable message signs with white symbols placed next to each other were made. The report mainly deals with this latter observation study. At the assessments, three observers (the authors) had to decide which symbol luminance they found "most suitable". This implied that the three observers compared the two signs, which always had different luminance, with respect to "suitable symbol luminance" and through a series of comparisons the preferred luminance was defined. This was done through observations at a distance of 46 metres from the signs during various light conditions, in daylight, dawn and darkness. The results show that to obtain the luminances that were considered "most suitable", the VMS had to belong to luminance class L3. If the correlation in the standard between luminance and illuminance would be based on this "suitability measure", this result would be true for all lighting conditions. However, there was a tendency that in darkness, it was also possible for a sign belonging to class L2 to fulfil the demand for symbol luminance. Daylight conditions became standardizing, though, and under these lighting conditions luminances in class L3 were preferred. A comparison of the results from the three observation occasions shows great concordance: A predominant amount of observations show that luminance class L3 is demanded for achieving "suitable" luminance. However, there are also indications that luminances belonging to class L2 could be accepted, but from the road-user's point of view, L3 is still preferred.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Lundkvist, Sven-Olof
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Fotgängares upptäckbarhet i mörker vid övergångsställen2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En metod för studium av fotgängares upptäckbarhet vid övergångsställen i mörker på gator med stationär belysning har testats. Metoden innebär att från svart/vita foton gör försökspersoner jämförande bedömningar av upptäckbarheten vid ett antal par av övergångsställen. Från dessa observationer beräknas oddset för att ett övergångsställe bedöms ge bättre upptäckbarhet än ett annat. Datainsamlingsmetoden visade sig fungera tillfredsställande men bör modifieras något. Bland annat ska bakgrundsvariabler som beskriver vägytans ljushet mätas fysikaliskt, t.ex. belysningsstyrkan mot vägytan och ytans reflexionsegenskaper. Analysmetoden fungerar, även om den kan anses vara något ovanlig och komplicerad. Traditionella metoder, såsom variansanalys och liknande, kan inte användas på grund av att observationerna inte är oberoende. I stället måste data analyseras med en s.k. logoddsmetod. Resultaten från denna metodstudie visar att inte endast beläggningsytans luminans är avgörande för upptäckbarheten, utan även övergångsställets utformning. Således visade det sig att en insnävning av övergångsstället, så att fotgängaren väntar i förarens siktlinje, ger goda möjligheter för upptäckt. Även ett övergångsställe på gata med ljus gatsten, men utan insnävning, innebar god upptäckt av fotgängaren. Ett ytterligare resultat är att separatbelysning av övergångsstället fungerar dåligt om fotgängaren passerar bakom övergångsstället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Alternativa typer av utmärkning vid vägarbete på motorväg: en jämförande studie2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Everyday life of road-workers is often fraught with danger. High speeds and disrespectful drivers many times make it hard to accomplish the work. High speed means short time between detection and passing the working zone and in event of an accident the consequences will be more severe. At the same time, road-users are bothered by the road-work and want to maintain accessibility. During springtime 2007 the Swedish Road Administration was offered to try alternative types of road equipment which are used in Germany. In connection to a planned paving work in May at the motorway E4 south of Gävle different types of equipment were established. In the light of this, the Swedish Road Administration ordered an evaluation of the equipments in question by VTI, which is shown in this report. The aim is to compare the equipments with each other and with the conventional equipment that is used in Sweden today. The three different types of equipment arrangements that were compared to the conventional Swedish one (only in daylight) were: - Like the conventional equipment, but signing using variable message signs (VMS) for the road signs "overtaking prohibited", "speed limit" (at 50 km/h the sign also flashed for speeding vehicles) and "left lane ends". The sign "left lane ends" was additionally supplemented with VMS "warning for other danger". - Like the previous, but with an arrow-formed pattern of the limited access on side marker instead of the conventional diagonal stripes and running light in the chicane. - Like the previous, supplemented by white plastic barriers in the chicane

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Beteende och regeluppfattning vid cykelöverfarter: En explorativ studie2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Cykelöverfarter ska användas av cyklister för att korsa en väg eller en cykelbana och ska vara utformade så att fordon inte överskrider hastigheten 30 km/h. Trafikförordningen (SFS 1998:1276) specificerar regler vid cykelöverfarter så att bilister har väjningsplikt mot cyklister ”som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten” (3 kap. 61 a § Trafikförordningen) och att cyklister när de ska färdas ut på en cykelöverfart ”ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten” (6 kap. 6 § andra stycket Trafikförordningen). Syftet med detta projekt har varit att undersöka dels hur cyklister och bilister beter sig vid cykelöverfarter, dels vilka regler de tror gäller vid cykelöverfarter. För att uppfylla syftet genomfördes en mindre observationsstudie och en enkätstudie.

    Observationsstudien inkluderade fyra olika cykelöverfarter medan enkätstudien omfattade videofilmer med olika situationer ur cyklist- eller bilistperspektiv från tre cykelöverfarter. Resultatet från observationsstudien visade att i de allra flesta fall, när cyklister eller bilister påverkades av andra fordon och deras hastighet, så körde cyklisten först över cykelöverfarterna. Enkätstudien visade framför allt att cyklister har svårt att förstå att de kommer till en cykelöverfart, då vägmärken som märker ut cykelöverfarten för det mesta enbart är riktade mot biltrafiken och väjningslinje och farthinder befinner sig på vägbanan. Detta gör att det kan vara svårt för cyklister att veta vilka regler som gäller och följaktligen även att efterleva dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Cyclists’ adaptation to a countdown timer to green traffic light: A before-after field study2021Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 90, artikel-id 103278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Countdown timers (CDTs) for pedestrians and cars have been shown to produce various effects, including improved efficiency and decreased safety. This study aimed to explore adaptive behaviours of cyclists towards a CDT to green traffic light, conducted as a before-after study in real traffic. Cyclists adapted to the CDT by searching for and using the information that it provided, mainly in terms of speed adaptation and glance behaviour. Start-up delays were reduced but there is a concern that red light violations could increase. There might be undesirable effects on crucial information intake in cases where the CDT was used not as a complement but as a substitute for the traffic light. The results essentially indicate that cyclists use the information provided by the CDT for their own efficiency, rather than for rule-based safety.

  • 25.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kantstolpar: en litteraturstudie utförd på uppdrag av NMF2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The literature review was made on commission by the Nordic collaboration NMF (Nordic meeting for improved road equipment). The commission was on synthesising knowledge of and regulations for post delineators in the Nordic countries. The review started with a broad approach where all literature on post delineators was searched in the databases TRAX and ITRD. After sorting out some of the material some references were ordered, after which a new sorting out was carried out along with supplementing the material with other references. In total, this report includes 31 references. The literature review consists of three parts: - Road user effects of post delineators. - The function of post delineators. - Regulations for post delineators in the Nordic countries.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Literature review on variable message signs (VMS) 2006-20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    VMS can be used in a number of ways, for instance for information about speed, travel time, roadworks ahead, congestion, accidents, lane shift, weather, route guidance and events. During 2006-2009 a large number of studies regarding VMS have been completed, of which 61 are referred to in this report. Suggested areas of future research include graphic messages on VMS, legibility of VMS and information units.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Metodutveckling av handhållen mätning av vägmarkeringars retroreflexion i vått tillstånd: resultat från kontrollerade tester i utomhusmiljö2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultat från handhållen mätning av vägmarkeringars retroreflexion i vått tillstånd är förenade med stor osäkerhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur vägmarkeringars retroreflexion förändras vid olika väderförhållanden och att få en större förståelse för varifrån osäkerheterna vid mätningarna kommer. Resultaten ska kunna användas för att förbättra och utveckla prediktionsmodeller för våt retroreflexion och eventuell revidering av den standardiserade mätmetoden. 

    För att uppnå syftet gjordes en mindre kunskapssammanställning för handhållen mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion. Därefter applicerades sex olika typer av vägmarkeringar på en asfaltsyta utomhus för test, varvid handhållen mätning på dessa vägmarkeringar utfördes under varierande väderförhållanden och mätningarna analyserades. 

    Resultaten visade bland annat att vägens tvärfall har stor betydelse för hur snabbt våtfunktionen förändras över tid och att mätning vid pågående regn med låg intensitet gav högre värden, det vill säga bättre synbarhet i mörker och väta, än standardmetoden för vätning. Mätningar vid högre regnintensitet visade att bevattning med vattenkanna, 1–3 liter, följd av mätning efter 60 sekunder, kan rekommenderas då denna metod efterliknar regn, åtminstone vid vägytetemperaturer upp till 15°C. Möjligen krävs förvätning vid högre vägytetemperaturer men det gick inte att undersöka i denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In 2004, the Swedish Road Administration and the Swedish Association of Local Authorities published a handbook, VGU, on the design of roads and streets, in which one of the sections deals with road lighting. The main thought in the VGU is to reallocate means for road lighting from roads where the benefit for traffic safety is low, to roads where it is high. Consequently, good road lighting is primarily recommended on roads and streets where unprotected road-users, such as cyclists and pedestrians, pass. The aim of this project was to analyse the effect of reduced or turned off road lighting on motorways, considering road-user behaviour and attitudes. The intention was to use two existing motorway stretches for the trial, both with a large part of commuter traffic. On one road stretch, the existing road lighting should be reduced by half, while it should be completely turned off at the other. Interviews with commuters should be carried out after the lighting reduction, and speed measurements should be made before and after the reduction. Because of the strong negative reaction from one person living close to the road stretch where the road lighting was completely turned off and that this person contacted media, it was necessary to turn on the road lighting again. As a result of this, no attitude study could be accomplished, and no measurements of speed after the reduction on this road stretch were possible. Accordingly, it was only possible to make speed measurements on the motorway stretch where the road lighting had been reduced by 50 per cent.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. VTI.
    Plan vägmarkering med stora glaspärlor: undersökning av förutsättningar för att utveckla en prediktionsmodell för våtfunktion2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägmarkeringar med stora glaspärlor kan användas som alternativ till profilerade markeringar för att öka markeringens våtfunktion. Tidigare prediktionsmodeller för våt retroreflektion har baserats på profilerade vägmarkeringar med glaspärlor av standardfraktion. Förutsättningarna för att skapa en modell för våtfunktion som baseras på stora glaspärlor behöver därför undersökas.

    Syftet med projektet har varit att analysera mätdata från handhållna och mobila mätningar med avseende på:

    1) hur vägmarkeringar med stora glaspärlor slits i jämförelse med standardfraktionen,

    2) om det med befintliga sensorer för vägmarkeringsmätning går att särskilja markeringar med stora glaspärlor från de med standardfraktion och

    3) om det finns förutsättningar för att kunna predicera våtfunktionen för markeringar med stora glaspärlor utifrån de parametrar som mäts mobilt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. VTI.
    Road equipment in curves, intersections, and crossings with vulnerable road users: a literature study2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägutrustning används för att hjälpa trafikanter att läsa av och förstå trafikmiljön. Det är särskilt relevant att korrekt information finns att tillgå vid korsningar och kurvor. På platser där oskyddade trafikanter korsar vägen är det mycket viktigt att förare av motorfordon uppmärksammar fotgängare och cyklister. 

    Syftet med denna studie är att fastställa kunskap om användning av vägutrustning i samband med kurvor, korsningar och korsningspunkter med oskyddade trafikanter. Fokus är på motorfordonsförares perspektiv, dvs. hur en förare av ett motorfordon reagerar i dessa situationer. Rapporten är i huvudsak tänkt att användas av nordiska vägmyndigheter och forskare, för att få en överblick av forsknings-resultat och identifiera forskningsbehov. 

    För att uppfylla syftet genomfördes en litteraturstudie om förarbeteende i samband med vägutrustning i kurvor, korsningar och korsningspunkter med oskyddade trafikanter. Litteraturstudien kompletterades med en översikt av regelverken i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sammanställning av användning och utformning av varningslinjer i Norden: uppdrag inom NMF2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of this study has been to compile the regulations and criteria for use and design of warning lines in Norway, Denmark, Sweden and Finland. Warning lines are used in all of the above-mentioned countries but with different designs regarding colour, width and intermittence. The use of the line is also differing between the countries. Generally, the warning line requests the driver to be careful and it can for example be used as a pre-warning for a succeeding no passing line, or to call for caution when changing lanes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning med avseende på energiförbrukning2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet ”Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning”,finansierat av Energimyndigheten, var att studera om det är möjligt att reducera vägbelysningen ochdärmed spara energi och pengar genom att använda ljusare vägbeläggningar än de som normalt används då man lägger nytt slitlager på en väg. Studien har genomförts i två etapper: Etapp 1 har syftat till att skatta kostnader för frakt av stenmaterial, underhållsåtgärder och energi för vägbelysning dels vid användandet av konventionella stenmaterial, dels vid användandet av ljusamaterial. I etapp 2 har vägbeläggningar i några svenska kommuner inventerats genom fältmätningar avbeläggningars luminanskoefficient. Under antagandet att belysningsanläggningen dimensionerats enligt gällande regelverk, var syftet med denna inventering att undersöka om den faktiska beläggningens ljushet innebar en över- eller underdimensionering av anläggningens belysningsstyrka. Den sammanfattande slutsatsen från hela projektet var följande:

    På vissa gator och vägar är det möjligt att reducera vägbelysningen och ändå uppfylla luminanskravet i regelverket; dock är det svårmotiverat ur ett energiförbrukningsperspektiv att använda annat än ortens eget material för att få ljusare vägbeläggning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Svensk sammanfattning av COST 331: krav på längsgående vägmarkering2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The national technical specifications existing for road markings today include minimum performance levels on essential parameters (daytime and night-time visibility and skid resistance). It is desirable that the demands are based on both the driver's need of visibility and on what is possible to achieve with road marking. Road markings are in reality "traffic signals" which can be expected to have an impact on traffic safety, accessibility and comfort by guiding the driver along the road. Therefore, there has to be a scientific basis for answering the most relevant questions concerning design and use of road markings, such as: - What visibility distance does a road marking of a certain type and quality have? - What is the visual demand of the drivers, concerning road markings? The results from COST 331 give a scientific method for deciding the design of longitudinal road markings. This gives the necessary basis allowing research, industry and road traffic engineers to improve the road markings regarding the need of the drivers. The research programme, designed and approved by the COST 331 Management Committee, included the following phases: - 1. A review of the current use of road markings in Europe. - 2. An investigation of the visibility of road markings in a driving experiment. - 3. A study of the driver's need for visibility distances in a driving simulator. - 4. Registration of drivers' (test persons') behaviour in real traffic conditions by using an unobtrusive instrumented car. The results show that almost all countries have regulations and technical recommendations specifying geometry, design and colour of road markings. However, the road marking design varies between the countries. Also, in some countries the use of road markings made for improving the visibility in wetness and rain is prescribed. The difference between the regulations in different countries could be due to lack of a scientific base.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 20032004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion kan till exempel

    utföras för

    att undersöka vägmarkeringars funktion samt för att fördela medel för drift-

    och

    underhållsåtgärder av dessa. Under år 2002 gjordes en pilotstudie i Norden i

    syfte

    att testa metoden för insamling av data tekniskt och administrativt samt för

    att

    undersöka hur många mätningar som skulle krävas vid ett framtida huvudförsök.

    Under år 2003 genomfördes huvudförsöket i Danmark, Norge, Finland och

    Sverige.

    Detta notat behandlar i huvudsak resultaten från Danmark, där amtsvägar från

    Ribe och Frederiksborg amt samt vissa statsvägar, underhållna av

    Vejdirektoratet,

    kontrollerats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 20032004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion kan till exempel

    utföras för att undersöka vägmarkeringars funktion samt för att fördela medel

    för drift- och underhållsåtgärder av dessa. Under år 2002 gjordes en

    pilotstudie i Norden i syfte att testa metoden för insamling av data tekniskt

    och administrativt samt för att undersöka hur många mätningar som skulle

    krävas vid ett framtida huvudförsök. Under år 2003 genomfördes huvudförsöket

    i Danmark, Norge, Finland och Sverige. Detta notat behandlar i huvudsak

    resultaten från Finland, där vägar från distrikten Nyland, Åbo, Sydöstra

    Finland, Tavastland, Savolax-Karelen, Mellersta Finland, Vasa, Uleåborg och

    Lappland har kontrollerats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 20032004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion kan till exempel

    utföras för att undersöka vägmarkeringars funktion samt för att fördela medel

    för drift- och underhållsåtgärder av dessa. Under år 2002 gjordes en

    pilotstudie i Norden i syfte att testa metoden för insamling av data tekniskt

    och administrativt samt för att undersöka hur många mätningar som skulle

    krävas vid ett framtida huvudförsök. Under år 2003 genomfördes huvudförsöket

    i Danmark, Norge, Finland och Sverige.

    Detta notat behandlar i huvudsak resultaten från Norge, där vägarna E6 och

    E18 genom distrikten Østfold, Stor-Oslo, Romerike, Hedmarken-Østerdalen,

    Vestoppland, Gudbrandsdal, Nedre Buskerud, Vestfold, Nedre Telemark, Aust-

    Agder samt Vest-Agder har kontrollerats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 20032004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion kan till exempel

    utföras för att undersöka vägmarkeringars funktion samt för att fördela medel

    för drift- och underhållsåtgärder av dessa. Under år 2002 gjordes en

    pilotstudie i Norden i syfte att testa metoden för insamling av data tekniskt

    och administrativt samt för att undersöka hur många mätningar som skulle

    krävas vid ett framtida huvudförsök. Under år 2003 genomfördes huvudförsöket

    i Danmark, Norge, Finland och Sverige. Detta notat behandlar i huvudsak

    resultaten från Sverige, där 12 objekt vardera från regionerna Norr, Mitt,

    Mälardalen, Stockholm, Sydöst, Väst och Skåne har kontrollerats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Upptäcktsavstånd till oskyddade trafikanter i mörkertrafik: resultat från en fältstudie i stadsmiljö2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studier om synbarhet i trafiken har tidigare genomförts i syfte att undersöka på hur långt avstånd det går att se till exempel en oskyddad trafikant under olika förhållanden. Under verklig körning har föraren dock en köruppgift som både inkluderar att manövrera sitt fordon och att bedöma trafiksituationen och agera därefter. I detta ingår att upptäcka relevanta objekt i tid för att hinna reagera på dem, medan synavståndet är det längsta upptäcktsavstånd som är möjligt.

    Syftet med denna studie var att undersöka upptäcktsavstånd under verklig mörkerkörning, i förhållande till vägbelysning, till oskyddade trafikanters rörelsemönster och till stoppsträckan. Dessutom undersöktes instruktionens påverkan på blickbeteendet hos förarna.

    Studien genomfördes som en fältstudie i stadsmiljö med oskyddade trafikanter i mörkertrafik. Förarna instruerades om att säga till direkt när de såg en oskyddad trafikant, varvid upptäcktsavståndet fram till den oskyddade trafikanten registrerades. Belysningsstyrkan mot vägytan och mot en tänkt oskyddad trafikant på trottoaren mättes upp i mörker vid separata tillfällen, medan påverkan av instruktionen på blickbeteendet undersöktes med hjälp av ögonrörelseglasögon.

    Resultaten visade att det finns faktorer i stadsmiljö som påverkar upptäcktsavståndet i större utsträckning än vägbelysningen. Personer som rör sig tvärs vägen upptäcks på längre avstånd jämfört med dem som rör sig längs vägen eller är stillastående. Även om det inte är vanligt förekommer det fall där stoppsträckan kan vara längre än upptäcktsavståndet. Blickbeteendet påverkades inte av instruktionen i någon större utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vägbelysning: en litteraturstudie2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    During the recent years, the Swedish National Road Administration has shown an increasing activity in the field of road lighting, which among other things resulted in a new strategy for road lighting and a revision of VGU (the design of roads and streets). The ambition with this literature review is to cover the knowledge in the road lighting area to a large extent, concerning aspects like visibility, accidents, security, aesthetics, environment, energy, physical measuring and recommendations. The purpose is both to increase the knowledge of road and street lighting at VTI and to create a useful source in the area, where it will be possible to find references for deeper studies. The literature search has been carried out in the databases TRAX, TRIS and ITRD. A selection of references was collected for deeper studying, while the summary, only, was used in other cases. The resulting literature review contains almost 200 references, most European, published 1990-2005. This report includes themes such as visibility, relation between accidents and introduction of road lighting, lighting level and change of existing road lighting. Security and equality, especially for road users at walking paths and bicycle tracks, are other subjects that are discussed, as well as aesthetics, environmental and energy aspects. Finally, physical measurement and maintenance of road lighting, along with regulations, recommendations and further research are examined.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Bicyclists' adaptation strategies when interacting with text messages in urban environments2018Ingår i: Cognition, Technology & Work, ISSN 1435-5558, E-ISSN 1435-5566, Vol. 20, nr 3, s. 377-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cyclists' use of mobile phones in traffic has typically been studied in controlled experiments. How cyclists adapt their behaviour when they are not limited to a certain set of behaviours has not been investigated to any large extent. The aims of this study are to explore how cyclists adapt when texting and listening to music in a complex urban environment, and if they compensate sufficiently to maintain safe traffic behaviour. Forty-one cyclists participated in a semi-controlled study, using their own bike and smartphone in real traffic. They were equipped with eye tracking glasses and travelled two laps completing a total of 6 km divided into six segments. For one of the laps, the cyclists were requested to listen to music. On three occasions, they received a text message to their phone, which they were supposed to handle as they normally would when cycling. Static minimum required attention measures were used to examine the influence on attention. The results show that listening to music while cycling did not affect workload, speed, SMS interaction or attention. Seven different adaptation behaviours were identified when the cyclists dealt with received text messages. One-fourth of the text messages were replied to while cycling. In general, the cyclists manage to integrate SMS interactions with their cycling behaviour. Nevertheless, there were two occasions when basic attention criteria were violated while texting, which motivate further studies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Bhattacharyya, Kinjal
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Gebrehiwot, Rihanna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Gustafsson, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Olstam, Johan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sjöblom, Jonas
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Svensson, Nina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Evaluation of the potential of speed-limiting geofencing: Effects on traffic safety, health, and the environment2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Geostaket (geofencing) kan användas för att styra uppkopplade fordon, exempelvis gällande hastighet eller val av bränsle, inom ett digitalt avgränsat geografiskt område. Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka potentialen av hastighetsbegränsande geostaket med avseende på mätbara effekter på trafiksäkerhet, hälsa och miljö. Detta görs genom att studera ett fåtal enskilda fall där användande av geostaket skulle kunna vara en tänkbar åtgärd för att öka hastighetsefterlevnaden.

    Inom projektet genomfördes en litteraturstudie, en studie på testbana och en trafiksimuleringsstudie. Litteraturstudiens syfte var att undersöka tidigare studier om effekter av geostaket och den visade att det endast finns ett fåtal studier om hastighetsbegränsande geostaket. Testbanestudien utvärderade effekterna av geostaket på ett enskilt fordon. Två scenarier med en relevant tillämpning i verkligheten valdes ut, nämligen hastighetsbegränsning vid en skola respektive vid ett sjukhus. Tre olika körmönster användes, baserade på data från verklig trafik. Hastighet, avgasemissioner och buller mättes på testbanan för dessa körmönster.

    Testbanestudien visade att det finns potential för ökad trafiksäkerhet i dessa typer av trafikmiljöer, särskilt för fotgängare och cyklister, utan negativa miljöeffekter. Trafiksimuleringsstudiens syfte var att uppskatta effekter av användning av geostaket i större skala genom att simulera en hel fordonsflotta, där andelen fordon med geostakettillämpning varierade. Sjukhusscenariot användes vid trafiksimuleringen och slutsatsen var att en hög andel fordon med geostakettillämpning behövs för att de flesta fordon ska respektera hastighetsgränsen. Dessutom visade resultaten att totaleffekten av att inhägna delar av en fordonsflotta inte nödvändigtvis är minskade avgasemissioner.

    Sammanfattningsvis indikerade resultaten från projektet att tillämpning av geostaket för fordonshastighet kan leda till ökad trafiksäkerhet utan negativa konsekvenser för hälsa i form av avgasemissioner och buller. Det finns dock ett behov av att följa upp effekterna på en fordonsflotta i verklig trafikmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Field test on visibility at cycle crossings at night2010Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 2, nr 3, s. 139-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The main purpose of the study was to compare the night-time visibility distance of cycle crossings to the nighttime visibility distance of bicyclists at the corresponding cycle crossings. This was tested both for dry and wet road surface. Methods: The test was carried out as a field study with twelve participants being passengers in an instrumented car. The test route included nine cycle crossings, that all were combined with pedestrian crossings. The participants individually pushed a noiseless button when they saw a dummy bicyclist standing still at a crossing, in part one, and when they saw a correctly marked cycle crossing in part two. Visibility: distances to bicyclist dummies and cycle crossings were measured. Half of the participants experienced dry road surface and the other half wet road surface. An analysis of variance was conducted with a split plot design of group (wet / dry road surface) × target (bicyclist dummy / cycle crossing) × crossing (9 different cycle crossings). Results: The bicyclist dummies were detected at a significantly longer distance (mean 59.1 m, standard error 2.9 m) than the cycle crossings (mean 17.5 m, standard error 1.0 m). The road condition (wet/dry) only had an effect on the visibility of cycle crossings. Conclusion: The field test showed that bicyclists are seen at longer distances than cycle crossings combined with pedestrian crossings in Sweden at night-time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Utvärdering av olika typer av profilering och nedfräsning av vägmarkering: kant- och mittlinjer på länsväg 2502022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att uppnå våtsynbarhet hos längsgående vägmarkering används flera olika typer av profileringar i Sverige. I dagsläget saknas riktlinjer för vilken typ av profilering som ska användas på statlig väg. 

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om profilerade vägmarkeringar, med avseende på funktion och hållbarhet. Särskilt intressanta är jämförelser mellan ej fylld trappflex och ej fylld droppflex på intermittent kantlinje, mellan nedfräst och ej nedfräst kantmarkering, samt mellan mittmarkering i sinusräffla och i nedsänkt sinusräffla. 

    För att uppnå syftet har i huvudsak en provsträcka på länsväg 250 använts, där nya vägmarkeringar lagts 2019. Kantlinjen var utformad som antingen trappflex eller droppflex och låg i vissa fall i en nedsänkt fräsning, medan mittlinjen utformats som trappflex eller droppflex och låg i olika typer av sinusräffla. Handhållna mätningar av torr och våt retroreflexion samt luminanskoefficient har gjorts och följts upp under åren 2020–2022 i utvalda mätpunkter. Även data från mobila mätningar över provsträckan har erhållits. I tillägg har markeringarnas funktion efter ett simulerat kraftigt regn undersökts och markeringarnas hållbarhet och synbarhet har även bedömts okulärt. Slutligen kompletterades studien med en mindre kunskapssammanställning med fokus på nordiska studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Carlson, Annelie
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd: Resultat från litteraturstudie, intervjuer och projektmöte2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Enligt nuvarande riktlinjer för väg- och gatubelysning ska vägar och gator inom tätort förses med stationär belysning, medan vägar utanför tätort normalt sett inte behöver ha belysning. Regelverket Vägar och gators utformning (VGU) är tvingande för det statliga vägnätet medan det är rådgivande för kommunala vägar och gator. Behovet av belysning på statlig väg utanför tätort har varit en källa till diskussion mellan Trafikverket och kommunerna.

    Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för när vägbelysning ska användas på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd. Detta har huvudsakligen gjorts genom litteratursammanställning av riktlinjer och vetenskapliga studier om trafikanters behov och vägbelysningens effekter samt genom intervjuer med belysningsansvariga i kommuner. En lista över tänkbara kriterier togs fram och diskuterades på möte med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) och Trafikverkets gemensamma projektgrupp för projektet ”Kriterier för belysning på statlig väg”. Deltagarna vid detta möte ansåg att nedanstående kriterier är intressanta att gå vidare med i en tillämpning.

    En statlig väg i eller i anslutning till mindre tätort på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om:

    1. vägen går genom en tätort (enligt Statistiska Centralbyråns gällande definition)
    2. det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafik
    3. det förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, till exempel skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknande
    4. det förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen
    5. det förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt 6. gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllda.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Lars
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Field test on visibility at cycle crossings at night2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör dokumentation av en fältstudie som är en del i projektet "Trafikantstöd i mörkertrafik".De första delarna i projektet var en litteraturstudie om mörkertrafik i tätort samt en fokusgruppsstudiedär olika trafikantgruppers behov och upplevelser av mörkertrafik i tätort diskuterades.Syftet med fältstudien var att i mörker jämföra synavståndet till cykelöverfarter med synavståndet tillcyklister vid motsvarande cykelöverfarter. Detta studerades både vid torr och vid våt vägyta.Tolv försökspersoner deltog i studien; sex vid torra och sex vid våta vägyteförhållanden. De satt sompassagerare i en instrumenterad bil på natten och åkte längs en testrutt som omfattade totalt 19 cykelöverfarter.Försökspersonerna indikerade när de upptäckte cyklister (stationära attrapper) och cykelöverfarterlängs testrutten, varvid synavståndet registrerades och sparades.Huvudresultatet av studien var att cyklistattrappen alltid syntes på längre avstånd än cykelöverfarten.

    Alternativ URL: http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publikationer/P ublikationer_001401_001500/Publikation_001409/field-test-on-visibility-at-cycle- crossings-at-night.pdf

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Nielsen, Berne
    Ramboll, Denmark.
    Felsgård-Hansen, Maria
    Danish Technological Institute, Denmark.
    Laugesen, Jesper
    Danish Technological Institute, Denmark.
    Machine-readability of road markings in the Nordic countries2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The project AVRM (autonomous vehicles and road markings) aimed to examine how vehicles’ advanced driver assistance systems (ADAS) are constructed, how they function and how they detect road markings on the Nordic road network. Focus was on the systems lane departure warning (LDW) and lane keeping assist (LKA).

    Both the literature study and the interview study concluded that if the human eye can detect the road marking, then the road marking is machine-readable. However, only a few studies had been conducted in wet conditions relating machine-readability to road marking functionality.The pilot study aimed to test equipment and to find a method to connect machine-readability data with contrast ratio under various weather and light conditions, and to reveal possible problems before conduction of a main study. Results from both the literature study and the pilot study pointed out that wear and lack of road markings were the parameters related to road markings per se that contributed to poor machine-readability.

    The analysis showed that in daylight, there was no strong relationship between machine-readability and conventional road marking performance parameters. In addition, machine-readability was higher on multilane roads (99%) compared to on two-lane roads (93%), which may be explained for example by fewer curves on larger roads. Although data showed that machine-readability of broken lines was somewhat worse than that of solid lines of line width 0.1 m, this could be an effect of factors related to the (minor) roads where broken lines with 0.1 m width are commonly used.

    In sum, there are many factors unrelated to road markings that influence machine-readability. There are no clear relationships between machine-readability and conventional performance parameters. It should also be kept in mind that since retroreflectivity is a parameter measuring the performance in night-time, it could not be expected to affect daylight readability. As long as the road markings are visible for the human eye, they can be expected to be machine-readable as well.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Helmers, Gabriel
    VMS - Variable Message Signs: A literature review2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This literature review is primarily aimed at describing studies that deal with the interaction between driver behaviour and variable message signs, VMS. The collected references are, for the most part, published in Europe or studies about European conditions, published during the years of 2000-2005. Areas treated in the study are effects on driver behaviour, driver attitudes, design, understanding and recall of VMS, and accidents and regulations concerning VMS. The literature review is supplemented by a behavioural background and recommendations from a behavioural science perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Herrstedt, Lene
    Trafitec.
    Sörensen, Kai
    DELTA Light & Optics.
    Readability of variable message traffic sign2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This report describes a number of tests of the readability of variable message traffic signs that were carried out in a period from the spring of 2008 until the autumn of 2009. An even earlier test is not mentioned. A variable message traffic sign is called VMS in the following. The tests are described approximately in the sequence they were carried out. To some degree the sequence describes a "learning by doing" process in which later tests were based on earlier tests. All the tests involve presentation of a number of prearranged messages on a VMS, representing variation of some parameters supposedly related to the readability of the messages, to a group of test persons. In the early tests, the criterion for the readability was the reading distance of each of the messages for each of the test persons. In the later tests the criterion was rating of the readability at predetermined distances.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ihs, Anita
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Speglande reflexion i våta vägbeläggningar: störande ljus vid vägarbeten om natten: förstudie2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    With respect to traffic, roadworks are to an ever increasing extent performed during the dark hours. In these cases, lighting is a critical factor to consider. It is important that the road-user experiences good visual guidance past the road work area and that he or she is not bothered by glare from road work lighting, reflections in the roadway and other things. The safety and road work lighting should at the same time be good for the roadworker. This report reports on a pre-study of the joint Nordic project Störande ljus vid vägarbeten om natten (Disturbing lights during roadworks at night). The purpose of the project is to improve the safety both for road-users passing a roadwork area in the dark and for the persons working at the roadwork area. This particularly applies to night-time roadworks on major roads. In the main project, the disturbance that the different elements - flashing lights, vehicle lighting, electric fittings, reflections, etc. - cause the driver passing the roadwork area will be investigated, both separately and combined with each other. The project should lead to proposals for improvement and co-ordination of current regulations in the Nordic countries. Reflections in the roadway, especially when the roads are wet, can be experienced as problematic for the road-users. If the road surface is damp, glare occurs, for example from oncoming vehicle headlights or from flashing lights and signs by the road work area. In this pre-study, an investigation of the specular reflection in some typical Nordic road surfaces has been made, aimed to form the basis for planning the main study. The purpose with the pre-study has principally been to survey what values of specular reflection, retroreflection and luminance coefficient are common for road surfaces in the Scandinavian countries Denmark, Norway and Sweden. Finland, which originally should also have been part of the study, has been excluded due to resource and time limits, for the present. Measurement of the specular reflection has been made on dry and wet road surfaces with a modified retroreflectometer (of the type LTL-X). It has been supplemented with a vertical mirror directing the observation direction towards the lighting direction in such a way as to correspond to a motorist observing a point on the road surface 30 metres in front of the vehicle, which is lightened by a headlight 30 metres further away. Since the instrument was relatively untested, the aim of this pre-study was also to acquire experience and routines for measuring specular reflection.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Nygårdhs, Sara
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Linkoping University.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Johansson, Björn J. E.
    Linkoping University.
    Trade-offs in traffic: does being mainly a car driver or a cyclist affect adaptive behaviour while driving and cycling?2020Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 12, nr 1, artikel-id 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Road users, such as cyclists and car drivers, are constantly adapting to each other and to the road infrastructure. This study aimed to investigate what trade-offs can be observed when drivers and cyclists adapt to other road users and to the infrastructure. Methods: A semi-controlled study was carried out in an urban traffic environment, where all participants travelled the same route twice, once as a cyclist and once as a car driver. The extended control model was used as an analytical framework to examine how people adapt depending on their main and current road-user role, experiencing different infrastructure and complexity. Results: The results revealed possible trade-offs made while adapting, mainly in relation to rule-following. No differences in adaptive behaviour between people who mostly drive and people who mostly cycle were found. The current situational demands influence both the need to adapt and the adaptation carried out. A more complex traffic environment led to increased information intake, measured by glance behaviour. © 2020, The Author(s).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 av 62
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf