Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Algurén, Beatrix
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Rizzi, Maria C.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    In-depth understanding of single bicycle crashes in Sweden: Crash characteristics, injury types and health outcomes differentiated by gender and age-groups2022Ingår i: Journal of Transport and Health, ISSN 2214-1405, E-ISSN 2214-1405, Vol. 24, artikel-id 101320Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: To study in-depth characteristics of single bicycle crashes and type of injuries considering gender and age differences. Methods: Hospital reported bicycle crashes identified in the Swedish national database STRADA were combined with self-reported detailed information regarding crash circumstances and injury outcomes. Gender and age-group differences were investigated using univariate statistics and Pearson Chi- Square test. Results: A total of 616 cyclists injured in single bicycle crashes between 2013 and 2017 were included. Participants (49% women) had a mean age of 58 years (ranged 15–89 years), most rode a comfort bike (54%) and cycled several times a week (81%). The most common crash type was skidding on ice or snow (26%). This crash type was significantly more common among women than men (30% versus 21%). Women more than twice as often lost balance at low or no speed (13% versus 5%). While men's injuries were located more than twice as often at shoulder and upper arm (28% versus 11%), women injured more than four times as often the lower leg and ankle (30% versus 7%). Differences regarding age-groups could be observed as an exponential increase of hip and upper leg injuries with increased age (9, 19 and 38%). Older cyclists were more often injured while losing balance at no or low speed and while getting on or off the bicycle. Conclusions: Concrete countermeasures to prevent injuries in single bicycle crashes can be suggested and directed to different target groups, i.e. women or men or younger or elderly. © 2021

  • 2.
    Amin, Khabat
    et al.
    Transportstyrelsen.
    Hedlund, Jonathan
    Transportstyrelsen.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. VTI.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. VTI.
    Fredriksson, Rikard
    Trafikverket.
    Hurtig, Per
    Trafikverket.
    Larsson, Peter
    Trafikverket.
    Lindholm, Magnus
    Trafikverket.
    Sternlund, Simon
    Trafikverket.
    Rizzi, Matteo
    Trafikverket.
    Analysis of road safety trends 2020: Management by objectives for road safety work towards the 2020 interim targets2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish road safety management is based on the Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. 2020 was the final year for achieving the interim target of halving the number of fatalities between 2007 and 2020, i.e., a maximum of 220 fatalities in 2020. The interim target also specifies that the number of seriously injured in road traffic must be reduced by a quarter. This report describes and analyses the current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities and seriously injured. 

    As this report is the last for the 2007-2020 interim target period, it can be seen as a final summary of how well the targets were achieved for fatalities and seriously injured and for the safety performance indicators. However, it is also important to remember that the year 2020 coincided with the COVID-19 pandemic, which had a profound impact on virtually the entire society. This affected travel in a number of different ways, and consequently it is impossible to estimate the impact this has had on the outcome in 2020, although it probably has led to a slightly lower outcome. 

    The table below shows starting and final values together with an overview of whether the safety performance indicators have met the 2020 targets.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT04
  • 3.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Andersson, Jeanette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Bondemark, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Peters, Björn
    Ekblad, Johan
    Jpe Konsult AB.
    Regeringsuppdrag synfält: utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. 

    Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. 

    Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. 

    Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. 

    Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sammanfattning
  • 4.
    Andersson, Kristina
    et al.
    RISE.
    Herslöf, Victoria
    Stockholms stad.
    Hökars, Felicia
    Closer.
    Malmryd, Jonas
    Göteborgs stad.
    Salmi, Anna-Karin
    ViaPM.
    Svedin, Martin
    MLogistics.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Smarta urbana trafikzoner: en del av den flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor - resultatrapport steg 22022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Smarta urbana trafikzoner har genomfört tre demonstrationer av smarta zoner som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare urbana miljöer. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Lindström, Anders
    FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Stockholm.
    Schagen, Ingrid van
    SWOV Institute for Road Safety Research, The Hague.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    FERSI position paper: Safety through automation?: ensuring that automated and connected driving contribute to a safer transportation system2020Ingår i: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020, 2020, s. 5-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 2018, the Forum of European Road Safety Research Institutes (FERSI) published a report on automated driving (AD) from a road safety point of view, prepared by a dedicated FERSI Working Group with experts from eleven European countries. The group identified 23 high priority concerns or questions, clustered into four categories, to ensure that connected AD and co-operative ITS successfully contribute to a smart, green, and integrated transport system which at the same time is a safe transport system. The discussions resulted in ten principles to be fulfilled in order to optimise the safety effects of AD. Even if these principles may seem straightforward, the underlying questions are complex, and the identification and realisation of cost-efficient and effective solutions will require considerable effort. Many strong industrial and political driving forces exist, but so far improving road safety seems to get insufficient priority. FERSI therefore recommends a number of focused actions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Linköping University, Sweden.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Rumble Strips, Continuous Shoulder, and Centerline2021Ingår i: International Encyclopedia of Transportation: Volume 2 - Transport safety and security / [ed] Roger Vickerman, Imperial College, United Kingdom, Oxford: Elsevier, 2021, s. 549-553Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Rumble strips in the center of two-lane rural roads and on the shoulder of motorways are a countermeasure aimed to help drivers who unintentionally are about to leave the lane, for example, due to fatigue or inattention. Rumble strips are widely used. They are installed in the raised profile or as in-ground (milled or pressed). The design varies in width, depth, length, and design. The most effective are the in-ground ones. Evaluations show an effect of 10% reduction of all injury crashes and 37% reduction on target crashes (head-on, single crashes to the left, etc.). Rumble strips contribute to speed reduction of 2–5 km/h and an increased distance to them with 10–15 cm, something that is good for vehicle-to-vehicle interactions, but less good for pedestrians and cyclist using the shoulder. To summarize, rumble strips save lives to a rather small cost in relation to other infrastructure-based countermeasures.

  • 7.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kalman, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cruz del Aguila, Fernando
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.

    Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.

    Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Belin, Matts-Åke
    et al.
    Department of Social Determinants of Health, WHO.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. Department of Mechanics and Maritime Sciences, Division of Vehicle Safety, Chalmers University of Technology.
    Speed and technology: Different modus of operandi2023Ingår i: The Vision Zero Handbook: Theory, Technology and Management for a Zero Casualty Policy / [ed] Karin Edvardsson Björnberg, Sven Ove Hansson, Matts-Åke Belin, Claes Tingvall, Springer, 2023, 1, s. 971-994Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Within Vision Zero as a strategy, it is imbedded the fact that injuries occur when the mechanical energy reaches individuals at rates that entail forces in excess of their thresholds for injury. Therefore, according to Vision Zero, there are three main strategies to eliminate fatalities and severe injuries due to road crashes: protect people from exposure of harmful energy, reduce the risk of events with harmful energy, and protect people from harmful energy in the event of a collision. Controlling speed is therefore of the task of utmost importance in a strategy such as Vision Zero.

    A traffic enforcement camera, or “speed camera,” system has the possibility to control speed in a road system, and it has the possibility to affect its road users both at a macro and a micro perspective. In a micro perspective, it primarily concerns how effective the cameras are locally at the road sections where the enforcement is focused on, while at a macro perspective it is more focused on how the camera enforcement system and strategies, possibly together with the overall enforcement strategy, affects attitudes and norms related to driving with excessive speed. Experience worldwide has proven the effectiveness of automated speed cameras in reducing speed and, in turn, crashes and injuries.

    In this chapter, firstly the rationale behind speed limits, speed management, and speed compliance strategies will be explored and analyzed, in particular from a Vision Zero perspective. Secondly, various different approaches to speed camera systems in Europe, in Sweden, Norway, the Netherlands, and France, will be analyzed and further explored. Finally, based on similarities and differences in approaches in these countries, in the last section some aspects concerning the setting of speed limits, speed management strategies that underpin the choice of camera technology, and modus of operandi, safety effects of and attitudes toward cameras, will be explored and discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Chang, Fred
    CAE Department, Humanetics Innovative Solutions.
    Lemmen, Paul
    European Engineering group, Humanetics.
    Kullgren, Anders
    Chalmers University of Technology.
    Schmitt, Kai Uwe
    Swiss Federal Institute of Technology.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology.
    EvaRID: A 50th percentile female rear impact finite element dummy model2012Ingår i: 2012 IRCOBI Conference Proceedings - International Research Council on the Biomechanics of Injury, 2012, s. 249-262Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Neck injury due to low severity vehicle crashes is of worldwide concern and the injury risk is greater for females than males. However, whiplash protection systems have shown to be more beneficial for males than females. Hence there is a need for improved tools to address female protection. The objective is to develop and evaluate a 50th percentile female rear impact crash dummy FE model. The model was based on the same design concept as the BioRID II. A scaling approach was developed and the first version, EvaRID V1.0, was implemented. Its dynamic response was compared to rear impact tests with female volunteers. The EvaRID model and volunteer tests showed good correlations until ~250 ms of the head and T1 accelerations, linear displacements and head angular displacement. Considerably less T1 angular displacement was found for the EvaRID; similar results were obtained for the BioRID II. Thus, the EvaRID V1.0 and BioRID II models have limitations at low δv (7km/h). The EvaRID model demonstrated the potential to become a valuable tool when evaluating and developing seats/whiplash protection systems, however, this will require updating the joint stiffness. The model may be used as a template for the development of a physical female dummy.

  • 10.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers Industriteknik, Sweden.
    Davidsson, Johan
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. Chalmers University of Technology, Sweden.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Design and Evaluation of the Initial 50th Percentile Female Prototype Rear Impact Dummy, BioRID P50F – Indications for the Need of an Additional Dummy Size2021Ingår i: Frontiers in Bioengineering and Biotechnology, E-ISSN 2296-4185, Vol. 9, artikel-id 687058Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to present the design of a prototype rear impact crash test dummy, representing a 50th percentile female, and compare its performance to volunteer response data. The intention was to develop a first crude prototype as a first step toward a future biofidelic 50th percentile female rear impact dummy. The current rear impact crash test dummy, BioRID II, represents a 50th percentile male, which may limit the assessment and development of whiplash protection systems with regard to female occupants. Introduction of this new dummy size will facilitate evaluation of seat and head restraint (HR) responses in both the average sized female and male in rear impacts. A 50th percentile female rear impact prototype dummy, the BioRID P50F, was developed from modified body segments originating from the BioRID II. The mass and rough dimensions of the BioRID P50F is representative of a 50th percentile female. The prototype dummy was evaluated against low severity rear impact sled tests comprising six female volunteers closely resembling a 50th percentile female with regard to stature and mass. The head/neck response of the BioRID P50F prototype resembled the female volunteer response corridors. The stiffness of the thoracic and lumbar spinal joints remained the same as the average sized male BioRID II, and therefore likely stiffer than joints of an average female. Consequently, the peak rearward angular displacement of the head and T1, and the rearward displacement of the T1, were lesser for the BioRID P50F in comparison to the female volunteers. The biofidelity of the BioRID P50F prototype thus has some limitations. Based on a seat response comparison between the BioRID P50F and the BioRID II, it can be concluded that the male BioRID II is an insufficient representation of the average female in the assessment of the dynamic seat response and effectiveness of whiplash protection systems.

  • 11.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers Industrial Technology, Sweden.
    Horion, Stefan
    Ludwig-Maximilians-Universitaet (LMU), Germany.
    Davidsson, Johan
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Schick, Sylvia
    Ludwig-Maximilians-Universitaet (LMU), Germany.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. Chalmers University of Technology, Sweden.
    Hell, Wolfram
    Ludwig-Maximilians-Universitaet (LMU), Germany.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Dynamic Responses of Female Volunteers in Rear Impact Sled Tests at Two Head Restraint Distances2021Ingår i: Frontiers in Bioengineering and Biotechnology, E-ISSN 2296-4185, Vol. 9, artikel-id 684003Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to assess the biomechanical and kinematic responses of female volunteers with two different head restraint (HR) configurations when exposed to a low-speed rear loading environment. A series of rear impact sled tests comprising eight belted, near 50th percentile female volunteers, seated on a simplified laboratory seat, was performed with a mean sled acceleration of 2.1 g and a velocity change of 6.8 km/h. Each volunteer underwent two tests; the first test configuration, HR10, was performed at the initial HR distance ∼10 cm and the second test configuration, HR15, was performed at ∼15 cm. Time histories, peak values and their timing were derived from accelerometer data and video analysis, and response corridors were also generated. The results were separated into three different categories, HR10C (N = 8), HR15C (N = 6), and HR15NC (N = 2), based on: (1) the targeted initial HR distance [10 cm or 15 cm] and (2) whether the volunteers’ head had made contact with the HR [Contact (C) or No Contact (NC)] during the test event. The results in the three categories deviated significantly. The greatest differences were found for the average peak head angular displacements, ranging from 10° to 64°. Furthermore, the average neck injury criteria (NIC) value was 22% lower in HR10C (3.9 m2/s2), and 49% greater in HR15NC (7.4 m2/s2) in comparison to HR15C (5.0 m2/s2). This study supplies new data suitable for validation of mechanical or mathematical models of a 50th percentile female. A model of a 50th percentile female remains to be developed and is urgently required to complement the average male models to enhance equality in safety assessments. Hence, it is important that future protection systems are developed and evaluated with female properties taken into consideration too. It is likely that the HR15 test configuration is close to the limit for avoiding HR contact for this specific seat setup. Using both datasets (HR15C and HR15NC), each with its corresponding HR contact condition, will be possible in future dummy or model evaluation. © Copyright © 2021 Carlsson, Horion, Davidsson, Schick, Linder, Hell and Svensson.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Danial, Josef
    et al.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Jämförelse av flöde och hastigheter från två olika cykelmätningsutrustningar2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att jämföra flöden och hastigheter från två olika mätutrustningar för cykel. Resultatet har också jämförts med videofilmsbearbetade data och manuella räkningar. Mätutrustningarna som använts är Viscandos utrustning OTUS3D och VTI:s TA-89. OTUS3D är ett kamerasystem med 3D-funktion och den detekterar rörelse/spår och klassificerar sedan dessa i olika trafikantkategorier. TA-89 (där TA står för trafikanalysator) har utvecklats av VTI och är anpassat för detektering av både cyklar och motorfordon. Vi har också använt oss av en videokamera som finns i OTUS3D-systemet, för att möjliggöra en manuell beräkning.

    Mätplatsen för studien är en gång- och cykelbana som går över en ås i Vallaskogen i Linköping. Området ligger mellan stadsdelen Östra Valla och universitetsområdet. Det är en ganska brant lutning där riktningen mot universitetsområdet är uppförsbacke och riktningen mot Östra Valla/centrum är nedförsbacke. Fem dygn som inte innehöll bortfall valdes för analyserna. Det blev tidsperioderna 3–4 september (lördag och söndag) och 6–8 september (tisdag till torsdag). Utöver det valdes en timme med högt flöde och en timme med lågt flöde där även videofilmsbearbetning skedde. Dessutom använde vi en timme och 50 minuters manuell räkning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Egeskog, Johan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Karemyr, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cykelstölder: Problemets omfattning och möjliga vägar framåt2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Cykelstölder är en komplex fråga och många aktörer behöver samverka för att kunna komma tillrätta med problemet. Resultaten från sammanställningen visar att antalet cyklar som stjäls varken har ökat eller minskat på senare år. Dock så stjäls det allt dyrare cyklar, i och med elcykelns breda intåg på marknaden, vilket resulterar i ökande kostnader för försäkringsbranschen och i förlängningen även försäkringstagarna. I rapporten framgår att mörkertalet är stort gällande de cyklar som stjäls men som inte anmäls som stulna till polisen. Statistiken indikerar att det sker över en halv miljon cykelstölder varje år i Sverige, men bara omkring 70 000 av dessa stölder anmäls till polisen.

    Stöldrisken har en tydlig påverkan på hur attraktiv cykeln är som färdmedel. En betydande del av befolkningen anger att de ofta eller ibland väljer bort cykeln för vissa eller alla sina resor på grund av risken för stöld. Utifrån den samlade kunskapen föreslår vi ett antal åtgärder som kan vidtas för att på sikt kunna minska problemets omfattning. Det handlar bland annat om införandet av någon form av cykelregister, kunskapsspridning om riskbeteenden kring hur vi parkerar våra cyklar, bättre kvalitet och kapacitet för cykelparkeringar och även normarbete gällande försäljning och förfogandet av stulna cyklar. Minskad mängdbrottslighet, dit cykelstölder räknas, kan ha en tydlig positiv påverkan på tilltron till rättsväsendet och i förlängningen minska risken för annan grövre brottslighet i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ekström, Camilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Förekomst av alkohol och droger hos förare av lastbil och buss som varit inblandade i dödsolyckor och olyckor med svåra personskador2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att förbättra kunskapen om alkohol-, drog- och läkemedelsförekomst hos förare av lastbil och buss som är inblandade i dödsolyckor eller olyckor med svåra personskador. Studien baseras på material från två olika databaser; Trafikverkets djupstudiedatabas och olycksdatabasen Strada. Kartläggning av substanser och bakgrundsvariabler hos påverkade förare presenteras. Studien är baserad på olyckor som inträffat under tidsperioden 2008–2015. Totalt inkluderar studien 614 dödsolyckor från djupstudiedatabasen och 3 381 olyckor med svåra personskador och omkomna från Strada.

    Resultat från Trafikverkets djupstudiedatabas som avser omkomna förare av lastbil och buss, visar att alkohol förekom hos 15 procent, illegala droger hos 6 procent och narkotikaklassade läkemedel hos 9 procent av förarna. Jämfört med personbilsförare är förekomsten lägre när det gäller alkohol medan förekomsten av illegala droger och narkotiska läkemedel ligger på ungefär samma nivåer. Om man studerar alla förare av lastbil och buss som varit inblandade i en dödsolycka, och inte endast de som omkommit, är förekomsten betydligt lägre. Bland dessa förekom alkohol hos cirka 2 procent av förarna, och illegala droger och narkotikaklassade läkemedel förekom hos cirka 1 procent vardera. Det finns också skillnader mellan fordonstyper. Bland förare av lätta lastbilar har man kunnat påvisa förekomst av alkohol och/eller illegala droger hos 16 av 156 förare (10 %). Detta kan jämföras med 4 av 369 (1 %) förare av tunga lastbilar och 0 av 96 (0 %) bussförare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ekström, Camilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Hellman, FredrikStatens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.Haraldsson, MattiasStatens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sammanställning av referat från Transportforum 20192019Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI arrangerade Transportforum 9–10 januari 2019 i Linköping Konsert & Kongress. En konferens, som är störst i sitt slag i Norden och som 2019 innehöll 90 sessioner med en stor variation mellan ämnen. Temat för 2019 års inledande session var elektrifiering – möjligheter och utmaningar att nå klimatmålen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ekström, Camilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Hellman, FredrikStatens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.Haraldsson, MattiasStatens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Sammanställning av referat från Transportforum 20202020Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Referat från Transportforum 2020
  • 17.
    Ekström, Camilla
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Fatally injured cyclists in Sweden 2005–2015: analysis of accident circumstances, injuries and suggestions for safety improvements2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Cykling är en del av det hållbara transportsystemet och det finns planer för att utöka denna grupp i transportsystemet i Sverige, Europa samt globalt. Förbättringar av säkerheten för denna trafikantgrupp är därför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att identifiera mönster bland dödligt skadade cyklister i Sverige, för att kunna föreslå allmänna säkerhetsförbättringar eller förbättringar som riktar sig till särskilda grupper av cyklister eller särskilda trafikförhållanden.

    Studien grundar sig på information ur Trafikverkets djupstudiedatabas samt det gemensamma registret för polis och sjukhus gällande skador och olycksdata i Sverige, STRADA. Data över en 11 år lång period 2005–2015 analyserades och tolkades. Djupstudiedatabasen ger detaljerad information om olyckan och inblandade individer och både parametervärden, fritext beskrivningar och dokument ur databasen har använts. STRADA har använts för att sortera ut de officiella olyckorna ur djupstudiedatabasen, tilldela koder för olyckstyper samt för komplettering av saknade parametrar.

    Sammanlagt 271 dödsfall identifierades och analyserades, där majoriteten av olyckorna inträffade under perioden vår-höst. Två tredjedelar av de undersökta dödsfallen var män och i åldrarna över 40 var män dubbelt så många som kvinnor bland dödsfallen. Dödsfall i olyckskategorin Motorfordon förekommer i alla åldersgrupper, medan det i kategorin Singel och övriga cykelolyckor inte fanns några barn och endast ett fåtal unga vuxna rapporterade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ellison, Mia
    et al.
    Buss i Väst (Bivab).
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Att utveckla verktyg för säkerhetskultur i bussföretag2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet har haft som mål att utveckla säkerhetskulturen i en grupp bussföretag. Enkätmätningar visar att attityder till ledningens information om säkerhet och förarnas kunskap om företagens säkerhetsmål, men även till förarnas hastighetshållning, har signifikant förbättrats sedan projektstart för några år sedan. Under 2021 har tekniska fleetsystem utvecklats för att mäta och följa upp hastighet. Framöver kommer uppföljning av bränsleförbrukning och olyckor att fortsätta utvecklas. Nya tekniska system visar med hjälp av geofencing att hastighetsefterlevnad på vägar med hastighetsgränser 30–50 km/tim behöver förbättras. Dialog med återkoppling av mätdata till förare behövs för att utveckla säkerhetskulturen i bussföretagen. Bältesanvändningen är mycket hög och vi ser en möjlig koppling mellan att mäta och följa upp, och beteendet hos förare.

    Studiens syfte är att finna metoder och teknik för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen från ett organisatoriskt- och ledarperspektiv. Säkerhetskultur handlar om gemensamma attityder och beteenden avseende säkerhet och vi har i denna studie fokuserat på prioriteringar, ledarskap, kommunikation och engagemang hos anställda. Hälften av bolagen i studien var engagerade och deltog i möten och engagerade sina förare. De mindre bolagen, påverkades mer av pandemin och hade svårt att få tid eller kraft för engagemang. Detta pekar på vikten av rutiner som har prövats och utvärderats och som är lätta att hantera. De aktiva företagen har köpt och varit med och utvecklat ett fleetsystem för att kunna mäta och följa upp hastighetsefterlevnad. Processen tog längre tid än väntat och har stött på problem med hantering av personuppgifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Elvik, Rune
    et al.
    Institute of Transport Economics.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Hels, Tove
    Rigspolitiet, Denmark.
    van Schagen, Ingrid
    SWOV Institute for Road Safety Research, Netherlands.
    Updated estimates of the relationship between speed and road safety at the aggregate and individual levels2019Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 123, s. 114-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent studies of the relationship between the speed of traffic and road safety, stated as the number of fatalities and the number of injury accidents, are reviewed and their results synthesised by means of meta-analysis. All studies were based on data fully or partly for years after 2000. Previously proposed models of the relationship between the speed of traffic and road safety, including the Power Model and an Exponential Model, are supported. Summary estimates of coefficients show that the relationship between speed and road safety remains strong. The Power Model and the Exponential Model both fit the data very well. The relationship between speed and road safety is the same at the individual driver level as at the aggregate level referring to the mean speed of traffic.

  • 20.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Karlström, Jones
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Skattning av cykeltrafikarbetet: en pilotstudie i tre kommuner2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nationellt (via gång- cykel- och kollektivtrafikmålet), regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp. Med de metoder som används idag för flödesmätningar är det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i hela kommunen, då flödesmätningarna inte genomförs på systemnivå för det cykelbara vägnätet. Det övergripande syftet med pilotstudien är att ta fram en accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen genom flödesmätningar. 

    Kommunerna Stockholm, Uppsala och Östersund ingår i pilotstudien. Det genomfördes 135 veckomätningar i varje kommun; 100 på gång- och cykelvägnätet och 35 i blandtrafik, uppdelat på fem etapper. De kontinuerligt mätta flödespunkterna användes som information för uppräkning på helårsnivå. Cykelvägnätet omfattar inte grusvägar, enskilda väghållare och vägar med skyltad hastighet 80 km/h och högre. Länkarna delades in i stratum, där det i varje stratum gjordes ett systematiskt urval på den totala länklängden. Skattningsmetoden tog hänsyn till både rum och tid. 

    Under det brutna året vecka 35 år 2020 till vecka 34 år 2021 cyklades det 145±43 miljoner kilometer i Stockholm, 59±23 miljoner kilometer i Uppsala och 9±3 miljoner kilometer i Östersund. Osäkerheten i skattningen, utgör mellan 30 och 40 procent av punktskattningen. Det är en ganska stor osäkerhet i skattningen, men tillräckligt liten för att se att det exempelvis är skillnader mellan kommunerna. 

    Något som framkommit i denna studie är att cyklandet i blandtrafik inte är försumbar och kommunerna bör ha detta i beaktande. För att studien ska komma till sin rätt bör den upprepas en gång till i minst en av dessa kommuner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    An analysis of cyclists' speed at combined pedestrian and cycle pathsIngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: In Sweden, cyclists, pedestrians, and moped riders share the space on combined pedestrian and cycle paths, and their speeds may differ greatly. As a starting point, this article studies the speed component and how cyclists' speed varies at pedestrian and cycle paths depending on the day, week, and year; road user composition; and road design.

    Methods: Three data sources were used: 1) Existing measurements of cycle speed and flow at 17 sites in 3 different Swedish municipalities; 2) complementary measurements of cycle speed and flow at 5 sites; and 3) roadside observations of bicycle types at these 5 new sites.

    Results: The average speed of cyclists on the paths varied between 12.5 and 26.5 km/h. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections, and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70%-95% of road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists, and 5%-30% were pedestrians. The 2 sites with the highest proportion of electric-assisted bicycles and racer bicycles also had the highest average speeds.

    Conclusions: The relationship between bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the results suggest that paths with higher proportions of electric and racer bicycles have higher average speeds. There also appears to be a connection between average speed and the width of the distribution; that is, the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how speed levels and speed variance affect accident risk.

  • 22.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU. VTI.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Karlström, Jones
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Enhetlig metod för cykelflödesmätningar: en förberedande studie2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken. Myndigheten Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå och det arbetet avrapporterades i januari 2018. Cykeltrafiken kan mätas på olika sätt och de två vanligaste metoderna är via flödesmätningar i gaturummet eller via resvaneundersökningar. I denna rapport fokuserar vi enbart på cykelflödesmätningar i gaturummet. Nuvarande upplägg av cykelflödesmätningar gör det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen, då det inte genomförs några flödesmätningar på systemnivå för hela det cykelbara vägnätet. För att nå en bred tillämpning, behöver det utredas vilka eventuella hinder som finns för att använda Trafikanalys enhetliga metod vilket förslagsvis görs i följande tre steg, där steg 1 beskrivs i denna rapport:

    1. Förberedande studie: Föreslå ett upplägg av en pilotstudie.

    2. Genomföra en pilotstudie för att kunna fastställa en enhetlig metod.

    3. Fastställande av den slutliga enhetliga metoden.

    Syftet med den förberedande studie som presenteras i den här rapporten, är att utifrån kommunala förutsättningar anpassa Trafikanalys enhetliga metod för att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar i kommuner. Den förberedande studien ska också mynna ut i ett förslag till upplägg av en pilotstudie där den anpassade metoden testas och frågeställningar gällande avgränsningar och definitioner kan avgöras. Tanken är att pilotstudien ska genomföras i ett uppföljande projekt i ett antal kommuner för att resultera i ett slutligt fastställande av en enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet som får en bredare tillämpning och kan användas för uppföljning av såväl lokala som nationella målformuleringar gällande cykling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Rizzi, Maria C.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skadeutfall: en jämförande studie mellan fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I tidigare arbete för säker gång-, cykel- och mopedtrafik har faktaunderlag tagits fram för olyckor och skador. Det finns en stor efterfrågan på uppdaterade analyser samt att utvidga innehållet till mopedister och motorcyklister. Syftet är dels att se över klassificeringsmetoden, dels att öka kunskapen om oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skador. 

    Olycksunderlaget är hämtat från olycksdatabasen Strada, främst från sjukvården, för åren 2014–2019. Resvanedata är hämtade från den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011–2016. Måttet allvarligt skadad används och med det menas att personen bedöms få en framtida medicinsk invaliditet på minst en procent. 

    Under aktuell sexårsperiod blev 19 042 fotgängare, 11 195 cyklister, 1 325 mopedister och 1 393 motorcyklister allvarligt skadade. En majoritet av dessa var singelolyckor. Fotgängare bestod av en övervägande del kvinnor i åldern 45 år och äldre. För cyklister var det något fler män som skadades allvarligt och åldersgruppen 10–14 år hade högst andel allvarligt skadade. De allvarligt skadade mopedisterna bestod av en övervägande del män och över hälften var i åldern 15–17 år. Nio av tio allvarligt skadade motorcyklister var män och de flesta var i åldern 25–64 år. Oavsett trafikantgrupp var det vanligaste ärendet fritid vid skadetillfället. Halka var bland den vanligaste uppgivna orsaken, mellan 30–60 procent, där snö/is var vanligast för fotgängare, snö/is och löst grus för cyklister och löst grus för mopedister och motorcyklister. Ojämnt/hål och gropar var också något som var vanligt, mellan 9 och 17 procent beroende på trafikantkategori. För cyklister, mopedister och motorcyklister var följande angivna orsak vanlig för singelolyckor utöver halka: 

    • Väjt för annan trafikant, mellan 6–11 procent, 

    • inbromsning 6–22 procent, 

    • svängt/kurva 9–30 procent. 

    Risken att skadas allvarligt per resa är högst bland motorcyklister och per en miljon kilometer var det mopedister.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Omkomna oskyddade trafikanter
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Skadade oskyddade trafikanter
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Exponering och skaderisker
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Skadade fotgängare
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Skadade cyklister
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Jämförelse elspark, elcykel, cyklister
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Skadade mopedister
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Powerpoint: Skadade motorcyklister
  • 24.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Rogerson, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Nilsson, Annika
    Trivector.
    Wahl, Charlotte
    Sweco.
    Ullberg, Martin
    Sweco.
    Adell, Emelie
    Trivector.
    Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar: resultat från intervjuer och enkätundersökning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.

    Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Lindborg, Eva
    Trafikanalys.
    Adell, Emeli
    Trivector .
    Holmström, Andreas
    Trafikanalys.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Nilsson, Annika
    Trivector .
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys.
    Dahlberg, Lina
    Trivector.
    New ways of collecting individual travel information: Evaluation of data collection and recruitment methods2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall purpose of the project is to conduct a demonstration study that shows how two data collection methods that have been developed to collect travel survey data perform in the field, and how they perform compared with traditional TS (i.e., postal questionnaires and/or telephone interviews). The project is also intended to provide a better understanding of the ways in which different recruitment methods of respondents can be used so that future TS can be more cost effective.

    The two collection methods tested consist of a mobile app and an online questionnaire with a map to assist the respondents to identify travel destinations. Three recruitment methods were used, i.e., recruitment via random sampling, a web panel, and crowdsourcing. The portion of the random sample that received an online questionnaire was divided into two groups. Half the group was given no incentive, while the other half received a gift card worth SEK 100 after answering the questioner. Those who were recruited via a web panel and were to use the mobile app were rewarded in the form of a gift card worth SEK 100 if, at minimum, they made corrections to trips made on one day registered in the mobile app. A nonresponse analysis was performed of the random sample for both the online questionnaire and the mobile app. Cost estimates for each collection method and recruitment method were also performed, as were uncertainty estimates.

    Overall, the study shows that the mobile app registered significantly more trips per respondent than did the online questionnaire, while the distances travelled were comparable. There are several possible interpretations of this. One is that people who responded to the online questionnaire either forget about and/or combined short trips (particularly trips made for the purposes of leisure or shopping, and using the travel modes walking and car). One presumable explanation for this is that it is easier to confirm/correct the trips that the mobile app suggests than it is to recall and enter all trips in an online questionnaire. Another possible interpretation is that people responding to different data collection methods have different travel patterns. Yet another explanation is connected to technique issues regarding the different data collection methods.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Lindborg, Eva
    Trafikanalys.
    Adell, Emeli
    Trivector.
    Holmström, Andreas
    Trafikanalys.
    Silvano, Ary P.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Nilsson, Annika
    Trivector.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys.
    Dahlberg, Lina
    Trivector.
    Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation: Utvärdering av insamlings- och rekryteringsmetoder2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt.

    Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). 

    Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Liu, Chengxi
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Säkerhetseffekten av ökat cyklande: kartläggning av nuläget för att planera för framtiden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har cykeln lyfts fram som ett transportmedel med många positiva egenskaper och i nationella strategidokument har det uttryckts en önskan om att cyklingen ska öka. Samtidigt poängteras att säkerheten för cyklister måste bli bättre så att en ökad cykling inte leder till fler skadade och omkomna cyklister. För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver genomföras. Bland annat behövs bättre kunskap om sambandet mellan cykelflöde och skaderisk i olika trafikmiljöer.

    I syfte att studera hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön, har tre olika delstudier genomförts i det här projektet. I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Vi har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk. För att kunna göra bättre skattningar som mer rättvist beskriver verkligheten behövs dock ett bättre dataunderlag till modellerna, framförallt när det gäller cykelresor och beskrivning av cykelinfrastrukturen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Injured cyclists with focus on single-bicycle crashes and differences in injury severity in Sweden2022Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 165, artikel-id 106510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While cycling is promoted as a clean, energy-efficient mode of transport generating physical activity, the number of injured cyclists must decrease to achieve traffic safety goals. The extent of the single bicycle crashes (SBCs) and crash causes are rather well studied. This study expands this knowledge by focusing on differences in injury severity. The aim of the study is to investigate the relationship between injury severity and characteristics of the crash and the cyclist with focus on SBCs. Furthermore, injury risk is calculated for different age classes and sexes, as well as for different purposes of the trip. The results are based on injured cyclists in Sweden (N = 105,836) registered in STRADA, 2010–2019, by both the police and accident and emergency departments (A&Es), with a special focus on injury severity reported by the A&Es. Binary logistic regression was applied to analyse how the odds of being severely injured differed for different cyclists and situations. Results from of the National Travel Survey, 2011–2016, were used to study differences in distance travelled with respect to sex, age group and purpose of the trip. Given that the cyclist is injured in an SBC, the results show a higher probability of being severely injured (maximal AIS 3 or more) for cyclists 45 years or older compared to younger cyclists, for males compared to females and for cyclists not wearing a helmet compared to cyclists wearing a helmet. A higher probability for severe injury was also found for crashes occurring during leisure trips compared to work/school trips, crashes occurring during weekdays compared to weekends and crashes at intersections and road stretches compared to pedestrian and cycle paths. Furthermore, the risk of being severely injured in an SBC per km travelled was higher for cyclists aged 45 and older and during a leisure trip. © 2021 The Author(s)

  • 29.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cyclists’ speeds: field obervations and measurements2018Ingår i: 7th International Cycling Safety Conference, ICSC2018, 10-11 October 2018, Bacelona, Spain, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to enhance the understanding of cyclists’ speed on pedestrian and cycle paths and to understand how cyclists adapt their speed to other road users and the surrounding environment. The paper is based on a study where three different data sources were used: existing measurements of cycle speed and flow in three different Swedish municipalities, Eskilstuna, Linköping and Stockholm (19 sites); new measurements of cycle speed and flow in Linköping (4 sites) and Stockholm (1 site); and road side observations of bicycle types at these five sites.

    The average speed of cyclists on the paths varied between 15 and 25 kilometres per hour. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70–95 percent of the road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists while 5–30 percent were pedestrians. The most common type of bicycle used was a comfort bike, followed by a trekking bike. Electric assisted bicycles and racer bikes occurred at all sites, with a proportion of 1–10 percent and 1–15 percent, respectively. The relationship be-tween bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the paths with higher pro-portions of electric and racer bikes generally had higher speeds. There also appears to be a con-nection between average speed and the width of the distribution – the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how this affects the accident risk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Presentation
  • 30.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. NTF.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cyklisters hastigheter: Kartläggning, mätningar och observation2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På gång- och cykelvägar blandas många olika trafikanter med skilda hastighetsanspråk. Skillnader i hastighet skulle kunna vara en orsak till brister i samspel trafikanterna emellan och till att incidenter och olyckor uppstår. Syftet med detta projekt är att få ökad kunskap om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar och förståelse för hur cyklisterna anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Tre olika typer av data har använts: Hastighet och cykelflöde från tidigare mätningar i kommunerna Eskilstuna, Linköping och Stockholm på totalt 18 platser; hastighet och cykelflöde i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats) från nya mätningar; observationer avseende typ av cyklar vid dessa fem platser. Utöver detta har vi också sammanställt några utvalda referenser.

    Data visar att cyklisternas medelhastighet på utvald sträcka varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Som väntat förekommer de lägre medelhastigheterna i uppförsbacke, vid närhet till korsning och vid stort fotgängarflöde medan de högre framför allt märks i nedförsbacke och på pendlingsstråk. Vi kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet, exempelvis över 30 kilometer i timmen, ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister, endast 0,2 procent. Komfortcykeln var den vanligast förekommande typen av cykel, följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racercykel förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. Sambandet mellan typen av cykel och hastighetsanspråk är inte helt entydigt, men resultaten stöder påståendet att cyklister på elcykel och racercykel har högre hastighetsanspråk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Eriksson, Olle
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Motorcykelflöden sommarhalvåren 2006 – 2017: teknisk rapport, version 1.02018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket ser ett ökat behov av uppgifter om trafikflöden och fordonshastigheter för motorcyklar, speciellt med avseende på tillförlitliga data inom trafiksäkerhetsområdet. Vid olycksanalys är det till exempel svårt att finna exponeringsdata för motorcykliste. För mc-flöden finns en särskild metod framtagen, se PM ”Beräkningar av mc-flöden på Trafikverkets ÅDT-avsnitt” (Eriksson, 2013).

    Skattningar av trafikflöden tas fram på basis av ett 12-årigt mätprogram för årsmedel-dygnstrafik (ÅDT). Sedan år 2006 skattas även mc-flöde under sommarhalvåret med hjälp av data från mätprogrammet. Skattningar av mc-flöden på de statliga vägarna år 2006–2012 utfördes enligt metoden beskriven i Eriksson (2013). Motsvarande skattningar gjordes även för år 2013–2014 med denna metod, enligt uppgift från Trafikverket. Metoden användes också för skattningar år 2015, men då genomfördes dessutom ytterligare rimlighetskontroller och korrigeringar av data, vilket är beskrivet i teknisk rapport ”Trafikflöden för motorcyklar 2015” (Sörensen och Eriksson, 2016). Metoden vidareutvecklades för skattningarna år 2016, se Sörensen, Henriksson och Yahya (2017).

    Resultaten av mc-flödesskattningarna har rapporterats till Trafikverket i tabellform uppdelade per mätår och vägkategori. Trafikverket har publicerat resultaten i kartor på sin websida.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Flannagan, Carol. A. C.
    et al.
    University of Michigan.
    Bálint, András
    Chalmers University of Technology.
    Klinich, Kathleen. D.
    University of Michigan.
    Sander, Ulrich
    Autoliv Research.
    Manary, Miriam A.
    University of Michigan.
    Cuny, Sophie
    Centre Européen d’Etudes de Sécurité et d’Analyse des Risques.
    McCarthy, Michael
    TRL (Transport Research Laboratory).
    Phan, Vuthy
    Centre Européen d’Etudes de Sécurité et d’Analyse des Risques.
    Wallbank, Caroline
    TRL (Transport Research Laboratory).
    Green, Pauk E.
    University of Michigan.
    Sui, Bo
    Autoliv Research.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Fagerlind, Helen
    Chalmers University of Technology.
    Comparing motor-vehicle crash risk of EU and US vehicles2018Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the hypotheses that passenger vehicles meeting European Union (EU) safety standards have similar crashworthiness to United States (US) -regulated vehicles in the US driving environment, and vice versa. The first step involved identifying appropriate databases of US and EU crashes that include in-depth crash information, such as estimation of crash severity using Delta-V and injury outcome based on medical records. The next step was to harmonize variable definitions and sampling criteria so that the EU data could be combined and compared to the US data using the same or equivalent parameters. Logistic regression models of the risk of a Maximum injury according to the Abbreviated Injury Scale of 3 or greater, or fatality (MAIS3+F) in EU-regulated and US-regulated vehicles were constructed. The injury risk predictions of the EU model and the US model were each applied to both the US and EU standard crash populations. Frontal, near-side, and far-side crashes were analyzed together (termed "front/side crashes") and a separate model was developed for rollover crashes.

    For the front/side model applied to the US standard population, the mean estimated risk for the US-vehicle model is 0.035 (sd = 0.012), and the mean estimated risk for the EU-vehicle model is 0.023 (sd = 0.016). When applied to the EU front/side population, the US model predicted a 0.065 risk (sd = 0.027), and the EU model predicted a 0.052 risk (sd = 0.025). For the rollover model applied to the US standard population, the US model predicted a risk of 0.071 (sd = 0.024), and the EU model predicted 0.128 risk (sd = 0.057). When applied to the EU rollover standard population, the US model predicted a 0.067 risk (sd = 0.024), and the EU model predicted 0.103 risk (sd = 0.040).

    The results based on these methods indicate that EU vehicles most likely have a lower risk of MAIS3+F injury in front/side impacts, while US vehicles most likely have a lower risk of MAIS3+F injury in llroovers. These results should be interpreted with an understanding of the uncertainty of the estimates, the study limitations, and our recommendations for further study detailed in the report.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. VTI.
    Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antal lagföringar av olika typer av rattfylleribrott påverkas av såväl den faktiska brottsligheten som polisens övervakning och möjligheten att bevisa olika typer av brott. Genom att studera lagförings-registret kan man därför få värdefull kunskap om flera olika aspekter som påverkar kedjan från brott till lagföring. 

    Syftet med projektet var att kartlägga rattfylleribrotten med hjälp av lagföringsregistret och bland annat studera i vilken utsträckning olika typer av rattfylleribrott lagförs och hur vanligt det är att rattfylleribrott lagförs i kombination med andra brott. Förutom denna kartläggning hade projektet tre specifika frågeställningar: 

    1. Vad har polisens minskade alkoholrattfylleriövervakning fått för konsekvenser för lagföringen? 

    2. Har typ av påföljder och längd på eventuella fängelsestraff förändrats över tid? 

    3. Hur lång tid tar det mellan att brottet begås och till dess att det lagförs? 

     

    Studien baseras på ett utdrag ur lagföringsregistret som består av alla lagföringar under perioden 2007–2018 där rattfylleri eller grovt rattfylleri ingår som ett av brotten. 

    Resultaten visade att det i huvudsak är tre typer av rattfylleribrott som lagförs: rattfylleri av normalgraden med avseende på alkohol, rattfylleri av normalgraden med avseende på narkotika och grovt rattfylleri med avseende på alkohol. Det är mycket sällsynt att dömas för grovt rattfylleri med avseende på narkotika. Rattfylleribrott sker relativt ofta i kombination med andra brott. I lagföringar avseende drograttfylleri förekommer även olovlig körning i 54 procent av fallen. 

    Polisens minskade övervakning av alkoholrattfylleri har lett till färre lagföringar av dessa brott och vissa förändringar av påföljder har också skett. Till exempel har andelen som döms till skyddstillsyn på grund av grovt rattfylleri minskat och andelen som döms till villkorlig dom ökat. Tiden mellan brott och lagföring varierar mycket beroende på typ av brott och beroende på om målet avgörs i domstol eller genom strafföreläggande. Snabbast går det för rattfylleri med avseende på alkohol där strafföreläggande används.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Förekomst av alkohol och andra droger hos omkomna motorfordonsförare: Förare av personbil, lätt lastbil och motorcykel, år 2014–20212023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien kartlägger förekomst av alkohol, illegala droger och narkotikaklassade läkemedel hos omkomna förare under åren 2014–2021 och är en uppföljning av en tidigare studie från perioden 2005–2013. I den tidigare studien ingick endast personbilsförare, detta har nu utökats med motorcykelförare och förare av lätt lastbil. Studien baseras på data från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor i vägtrafiken som bland annat innehåller resultat från rättskemisk analys. Totalt baseras studien på 607 omkomna personbilsförare, 233 omkomna motorcykelförare och 67 omkomna förare av lätt lastbil. Resultaten visar att bland personbilsförare förekom alkohol hos 22,4 procent, droger hos 9,1 procent och läkemedel hos 12,6 procent. För motorcykelförare var motsvarande andelar 12,9 procent, 20,2 procent och 10,8 procent och för förare av lätt lastbil 7,5 procent, 10,4 procent och 10,4 procent. Notera att kategorierna är överlappande vilket medför att en person som till exempel intagit både alkohol och läkemedel finns med i båda kategorierna. Skillnaden mellan personbilsförare och motorcyklister är signifikant för alkohol och illegala droger, men inte för läkemedel.

    Resultaten för lätt lastbil är osäkra och ska därför tolkas försiktigt. Den vanligaste förekommande drogen är THC (cannabis) följt av amfetamin, det gäller både personbilsförare och motorcykelförare. Amfetamin har i den här studien klassats som illegal drog även om det också förekommer i vissa läkemedel. En genomgång av koncentrationerna av amfetamin i blodet hos de omkomna förarna tyder dock på att det i de allra flesta fall rör sig om illegal användning. Jämförelse med den tidigare perioden kan endast göras för personbilister och den visar att alkoholförekomsten ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare medan illegala droger och narkotikaklassade läkemedel har ökat något. När det gäller illegala droger är det främst förekomst av THC som ökat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Rattfylleriets utveckling: mätserie baserad på data från polisens övervakning2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har länge funnits ett intresse av att följa utvecklingen av rattfylleriets omfattning. Under senare år har detta intresse ökat eftersom nyktra förare är en av de 13 indikatorer som är utpekade för uppföljning i arbetet mot etappmålet för trafiksäkerhet 2020. Tidigare har föreslagits hur man genom observationsstudier vid vägkanten kan skatta rattfylleriets omfattning. Sådana studier kräver dock mycket omfattande insatser, främst från polisens sida, och är därför inte realistiska att genomföra annat än vid enstaka tillfällen. Ett alternativ till observationsstudier är att använda sig av data från polisens ordinarie kontrollverksamhet. Det finns ett rikt material att utgå från eftersom polisen utför ett stort antal utandningsprov varje år. Under 2009 genomfördes till exempel 2,8 miljoner prov med de så kallade sållningsinstrumenten. I detta PM redovisas först en utvärdering av data från sållningsinstrumenten, sedan föreslås en metod för hur rattfylleriets utveckling kan följas med hjälp av dessa data. Det är endast rattfylleri med avseende på alkohol som behandlas här.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Utvärdering av alkolås efter rattfylleri: registerstudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns sedan 1 januari 2012 ett permanent system för alkolås efter rattfylleri som innebär att förare som gjort sig skyldiga till rattfylleribrott med avseende på alkohol kan beviljas ett körkort med villkor om alkolås istället för att få körkortet helt återkallat. Transportstyrelsen ansvarar för systemet som gäller samtliga körkortsbehörigheter. De som har gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri, till upprepade fall av rattfylleri de senaste fem åren, eller har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk får två års villkorstid. Övriga får ett års villkorstid.

    Systemet med alkolås efter rattfylleri har utvärderats i tre olika delstudier: en registerstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. I det här notatet redovisas registerstudien, de övriga studierna har publicerats tidigare. I en kommande VTI rapport redovisas sammanfattande resultat och slutsatser från alla tre delstudier.

    Redan i tidigare utvärderingar har man kunnat konstatera att de som har alkolås efter rattfylleri mer sällan återfaller i rattfylleribrott än de som inte har alkolås. Syftet med den nuvarande utvärderingen har istället varit att beräkna hur många som är med i systemet och att identifiera vad som hindrar fler från att söka och hur systemet kan förbättras. Syftet med registerstudien som presenteras här har varit att beräkna hur många som ansöker om och beviljas alkolås efter rattfylleri, samt att följa både dem med och dem utan alkolås under villkors- respektive återkallelsetid. Studien baseras på data från Vägtrafikregistret och Transportstyrelsens ärendehanteringssystem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Skyving, Marie
    Karolinska Institutet.
    Filtness, Ashleigh J.
    Loughborough University.
    Injury crashes and the relationship with disease causing excessive daytime sleepiness2021Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 22, nr 4, s. 272-277Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective The objective of this study was to understand the relationship between some of the most common diseases that are known to contribute to excessive daytime sleepiness (EDS) and traffic injury crashes. Specific focus was on the relationship between disease and crash type (single-vehicle or multiple-vehicle crash) and between disease and injury severity. Methods This registry-based study considered all passenger car drivers involved in a crash in Sweden between 2011 and 2016 who were 40 years or older at the time of the crash (n = 54,090). For each crash-involved driver, selected medical diagnoses registered from 1997 until the day before the crash were extracted from the National Patient Register. The drivers were assigned to 1 of 4 groups, depending on prior diseases: sleep apnea (SA; group 1, n = 2,165), sleep disorders (group 2, n = 724), Parkinson's or epilepsy (group 3, n = 645) and a reference group (group 4, n = 50,556). Logistic regression analysis compared single-vehicle crashes with multiple-vehicle crashes and moderately/severely injured drivers with slightly/uninjured drivers. Results Drivers with EDS-related diseases (groups 1-3) had higher probability of a single-vehicle crash than a multiple-vehicle crash compared to the reference group. The most sizeable effect was found for Parkinson's/epilepsy with an odds ratio (OR) of 2.5 (confidence interval [CI], 2.1-3.0). For multiple-vehicle crashes, the probability of a moderate/severe injury was higher for drivers with other sleep disorders (OR = 1.5; CI, 1.0-2.2) and Parkinson's/epilepsy (OR = 1.6; CI, 1.1-2.3) compared to the reference group. Conclusions This study has made first steps toward understanding the relationship between some of the most common diseases that are known to contribute to EDS and crashes. Having Parkinson's/epilepsy, in particular, elevated the probability of a single-vehicle crash compared to a multiple-vehicle crash. A single-vehicle crash was seen as indicative of causing a crash; thus, having Parkinson's/epilepsy could be interpreted as a risk factor for crash involvement. Having Parkinson's/epilepsy, as well as other sleep disorders, was also related to more severe outcomes in multiple-vehicle crashes, given that a crash occurred. This was not identified in single-vehicle crashes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Björklund, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Odolinski, Kristofer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Effektutvärdering av stängsling på järnväg: Pilotprojekt i Region Öst2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har under 2010-talet arbetat med en åtgärdsstrategi inom järnvägen som bland annat inneburit att nya stängsel har satts upp längs spåren på utpekade sträckor. Syftet med dessa åtgärder har varit att minska antal personpåkörningar i enlighet med halveringsmålet som innebär högst 55 omkomma i järnvägstransportsystemet år 2020. Det har dock inte genomförts någon mer omfattande utvärdering av stängslingens effekt, delvis på grund av de svårigheter detta innebär. Syftet med den här studien var att analysera stängslingens effekter i Trafikverkets region Öst och, baserat på dessa erfarenheter, bedöma om metoden kan användas nationellt. En viktig del i projektet var att bedöma om de dataunderlag som finns är av tillräckligt bra kvalitet för att en nationell utvärdering ska vara rimlig att genomföra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Karlström, Jones
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Wallhagen, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Cykelstråk i Skåne: en studie av cykelflöden och cyklisternas upplevelser på tre stråk2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Skåne pågår ett arbete med att förbättra möjligheterna att resa till och från de större städerna med cykel. Arbetet sker genom konceptet Supercykelvägar i Skåne som Region Skåne ansvarar för och handlar i huvudsak om att förbättra redan befintlig infrastruktur. 

    Som ett led i förbättringsarbetet har tre stråk utvärderats: Malmö–Lund, Malmö–Lomma och Arlöv– Lomma. Syftet med studien var att kartlägga stråken med avseende på cykelflöden, hastigheter och cykeltyper och att utvärdera stråkens utformning utifrån cyklisternas perspektiv. Studien baseras på följande delar: flödes- och hastighetsmätningar, vägkantsobservationer, enkäter och fokusgruppsdiskussioner. Datainsamling skedde under åren 2020–2022. 

    Från fokusgruppsdiskussionerna framkom att deltagarna tycker att en bra cykelväg bland annat ska vara rak, ha bra sikt och så få stopp som möjligt och inte innehålla några 90-graderskurvor eller S-kurvor. I dagsläget uppfylls förväntningarna i viss grad och på vissa delsträckor på stråken, men det återstår en hel del brister. Resultaten visar att de cyklister som deltog i studien hade uppmärksammat de förändringar som skett och att de generellt var positiva till dessa. Dock gavs exempel på ombyggnationer med syfte att förbättra för cyklister men där utformningen inte blivit helt bra. Till exempel ändrades sträckningen på ett ställe så att cykelbanan nu går runt ett bostadsområde i stället för igenom. Detta tyckte cyklisterna var bra men flera av dem upplevde att en ny kurva som skapats var för snäv och dessutom låg det ofta grus i denna. Exempel på andra brister som framkommer är buskar och träd som växer in över cykelbanan, dålig belysning, sprickor och andra ojämnheter i asfalten samt dåligt utformade korsningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Eriksson, Olle
    Region Jönköpings län.
    Bortfallsuppräkning Strada: underlag till metod som baseras på både polis- och sjukvårdsrapporter2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett stort antal personer skadas varje år i vägtrafikolyckor. I Sverige finns den nationella databasen Strada dit olyckor och skadade rapporteras in av såväl polisen som av sjukvården. Denna källa ger en ganska bra bild över de vägtrafikolyckor som sker och dess konsekvenser, men på grund av bortfall är det svårt att uppskatta hur många som skadas totalt. 

    I det här PM:et beskrivs en metod för bortfallsuppräkning som kan användas för att skatta det totala antalet skadade i vägtrafikolyckor. Metoden bygger på tidigare arbeten utförda vid Transportstyrelsen. Grunden för metoden är att använda både polis- och sjukvårdsrapporterade personskador och utifrån dessa även skatta hur många som inte är rapporterade från någon av dessa källor. 

    I praktiken görs bortfallsjusteringen så att de sjukvårdsrapporterade personerna räknas upp med en faktor som beror på variablerna län, kommungrupp, trafikantkategori, ålder, kön och år. Den faktorn kompenserar för skadade som endast är rapporterade från polisen eller inte är rapporterade alls i Strada. Den genomsnittliga uppräkningsfaktorn för alla sjukvårdsrapporterade personer är 3,23 och medianen 2,96. 

    PM:et innehåller också en steg-för-steg-beskrivning av implementeringen och SPSS-kod.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Drink drivers' views of a voluntary alcohol interlock program for drink driving offenders in Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A permanent alcohol interlock program was introduced in Sweden in 2012. The program is voluntary and makes it possible for drivers that are apprehended by the police to keep their driver’s license if they install an alcohol interlock in their vehicle. The Swedish Transport Agency is responsible for the program and it applies to all types of driver’s licenses. The duration of the program is one or two years, depending on the severity of the drink driving offence. A previous study showed that about 30 percent of all drivers that had their license withdrawn due to drink driving applied for and was granted participation in the program, 10 percent were assigned to the one-year program and 20 percent to the two-year program. Moreover, the age groups 35–44, 45–54 and 55–64 have the highest participation rates (in relation to the total number of drink drivers), about 35 percent, while the youngest (≤24) and oldest (≥75) have participation rates of about 20 and 10 percent, respectively.

    The aim of this study was to increase the knowledge of the drink drivers’ views of the program, both participants and those who chose not to participate. More specifically, we were interested in why they have chosen or not chosen to participate in the program and their views on the application process, doctor visits and the handling of the interlocks. We also wanted to know if their health and drinking habits had changed after the drink driving offence.

  • 42.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Participation Rates in a Voluntary Alcohol Interlock Program for Drink Drivers in Sweden2016Ingår i: 21st International council on alcohol, drugs and traffic safety conference T2016: Conference proceedings, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    After a long trial period, an alcohol interlock program was permanently introduced in Sweden in 2012. Participation in the program is voluntary and the duration of the program is one or two years, depending on the severity of the drink driving offence. An evaluation of the program during the trial period showed a participation rate of about 11%. Aim: The main aim of the study was to estimate the participation rate in the interlock program and evaluate if the changes made from the trial period had led to increased participation. Reasons for denied participation and the time between the drink driving offence and decision about participation in the program were also studied.

    A sample of about 3600 drivers who had their license withdrawn due to drink driving was investigated. The data includes age and gender, information about the drink driving offence and the application process.

    The participation rate in the permanent program is about 30%. The age group with the highest participation is drivers between 35 and 64 years old with about 35% participation. Moreover, the participation rate of drivers with BAC > 1 g/L is almost twice as high as the rate for drivers with BAC < 1 g/L.

    The study shows that the participation rate has increased from about 11% in the trial period to about 30% in the permanent program. Thus, the attempt of increasing the rate has been successful.

  • 43.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Gustafsson, Susanne
    NTF.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Utvärdering av alkolås efter rattfylleri: Sammanfattande slutrapport2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns sedan 1 januari 2012 ett permanent system för alkolås efter rattfylleri som innebär att förare som gjort sig skyldiga till rattfylleribrott med avseende på alkohol kan beviljas ett körkort med villkor om alkolås istället för att få körkortet helt återkallat. Transportstyrelsen ansvarar för systemet.

    Systemet med alkolås efter rattfylleri har utvärderats i tre olika delstudier: en registerstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. I den här slutrapporten redovisas en sammanfattning av resultaten från alla tre delstudier. Syftet med utvärderingen var dels att beräkna hur stor andel som deltar i systemet, men också att öka förståelsen om varför man väljer eller inte väljer alkolås efter rattfylleri och att studera individernas upplevelse av systemet. Resultaten från studierna visar bland annat att:

    • Cirka 30 procent av alla som fick körkortet återkallat på grund av alkoholrattfylleri ansökte om och beviljades alkolås.
    • Både deltagare och icke deltagare i alkolåsprogrammet upplevde en förbättrad hälsa när det gått ett tag efter rattfyllerihändelsen och de rapporterade också en minskad alkoholkonsumtion.
    • Det största hindret för att öka deltagandet i systemet med alkolås efter rattfylleri är kostnaden, men det finns även andra orsaker som bidrar till att man inte ansöker.
    • Många deltagare upplevde brister i informationen från Transportstyrelsen.
    • Totalt 31 procent av deltagarna med alkolås i två år har fått diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Olyckor med cyklister, elcyklister och elsparkcyklister: Analys av Stradadata2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Presentation cyklister
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Presentation elcyklister
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Presentation elsparkcyklar
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Presentation jämförelser
  • 45.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Högström, Jonas
    Tobii AB.
    Detektion av narkotikapåverkan med hjälp av automatisk avläsning av ögonrörelser: ett pilotprojekt för att bedöma metodens potential2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har en nollgräns för narkotika i trafiken. Om polisen påträffar en förare som de misstänker är narkotikapåverkad har de rätt att utföra en ögonundersökning och om undersökningen stärker misstanken tas personen med för att lämna blod- och urinprov. Dagens metod med ögonunder[1]sökningar lägger ett stort ansvar på den enskilde polismannen, även med adekvat utbildning finns risk för felbedömningar. Det finns därför ett behov av ett sållningsinstrument som kan användas för att detektera narkotikapåverkade förare. Ett sådant instrument behöver vara tillförlitligt och snabbt men också värna förarnas personliga integritet. 

    I det här PM:et presenteras ett pilotprojekt med syftet att bedöma potentialen i automatisk avläsning av ögonrörelser för att detektera narkotikapåverkan. Avläsningen gjordes med en så kallad eyetracker som spelar in en sekvens av ögonrörelser. Ögonrörelsedata samlades in från två grupper, misstänkta för drograttfylleribrott (88 personer) och polisanställda (88 personer). Indelningen i dessa grupper användes som proxy för om personerna faktiskt var narkotikapåverkade eller inte. Utifrån ögonrörelsedata utvecklades en klassificeringsalgoritm som predikterade grupptillhörighet. Resultaten visar att andel korrekt klassificerade av de misstänkta (sensitiviteten) var 73 procent och av de anställda (specificiteten) 63 procent. Total andel korrekt klassificerade var 68 procent (konfidensintervall 56–80 procent). 

    Blodprov från de misstänkta visade vilka som faktiskt var påverkade. En analys visade att grupperna med positivt respektive negativt blodprov var mer lika varandra än vad de med negativt prov liknade de anställda, med avseende på ögonrörelsemått. Det visar att det krävs fortsatt utveckling av metoden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Nuruzzaman, Robin
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Skogsmo, Ingrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. Scania.
    Riding in a safe system – workshop on safety for powered-two-wheelers: final report from a workshop held on 9–13 June 20212021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 9–23 juni 2021 hölls en internationell workshop om säkerhet för motoriserade tvåhjulingar. Workshopen, Riding in a safe system, hölls som en serie virtuella möten och arrangerades av International Transport Forum (ITF), Trafikverket, Internationella motorcykelförbundet (FIM), motorcykeltillverkarnas föreningar IMMA och ACEM, samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Workshopen var en uppföljning av den tredje globala ministerkonferensen om trafiksäkerhet, som hölls i Stockholm i februari 2020, men den byggde också på en tidigare workshop 2008 i Lillehammer och 2015 års ITF-rapport Improving Safety for Motorcycle, Scooter and Moped Riders. 

    Workshopens centrala del bestod av sex expertsessioner som fokuserade på sju olika områden: (i) hållbar trafiksäkerhet, arbetsmiljöfrågor och upphandling, (ii) byte av färdsätt och mobilitet i staden, (iii) träning, utbildning och körkortstagande, (iv) fordonssäkerhet, skyddsutrustning och intelligenta transportsystem, (v) väginfrastruktur och vägmiljö, (vi) hastighetsanpassning och efterlevnad i olika miljöer, (vii) säkerhet för barn och unga. 

    Workshopen utmynnade i åtta prioriterade åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för motoriserade tvåhjulingar och integrera dessa i ett säkert trafiksystem (Safe System) till 2030. Åtgärderna bygger, förutom på workshopen, också på Stockholmsdeklarationen som togs fram vid ministerkonferensen och dess 9 rekommendationer. De åtta prioriterade åtgärderna från workshopen är: (1) övergå till hållbar trafiksäkerhet, (2) stöd byte av färdsätt, (3) inför säkra fordon och skyddsutrustning, (4) utbilda säkra förare, (5) designa om infrastrukturen, (6) säkerställ säker hastighet, (7) skydda barn och unga och (8) ta fram ny kunskap. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Ett förändrat arbetssätt för rattfylleriövervakning i polisregion Mitt: utvärdering av pilotprojektet Effekt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Polisen i region Mitt har testat ett nytt sätt att organisera och genomföra rattfylleriövervakning och i den här rapporten presenteras en utvärdering av försöket. Syftet med det nya arbetssättet var att poliskontrollerna skulle bli mer synliga för att på så sätt öka den upplevda upptäcktsrisken.

    Målet var att kontroller skulle genomföras under minst 20 timmar per 100 km2 per vecka och varje kontroll skulle pågå i 20 minuter. Kontrollerna kombinerades med kommunikationsinsatser, främst genom inlägg på polisens Facebookkonton.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST. VTI.
    Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott2017Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Injured motorcyclists in Sweden: Where do the crashes occur and what factors influence the injury severity?2018Ingår i: Proceedings of 7th Transport Research Arena TRA 2018, April 16-19, 2018, Vienna, Austria, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Trends in traffic fatalities show that the development for motorcyclists has fallen behind other road users. It is therefore crucial to improve traffic safety for this road user group. The study analyses where in the road network motorcyclists are injured and whether injury severity differs between parts of the network. Injury severity is also examined in relation to other variables such as age, gender, and motorcycle engine performance (i.e., power-to-weight ratio). The results indicate that motorcyclists, relatively more often than passenger car occupants, are injured on low-volume roads that are not subject to any major safety improvements. It is therefore crucial to also encourage other safety measures targeting rider behaviour and vehicle safety. Moreover, analyses of injury severity indicate that, in multiple-vehicle crashes involving motorcycles, the odds of being killed or severely injured are lower on roads with median barriers (i.e., motorways and 2+1 roads) than on two-lane roads.

  • 50.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Bjørnskau, Torkel
    TØI.
    Larsson, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Trafiksäkerhet i Norge och Sverige: en jämförelse2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige och Norge har under lång tid varit framstående när det gäller trafiksäkerhet. År 1980 och 1990 hade Norge färre omkomna per invånare än Sverige medan det var tvärtom år 2000 och 2009. Från 2015 har Norge åter haft färre omkomna per invånare än Sverige. Syftet med det här projektet har varit att kartlägga Norges utveckling de senaste åren och att studera vad som skiljer sig mellan länderna.

    Resultaten visar att antal omkomna per 100 000 invånare har minskat från 3,74 år 2009–2013 till 2,35 år 2014–2018 i Norge och från 3,16 till 2,79 under samma perioder i Sverige. Den största skillnaden mellan länderna under åren 2014–2018 är bland de oskyddade trafikanterna, 1,10 omkomna per 100 000 invånare i Sverige och 0,83 i Norge. Skillnaden bland bilister är 1,60 i Sverige mot 1,43 i Norge. Bland de oskyddade trafikanterna har Norge lägre antal omkomna per invånare för cyklister, mopedister och gående. För motorcyklister är skillnaden marginell.

    Även om länderna i stort är ganska lika finns också skillnader, inte minst på det statliga vägnätet. Skillnaderna avser både vägtyp och hastighetsgränser. På vägar med hastighetsgräns 90 km/tim är det betydligt högre risk att omkomma i Sverige än i Norge, troligen beroende på skillnad i mötes-separering. I Norge är nästan all trafik på 90-vägar separerad, medan andel separerad trafik på 90-väg i Sverige endast är 20 procent. På vägar med hastighetsgräns 80 km/tim går det inte att påvisa någon skillnad i risk mellan länderna. Norge har även bättre hastighetsefterlevnad än Sverige, vilket troligen är en bidragande faktor till att trafiksäkerheten varit bättre i Norge än i Sverige de senaste åren.

    En annan skillnad som framkommit är att det omkommer betydligt fler äldre cyklister (75+) per invånare i Sverige än i Norge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 av 163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf