Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 146
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alten, Karoline
    et al.
    Deix, Stefan
    Peelen, Willy
    Wessels, Jos
    Courage, Wim
    Ravnikar Turk, Mojca
    Skaric Palic, Sandra
    Acalin, Nina
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Asset service condition assessment methodology (ASCAM Project)2012Ingår i: EPAM 2012, Malmö, Sweden, 5–7 September: 4th European pavement and asset management conference, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2012, , s. 12Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Allocating financial resources among different sub-assets of a country’s road infrastructure is a challenge that is highly dependent on the strategic priorities and organisational structure of the infrastructure operator. While some agencies in Europe deal with pavements, bridges, tunnels or road furniture completely independently, others find that they have one mutual budget that needs to be shared out among the different assets in a way that represents their respective need for maintenance. The criteria upon which such allocations are based may be political, empirical, or based on stakeholder/user interests. The goal of the project ASCAM – Asset Service Condition Assessment Methodology – was to develop a framework for cross-asset management that can be used to objectively assign a budget to certain assets. While previous research projects have already compiled lists of various key performance indicators, ASCAM aimed to find mutual indices such as an “end user service level” that could be used to judge all sub-assets on equal terms and thus compare their condition on the same scale.

    By looking at asset management in the ASCAM partner countries and other European road agencies, the best-practice in individual asset management was extracted to develop the framework and perform a proof-of-concept for the project. While other projects such as PROCROSS within the same ERA-NET call also worked on cross-asset management – but from a top-down approach – ASCAM’s bottom-up approach looked at the more technical aspects of evaluating infrastructure condition and making a budgetary assignment based on the current and predicted state of the assets.

  • 2.
    Carlsson, Arne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Breda körfält på motortrafikled. Trafikanteffekter vid alternativ vägbanemålning på motortrafikled1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Johansen, Trond Cato
    Ramböll.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Nordic certification system for road marking materials: version 5:20182018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial introducerades under 2015. Systemet baseras på dokumenterade materialtester på provfält, där materialen certifieras utifrån hur många hjulpassager de klarar. Från och med 2016 omfattar certifieringssystemet både plana (typ I) och profilerade/våtsynbara (typ II) markeringar. År 2017 utökades certifieringssystem ytterligare till att även inkludera friktionsmaterial (material med förbättrad friktion). Från 2018 kommer certifieringssystemet även att inkludera temporära markeringar (endast Danmark), och nedfrästa markeringar (endast Norge).

    Materialtester görs på två provfält: ett i Norge och ett i Danmark. Provfälten är placerade på allmän väg och materialen som testas är således exponerade för reell trafik samt för väderförhållanden representativa för de nordiska länderna. Materialen följs upp med funktionsmätningar under ett eller två år. Certifieringen omfattar krav på retroreflexion RL, luminanskoefficient Qd, friktion och färgkoordinater. Antalet hjulpassager materialen utsätts för mäts årligen. Certifieringssystemet inkluderar även materialidentifiering, vilket möjliggör senare stickprovskontroller vid entreprenader.

    Certifieringssystemet baseras på europastandarderna EN 1824 Road marking materials Road trials, EN 1436 Road marking materials Road marking performance for road users, samt EN 12802 Road marking materials Laboratory methods for identification.

    Rapporten beskriver hur certifieringssystemet fungerar och hur det tillämpas i de nordiska länderna. Vidare beskrivs de procedurer och metoder som används vid utläggning av material, samt vid mätning av materialens funktionsparametrar.

  • 4.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Heldragen kantlinje på tvåfältsväg: hastighet och synbarhet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur heldragen respektive intermittent kantlinje påverkar reshastigheten på tvåfältsväg, samt att undersöka om det finns en skillnad i hållbarhet för de två linjetyperna. Studien genomfördes på en 4 km lång landsvägssträcka under en treårsperiod. Första året hade hela sträckan heldragen kantlinje. Under andra och tredje året hade halva sträckan heldragen kantlinje, medan den andra halvan hade intermittent kantlinje. Mätningar av reshastighet för fria (ostörda) personbilar gjordes varje år studien pågick, både i dagsljus och i mörker, i torrt väglag. Under andra och tredje året gjordes även mätningar av kantlinjernas funktion, i form av retroreflexion och luminanskoefficient. Resultaten visade att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Utifrån ett trafiksäkerhets- och komfortperspektiv talar resultaten för användning av heldragen kantlinje på tvåfältsväg, åtminstone på kurviga och kuperade vägar.

  • 5.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mätning av friktion på vägmarkering: jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För vägmarkering finns funktionskrav gällande bland annat markeringens friktion, vilken anges i enheter som avser friktion uppmätt med handhållna instrument. Sådana instrument lämpar sig emellertid inte för mätning av friktion över längre sträckor, eftersom det skulle vara alltför tidskrävande och kostsamt. För att på ett effektivt sätt kunna övervaka ett större vägnät och kontrollera att funktionskraven uppfylls behövs mobila mätmetoder, det vill säga metoder som baseras på instrument monterade på fordon och som möjliggör mätning i trafikhastighet. Vidare är friktionen som uppstår mellan fordon och vägyta hastighetsberoende. Den friktion som kan mätas med handhållna instrument avser friktion i lägre hastigheter, medan det ur trafiksäkerhetssynpunkt snarare är friktion i högre hastigheter som är mest relevant.

    Föreliggande rapport beskriver resultaten från två studier som handlar om metoder för att mäta eller uppskatta vägmarkeringars friktion mobilt. I den första studien har tre olika mobila metoder, Road Friction Tester (RFT), Traction Watcher One (TWO) och Road Marking Tester (RMT), jämförts med den handhållna metoden Portable Friction Tester (PFT). I den andra studien har en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter, baserad på mätningar av vägmarkeringens retroreflexion och textur, tagits fram.

    Den första studien visade att de olika metoderna ger olika resultat, vilket kan förväntas eftersom storheten friktionstal inte har någon entydig definition utan delvis beror på mätinstrumentets egenskaper. Vid mätning i lägre hastigheter fanns det mellan PFT och RFT respektive TWO förhållandevis tydliga samband (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,86–0,89), medan sambandet mellan PFT och RMT var något svagare (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,65–0,71). Vid mätning i högre hastigheter var sambandet mellan RFT och TWO relativt tydligt (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,80), medan sambanden mellan RMT och RFT respektive TWO var ganska svaga (signifikant, korrelationskoefficient r: 0,31–0,61). Ett genomgående resultat var att TWO gav lägre friktionsvärden än övriga metoder. Det kunde också konstateras att mäthastigheten hos RFT och TWO hade en viss inverkan på den uppmätta friktionen.

    I den andra studien användes TWO som referensmetod för att ta fram en skattningsmodell för friktion i högre hastigheter. Resultaten visade att friktionen till viss del kan prediceras från materialets retroreflexion och textur, men att sambanden inte är tillräckligt starka för att en modell som baseras på (enbart) dessa två parametrar ska vara användbar i praktiken. En begränsning hos studien är att det inte finns någon standardiserad metod för friktionsmätning på vägmarkering i högre hastigheter. Referensmetoden som användes, TWO, är egentligen avsedd för mätning på vägytor och inte vägmarkering, vilket innebär en osäkerhet i instrumentets förmåga att mäta vägmarkeringars friktion, som kan ha påverkat möjligheterna att ta fram en bra skattningsmodell.

  • 6.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Night-time traffic in urban areas: a literature review on road user aspects2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of this literature study is to review recent research on night-time traffic from a road user perspective. The report discusses road users' behaviour, needs and problems in relation to other road users as well as to traffic environment. The study includes 128 references from 1998-2008 and it mainly concerns urban areas. The report begins with a chapter about accident statistics, followed by a theoretical background that includes lighting terminology, Swedish regulations on road equipment, and the human eye and night vision. The main part of the report has its focus on five road user groups - drivers, pedestrians, bicyclists, older people and visually impaired people - and their needs, difficulties, performances and behaviour in night-time traffic. The literature gives relatively much information about drivers' situation in night-time traffic, but there is a lack of knowledge in some areas such as drivers' interaction with parts of the driving environment. Also, there is partly a lack of knowledge on pedestrians and older road users. Regarding bicyclists and visually impaired people, there is only very limited literature available.

  • 7.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Englundh, Stig
    Mobil mätning av vägbelysning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För de flesta typer av vägutrustningar finns regelverk som ställer funktionskrav. Exempelvis ska en vägmarkering ha en lägsta retroreflexion för att den ska ha tillräcklig synbarhet. Beträffande vägbelysning finns i Trafikverkets Krav för Vägar och Gators Utformning (VGU) flera olika funktionskrav, bland annat krav på tillåten bländning, krav på avskärmning, belysningsstyrka och den vägyteluminans som belysningen ger. På de allra flesta gator och vägar är luminanskravet den viktigaste parametern, inte minst för att detta har betydelse för möjligheten att upptäckta fotgängare. För att ett krav i regelverket ska vara meningsfullt är det viktigt att det är möjligt att kontrollera om kravet är uppfyllt. Emellertid är luminansmätningar komplicerade och känsliga för störningar från omgivande ljuskällor.

    Syftet med denna studie har varit att utveckla en prototyp till ett instrument som möjliggör snabba mobila mätningar av vägytans luminans utan risk för störningar från annan trafik.

    Genomförda tester med instrumentet har visat att mätning av vägyteluminans på längre vägsträckor kan utföras, utan ljusstörningar från annan trafik. Mätningarna är dessutom förhållandevis snabba och kräver ett minimum av manuell databearbetning. Att mätsystemet dessutom har god noggrannhet gör att det lämpar sig för tillståndsmätningar av vägbelysning.

  • 8.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årliga tillståndsmätningar görs för att få en uppfattning om i vilken utsträckning vägmarkeringarna på det statliga vägnätet uppfyller de nationella riktlinjerna för krav i upphandling. Resultaten från 2014 kan sammanfattas med att kravuppfyllnaden generellt sett är låg och att trenden har varit nedåtgående sedan 2011. Tillståndsmätningar har gjorts i varierande omfattning sedan år 2000. Sedan 2011 görs mätningar på ett jämförbart sätt i hela landet, vilket gör att utvecklingen över tiden kan studeras. Mätningarna syftar även till att jämföra funktionen mellan län eller regioner. Resultaten för 2014 års mätningar visar att andelen godkända delobjekt är 39 procent för torra markeringar och 21 procent gällande våta markeringar, för landet som helhet. För torra vägmarkeringar har region Norr och region Väst störst andel godkända delobjekt, 52 procent, medan vägmarkeringarna i region Stockholm hade lägst godkännandeandel, 12 procent. I övriga regioner godkändes 27–47 procent av delobjekten. Beträffande våta vägmarkeringars retroreflexion var andelen godkända delobjekt 50 procent i region Norr och i övriga regioner mellan 7 procent och 30 procent. En jämförelse över åren 2011–2014 visar på en nedåtgående trend. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar har minskat från 70 procent 2011 till 60 procent 2014. Sammanfattningsvis kan sägas att kravuppfyllnaden generellt sett är låg och att trenden har varit nedåtgående sedan 2011. Vidare finns det en betydande skillnad i resultat mellan regionerna. Region Stockholm har märkbart sämre resultat än övriga regioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion har under perioden 21 maj till 6 november 2014 gjorts på 303 vägsträckor, vanligen omfattande tre delobjekt vardera: två kantlinjer samt mitt- eller körfältslinje. Mätobjekten har valts slumpmässigt, dock har urvalet gjorts så att minst 14 objekt har mätts i varje län.

  • 9.
    Fors, Carina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden: en jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie var att sammanställa och jämföra vägmarkeringarnas funktion i Norge, Sverige och Finland, för att sprida kunskapen mellan länderna. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige jämfört med i Finland. Mer specifikt syftade studien till att undersöka om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion mellan det tre länderna, och om det finns skillnader i vägmarkeringarnas funktion beroende på trafikflöde och körbanebredd. Resultaten visade att vägmarkeringarnas funktion tenderade att vara något bättre i Norge och Sverige än i Finland. Retroreflexionens medelvärde för torra kantmarkeringar var i Norge 179, i Sverige 177 och i Finland 142. Motsvarande värden för mittmarkeringar var i Norge 137 (gul markering), i Sverige 164 (vit markering) och i Finland 102 (vit markering) respektive 107 (gul markering). För våta kantlinjer var retroreflexionen i Norge 45 och i Sverige 31. I Finland har inga våtvärden mätts. Vidare visade resultaten att kantlinjernas retroreflexion är oberoende av årsmedeldygnstrafik (ÅDT) och av körbanebredd. Mittlinjer på vägar med ÅDT <2 000 hade lägre retroreflexion än mittlinjer på mer högtrafikerade vägar. Ett urval om 98–167 mätobjekt gjordes i varje land, där varje objekt utgjordes av en cirka 2–10 kilometer lång vägsträcka. Samtliga mätobjekt bestod av tvåfältsvägar, vilka var indelade i fem olika klasser baserat på ÅDT och körbanebredd. För varje mätobjekt mättes retroreflexionen på båda kantlinjerna och på mittlinjen.

  • 10.
    Goubert, Luc
    et al.
    Belgian Road Research Centre (BRRC).
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Report of the first round robin test for mobile reflectometers: research carried out in the frame of the activities of CEN/TC 226/WG22011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Instrument för mobil mätning av vägmarkeringars retroreflexion har varit kommersiellt tillgängliga sedan slutet av 1990-talet. Det har spekulerats i att mätfelen hos dessa instrument är större än hos de traditionella, handhållna instrumenten. För att få underlag till en standard för mobila instrument har CEN/TC 226/WG2:s expertpanel i ett round robin-test undersökt mätonoggrannheten för tre typer av mobila instrument: Ecodyn 30, LTL-M och Zehntner ZDR 6020. I testet deltog två Ecodyn samt ett instrument av vardera typ LTL-M och Zehntner. Instrumenten numrerades 1–4.

    En testslinga innehållande 19 kantlinjer och 2 körfältslinjer definierades. Samtliga kantlinjer var heldragna, plana eller profilerade, medan körfältslinjerna var plana och hade längden 3 meter med 9 meters lucka. Varje teststräcka var 200 meter lång och denna mättes två gånger med varje mobilt instrument. Referensmätning gjordes med det handhållna instrumentet LTL-2000 i 32–38 mätpunkter.

  • 11.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Detection distances to obstacles on the road seen through windscreens in different states of wear1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Räfflade kantlinjer: kontroll av vägrenens användning genom åtgärder som gör det obekvämt att köra på den1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Siktsträcka i halvljus till hinder på torra och våta vägbanor relaterade till vägbanornas reflexionsegenskaper1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Siktsträcka till reflex vid fordonsmöte i mörkertrafik1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Siktsträcka till vägmarkering i fordonsbelysning1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Visibility distances to retroreflectors in opposing situations between two motor vehicles at night1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lauridsen, Ib
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Åldring av retroreflekterande folier för vägmärken: resultat efter 3 års exponering. Delrapport, mars 20012001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet genomförs i nordisk samverken inom NMF

    (NordiskMörkertrafikForskning). Alla reflex-folier

    för vägmärken, som fanns på den nordiska marknaden 1997, har monterats på

    identiskt lika

    provskyltar som exponeras för trafik utefter landsväg på 9 provplatser:

    Damnark 2, Finland 2,

    Island 1, Norge 2 och Sverige 2. Provplatserna är valda så att de täcker in

    en stor klimatvariation.

    Efter "nymätning" vid utsättningen av provskyltarna 1997 görs mätning av

    retroreflexionen hos

    de rengjorda folierna under sensommaren varje år. Dessa mätningar har under

    år 2000 kompletterats

    med färgmätningar på ett antal provskyltar.

    I rapporten redovisas resultaten efter 3 års exponering.

    Projektet fortsätter.

  • 18.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ytterbom, Uno
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Herland, Lisa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vägmärkens sannolika "livslängd" och minsta godtagbara retroreflexion1999Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Helmers, Gabriel
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ytterbom, Uno
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Upptäcktsavstånd till hinder på vägen i UV-ljus: Mätning i en simulerad fullskalig trafiksituation1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Herland, Lisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mörkertrafik på väg med breda körfält1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Herland, Lisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Omkörningsbeteende i trafikplatser på vägar med breda körfält1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Herland, Lisa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provfält med vägmarkeringar på rv 351997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Kircher, Katja
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    The influence of lighting, wall colour and inattention on traffic safety in tunnels: a simulator study2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Även om olycksrisken i tunnlar är lägre än på landsvägar kan skadeföljden bli allvarlig. Därför är detviktigt att säkerställa en hög säkerhet i tunnlar, vilket bland annat ställer krav på belysningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur belysningsnivån och tunnelväggarnas ljushet påverkar beteendet hos uppmärksamma och mindre uppmärksamma förare. Studien genomfördes i VTI:s simulator III, som är en avancerad simulator med linjär rörelse i sidled. I studien deltog 24 försökspersoner, som alla fick köra samtliga kombinationer av belysningsnivå, tunnelväggar och distraktion. Belysningsstyrkan hade tre nivåer, medan tunnelväggarnas ljushet och graden av distraktion hade vardera två nivåer. Kördata, ögonrörelsedata och subjektiva data samlades in och analyserades både för en omkörningssituation och under fri körning. Ljusa tunnelväggar är viktigare för upplevd säkerhet och komfort än hög belysningsnivå så länge denna nivå är tillräcklig. Körbeteendet och ögonrörelserna påverkades starkt negativt av distraktion på så sätt att försökspersonerna körde mindre säkert då de tvingades lösa en sekundär uppgift. Ljusa väggarinnebar en något mindre mental belastning.

  • 24.
    Kjellman, Erik
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Analys av livscykelkostnader för vägmärken med fokus på reflexmaterial2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dagsläget är det okänt om de vägmärken med reflexfolie som finns på svenska vägar uppfyller gällande krav på funktion där god läs- och upptäckbarhet är målet. Det finns ingen inventering av vägmärken på statliga vägar och inget register för vilka vägmärken som har satts upp, när de satts upp och vilken kvalitet de har.

    Detta projekt syftar till att analysera livscykelkostnader för vägmärken på statliga vägar genom inventering av befintliga vägmärken på det statliga vägnätet. Livslängden bestäms av flera parametrar men framförallt av retroreflexionskrav enligt Trafikverkets dokument Standardbeskrivning för Basunderhåll Väg (SBV) och färgkrav enligt SS-EN 12899-1.

    Livslängden samlades in genom att i fält observera cirka 300 vägmärken. Vägmärkena valdes ut slumpmässigt i Trafikverkets regioner Väst och Mitt. Information om dessa vägmärken såsom tillverkningsår, hur mycket ljus de reflekterar, vilka färgkoordinater de har och vilken kompassriktning de stod i samlades in. Vägmärken med fem olika bottenfärger inventerades; vita (vägvisare till lokalt mål i tätort), blåa (vägvisare för allmän väg), röda (stopplikt), gröna (vägvisare till motorväg eller motortrafikled) och gula (vägvisare för enskild väg). Dessa tillhörde tre olika klasser; RA1, RA2 och RA3B. Klasserna skiljer sig åt vad gäller mängden ljus som reflekteras, där RA3B reflekterar mest. Kostnaderna för vägmärken, stolpe och fundament erhölls via telefonintervjuer med fem olika entreprenörer.

  • 25.
    Koronna-Vilhelmsson, Irena
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ytterbom, Uno
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Samband mellan torra och våta vägmarkeringars funktion: pilotstudie1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion har gjorts i varierande utsträckning i Sverige sedan år 2000. Företrädesvis har mätningarna gjorts på det högtrafikerade vägnätet, på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, men under senare år har alltfler mätningar gjorts även på vägar med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2. Syftet med mätningarna har varit att besvara två viktiga frågor: - I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Vägverkets interna föreskrift, Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV)? - Hur har vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden? Föreliggande notat redovisar detaljerat resultaten från mätningarna 2005 och sammanfattande resultat för torra vägmarkeringar från hela perioden 2000-2005.

  • 27.
    Koucheki, Behzad
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006: en översikt2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    During the year of 2006 a large number of mobile measurements of road marking retroreflectivity were carried out in Sweden. In total, the retroreflectivity of dry markings was measured on 386 road stretches. Additionally, indirect measurements (predictions) of retroreflectivity of wet road markings were made on 25 road stretches. The measurements had different aims and were not carried out in the same way everywhere, which means that it is difficult to compare results from different regions and, in some cases, even results within the same region. The method for selection of road stretches to be measured and the length of the road stretches have varied between the regions and different kinds of instruments have been used. In three regions also the function of wet road markings has been predicted. All of this means that the results should be interpreted with some caution and that making comparisons between the regions is not meaningful. It is obvious that there is a lot to gain by co-ordinating the function measurements of road markings in the future. Naturally, the regions themselves must decide the extent of the function controls, but when measuring is decided, the strategy for measurement should be managed in such a way that comparisons between counties and regions can be made, and desired issues can be solved. In general, there is a need to consider if the strategy used since the year of 2000 is good.

  • 28.
    Lauridsen, Ib
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, S-O
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Målinger af faerdselsstribers SL-vaerdier i marts-augusti måned 19901991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Linden, Sven-Åke
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Yahya, Mohammad-Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av hög mittbarriär på Essingeleden1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Lundkvist, S-O
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utveckling av objektiv metod för mätningar av vägens visuella ledning1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Lundkvist, S-O
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    VTI:s erfarenheter rörande vägmarkeringars retroreflexionsegenskaper1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Lundkvist, S-O
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Helmers, G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ytterbom, U
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Specific luminance measurements of road markings and road surfaces in the field: Comparisons between instruments1980Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Lundkvist, S-O
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Helmers, Gabriel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Ströljusluminans i vindrutor1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Lundkvist, S-O
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nilsson, B
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vägkantstolpars funktionella egenskaper1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Lundkvist, S-O
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sörensen, K
    Reflection properties of road markings in vehicle headlight illumination1980Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    A study of different types of road markings as related to retro-reflectivity and wear1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Alternativt utformade stigningsfält1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Analys av utvärdering av sex reflektometrar i USA2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Anordning som känner av och larmar vid passage av väglinjer1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Belysningstekniska grundbegrepp1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Beurteilung des LTL-M: mobile Messung von Strassenmarkierungen2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Das LTL-M, eine Ausrüstung für die mobile Messung der Rückstrahlung von Straßenmarkierungen, wurde von DELTA Light & Optics in Dänemark entwickelt. Dieses Gerät setzt ein anderes optisches Prinzip als das bisher übliche mobile Gerät ein. das Ecodyn 30. Das optische System des LTL-M könnte zu höherer Genauigkeit und besserer Wiederholbarkeit führen. Durch simultane Messungen mit den beiden mobilen Geräten und als Referenz mit dem Irlandmessgerät LTL-2000 wurden die Genauigkeit und Wiederholbarkeit des LTL-M und des Ecodyn 30 eingeschätzt. Die Messungen erfolgten im Labor an Proben von Straßenmarkierungen und in einer Feldstudie an durchgehenden und unterbrochenen Seitenlinien. Die Schlussfolgerung dieser Studie ist, dass das LTL-M mit weniger systematischen und Zufallsfehlern als das Ecodyn 30 misst. Außerdem ist die Wiederholbarkeit des LTL-M besser als die Wiederholbarkeit des Ecodyn 30.

  • 42.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Breda körfält på 13-metersväg1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie av trafikens sidolägesplacering och hastighet har tidigare gjorts på E4 vid Traryd. Denna 13 meter breda väg hade tidigare den traditionella, breda vägrenen och körfält med bredden 3,75 meter. Efter ommålningen är körfälten 5,50 meter breda och heldragna kantlinjer avskiljer de 1,00 meter breda vägrenarna. Den tidigare studien har kompletterats med mätningar avlångtidseffekten (mätning ett år efter ommålning) samt en studie av fordonens placering och hastighet då en fotgängare befinner sig på vägrenen.

    Mätningar har gjorts dag och natt under nästan 1 1/2dygn på två platser på delen med ny målning (heldragen kantlinje, breda körfält) och på två platser på delen som har konventionell målning. Den ena mätplatsen på respektive sträcka har varit identisk med tidigare mätplatser.

  • 43.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    E22 genom Blekinge: Olycksstudie samt besiktning av motortrafikleden1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Effekter av UV-ljus i mörkertrafik1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar: mätningar i region väst 19971998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    En inventering av vindrutors slitagetillstånd1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige: fältmätningar med metodstudie2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie beskriver en metod för att bestämma vägmarkeringarnas funktion på svenska vägar. I en tillståndsbeskrivning har man redovisat, per region och län, markeringarnas retroreflexion (synbarhet i mörker) sommaren 2000.

    Rapporten beskriver en sampel- och analysmetod med vilken man kan jämföra funktionen i de olika regionerna och länen. Man gör även denna jämförelse för olika väg- och vägmarkeringstyper.

  • 48.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Evaluation de l'Ecodyn 30: Validation d'un instrument mobile pour la mesure de la retroreflexion des marquages routiers1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Evaluation of Ecodyn 30: Validation of a mobile instrument for measuring the retroreflection of road markings1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Lundkvist, Sven-Olof
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Evaluation of the LTL-M: mobile measurement of road marking2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    An equipment for mobile measurement of road marking retroreflectivity, the LTL-M, has been developed by DELTA Light & Optics in Denmark. This instrument uses a different optical principle than the mobile instrument commonly used until now, the Ecodyn 30. The optical system used by the LTL-M might lead to better accuracy and repeatability. By simultaneous measurements using the two mobile instruments and, as the reference, the hand-held LTL-2000, the accuracy and repeatability of the LTL-M and Ecodyn 30 were estimated. Measurements were carried out in the laboratory on road marking samples and in the field on continuous and broken edge lines. The conclusion of the study is that the LTL-M measures with less systematic and random errors compared to the Ecodyn 30. Furthermore, the repeatability of the LTL-M is better than the repeatability of the Ecodyn 30.

123 1 - 50 av 146
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf