Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 142
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adesiyun, Adewole
    et al.
    Bezuglyi, Artem
    Bidnenko, Natalya
    Laszlo, Gaspar
    Golovko, Sergyi
    Kraszewski, Cezary
    Krayushkina, Kateryna
    Kushnir, Olexander
    Kuttah, Dina K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Szpikowski, Miroslaw
    Andrezj, Urbanik
    Voloshyna, Iryna
    Vozniuk, Andrii
    Vyrozhemsky, Valeriy
    Short-term Research Visits2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2. Adolph, T.
    et al.
    Schwedhelm, H.
    Lazaro, I.
    Versmissen, T.
    Edwards, M.
    Thomson, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Johannsen, H.
    Development of compatibility assessments for full-width and offset frontal impact test procedures in FIMCAR2014Ingår i: International Journal of Crashworthiness, ISSN 1358-8265, E-ISSN 1754-2111, Vol. 19, nr 4, s. 414-430Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The goal of the project FIMCAR (Frontal Impact and Compatibility Assessment Research) was to define an integrated set of test procedures and associated metrics to assess a vehicle's frontal impact protection, which includes self-And partner-protection. For the development of the set, two different full-width tests (full-width deformable barrier [FWDB] test, full-width rigid barrier test) and three different offset tests (offset deformable barrier [ODB] test, progressive deformable barrier [PDB] test, moveable deformable barrier with the PDB barrier face [MPDB] test) have been investigated. Different compatibility assessment procedures were analysed and metrics for assessing structural interaction (structural alignment, vertical and horizontal load spreading) as well as several promising metrics for the PDB/MPDB barrier were developed.The final assessment approach consists of a combination of the most suitable full-width and offset tests. For the full-width test (FWDB), a metric was developed to address structural alignment based on load cell wall information in the first 40 ms of the test. For the offset test (ODB), the existing ECE R94 was chosen. Within the paper, an overview of the final assessment approach for the frontal impact test procedures and their development is given.

  • 3.
    Adolph, Thorsten
    et al.
    Federal Highway Research Institute.
    Eggers, Andre
    Federal Highway Research Institute.
    Thomson, Robert William
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Mizuno, Koji
    Nagoya University.
    Comparison of the dummy response in two different restraint system crash tests2014Ingår i: 2014 IRCOBI Conference Proceedings - International Research Council on the Biomechanics of Injury, 2014, s. 545-561Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the European Project FIMCAR, a proposal for a frontal impact test configuration was developed which included an additional full width deformable barrier (FWDB) test. Motivation for the deformable element was partly to measure structural forces as well as to produce a severe crash pulse different from that in the offset test. The objective of this study was to analyse the safety performance of vehicles:

    • in the full width rigid barrier test (FWRB) and
    • in the full width deformable barrier test (FWDB)

    In total, 12 vehicles were crashed in both configurations. Comparison of these tests to real world accident data was used to identify the crash barrier most representative of real world crashes. For all vehicles, the airbag visible times were later in the FWDB configuration. This was attributed to the attenuation of the initial acceleration peak, observed in FWRB tests, by the addition of the deformable element. These findings were in alignment with airbag triggering times seen in real world crash data. Also, the dummy loadings were slightly worse in FWDB compared to FWRB tests, which is possibly linked to the airbag firing and a more realistic loading of the vehicle crash structures in the FWDB configuration. Evaluations of the lower extremities have shown a general increasing of the tibia index with the crash pulse severity.

  • 4.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Andersson, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.

  • 5. Albertsson, Pontus
    et al.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Evaluation of extrication techniques. - Is there any other quality measurement then time?2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Barn i bil - socioekonomiska faktorer: litteratur- och enkätstudie2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att identifiera samband mellan felanvändning/ickeanvändning av skyddsutrustning för barn i bil och socioekonomiska faktorer. Studien har även gett en lägesbe-skrivning avseende felanvändning och ickeanvändning. De slutsatser som dragits har varit avsedda att utgöra basen i framtida utarbetande av informationsmaterial och kampanjer. Studien omfattar dels en litteraturstudie rörande socioekonomiska skillnader i felanvändning och ickeanvändning av bälte och bilbarnstolar dels en enkät. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 2 010 vårdnadshavare till barn i åldrarna 2 månader–9 år. En svarsfrekvens på drygt 70 procent erhölls. Resultaten visade att felanvändningen var lägre för yngre barn än för äldre och lägre i familjens bil än generellt för barnets alla resor med bil. Vårdnadshavare som själva slarvade med bältet slarvade förhållandevis oftare med att bälta barnet. Även vårdnadshavare vars intention var lägre avseende att skydda barn enligt gällande rekommendationer, visade sig oftare slarva med att bälta barnet.

  • 7.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Skylt vid skolskjutshållplatser i Linköping: en utvärdering av barns, bussförares och förbipasserandes uppfattningar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Linköping municipality has in autumn 2010 and spring 2011 made an inventory of bus stop sites for school children within the municipality. At those locations where no bus stop sign existed, a new type of sign was set up to mark the school bus stop site.

    This evaluation aims to highlight the positive and negative aspects of experience and perception of the new sign. The evaluation has taken place by means of in-depth interviews with a sample of children in the schools in Nykil, Vreta Kloster and Ljungsbro. In addition, questionnaires were sent to bus drivers driving in those areas, and telephone interviews were done with private motorists passing the designated stop sites.

    The results indicate that the sign can contribute to an increased sense of security and safety among children, it increases the possibility for bus drivers to know where the children are to be picked up and it contributes to the passing vehicles in terms of knowing that they can expect children in the vicinity of the sign. There is, however, reason to look at why not all children are picked up at their dedicated bus stop and to consider how information on the new signs can be designed.

  • 8.
    Björketun, Urban
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Skadedata i STRADA för motorcyklister2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att med de skadedata som finns i STRADA belysa motorcyklisternas trafiksäkerhetssituation. Polis- och sjukhusdata har använts för olika delar av genomförda bearbetningar. Tyngdpunkten i redovisningen ligger på sjukhus-informationen. I underlaget för officiell statistik från STRADA för åren 2003-2007 finns uppgifter om ca 6500 motorcyklister. Det gäller dödade och skadade samt oskadade förare. Antalet sjukhusrapporterade motorcyklister är drygt 3800 stycken. Projektet har disponerats i tre delprojekt A, B och C.

    I delprojekt A Särskilda omständigheter vid vägtrafikolyckor med motorcykel studeras polisens olycksbeskrivning (AccidentDescription i STRADA) för de 2011 olyckor åren 2003-2007 där en motorcyklist varit inblandad och där någon dödats eller skadats svårt, det behöver inte vara motorcyklisten.

    Delprojekt B Motorcyklister i sjukhus-STRADA omfattar 3 838 sjukhusrapporterade motorcyklister, varav 3 288 är män (96 % förare) och 550 kvinnor (65 % förare). Den vanligaste olyckstypen för motorcyklister vid klassificering efter motpart (Against) är singelolyckor (2347 stycken) som står för 61 procent, därtill kommer 3 procent där motparten är olika typer av fasta föremål.

    I delprojekt C Motorcykelförares olyckshistorik studeras de personer som varit in-blandade i fler än en olycka åren 2003-2007 varav vid minst ett tillfälle som motor-cyklist. Urvalet ger 2, 3 eller 4 olyckor per person. Samtliga 3 personer inblandade i 4 olyckor är unga män. Inblandning i 3 olyckor gäller 30 män och 3 kvinnor medan 348 män och 36 kvinnor varit med i 2 polisrapporterade olyckor. Totalt har 18 av personerna dödats, samtliga män och i 15 fall som motorcyklister.

  • 9.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Nordmark, Staffan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sehammar, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sjögren, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Improving the realism in the VTI driving simulators: Shake final report2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har tre avancerade körsimulatorer med rörelsesystem. Syftet med detta projekt var att utveckla och implementera nya modeller för grafik, vibrationer och buller, allt i syfte att öka realismen för föraren i simulatorn. Vidare skulle en valideringsstudie genomföras. Inom ramen för projektet uppnåddes följande:

    • Utveckling av ett nytt grafiskt programpaket
    • •Förbättring av modellerna för vibrationer på grund av däck/väg
    • •Förbättring av rörelsesystemet genom förskjutning av rotationscentrum
    • •Förbättring av modulen för buller, genom återskapande av däck- och vägbuller.
    • •Synkronisering mellan vägytans grafiska presentation, buller och vibrationer .

    Modellernas validitet testades i VTI:s simulator III. Statistisk testning av skillnader mellan verklig bil och simulator indikerade absolut validitet för subjektiva bedömningar av vägytans jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, med undantag av områden där hastighetsgränsen ändrades. I dessa områden erhölls endast relativ validitet eftersom både accelerationer och retardationer var snabbare i simulatorn än i verklig bil. Relativ validitet indikerades också för det subjektiva måttet generell komfort. Resultaten från de olika valideringarna visar att förbättringarna har varit framgångsrika och föraren i simulatorn kan nu se, höra och känna ojämnheter i vägbanan exakt när hjulen träffar dessa. Fortfarande återstår dock många möjligheter till ytterligare förbättringar i simulatormodellerna.

  • 10.
    Bolling, Anne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Simulating the effect of low lying sun and worn windscreens in a driving simulator2010Ingår i: Proceedings of the driving simulation conference Europe 2010: trends in driving simulation design and experiments, Bron: Institut national de recherche sur les transports et leur securite, INRETS , 2010, s. 23-31Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Brolin, Karin
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Östh, Jonas
    Chalmers University of Technology.
    Svensson, Mats
    Chalmers University of Technology.
    Sato, Fusako
    Japan Automotive Research Institute.
    Ono, Koshiro
    Japan Automotive Research Institute.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Kullgren, Anders
    Folksam.
    Aiming for an average female virtual human body model for seat performance assessment in rear-end impacts2015Ingår i: The 24th ESV Conference Proceedings, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The female part of the population suffers more Whiplash Associated Disorders (WAD) in car crashes than males. Several studies have illustrated the need to consider the female population when developing and assessing the WAD prevention performance of advanced restraint systems in rear-end collisions. Presently only one crash test dummy is available, the average sized male BioRID. Recently a virtual dummy model of an average female, EvaRID, was developed and used in rear impact simulations. The results stressed the need for models representing the female part of the population, as well. Virtual crash simulations have become essential in traffic safety and with models of both an average male and female, further steps in addressing improved assessment of WAD prevention can be taken. The present paper presents a starting point of research aiming to develop an open-source average female Finite Element (FE) model with an anatomically detailed cervical spine. This paper provides a review of the literature to identify gender specific neck biomechanics and anatomical differences, followed by a review of published FE models of the cervical spine. Data on vertebral body dimensions (height, width, depth, spinal canal diameter, facet joint angles) have been compiled from biomechanical literature. Significant gender differences exist for the vertebral body depth and width, the spinal curvature in the seated posture, and the spinal stiffness and range of motion. All have the potential to influence the outcome of an impact and should be accounted for in the development of WAD prevention. The review of FE models of the cervical spine presented 17 models based on male geometry but only one model scaled to represent a female. An overview of the models are given with respect to the solver, geometry source, number of elements, and implementation of the facet joints, ligaments, and muscles. It is recommended that an average female model is developed with focus on; 1) the shape of the female vertebral body, especially the depth and width that provides less support area than for males,2) defining the spinal curvature representative of seated female volunteers who generally display less lordosis than males, 3) the dimensions of the spinal ligaments, rather than the material properties, to capture the larger range of motion and less spinal stiffness of female subjects compared to males, and validation to female volunteers and PMHS tests for range of motion, while failure prediction seem less gender sensitive.

     

     

  • 12.
    Carlson, Annelie
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Björketun, Urban
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på svenska vägar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje år tar VTI fram en trafikbeskrivning som omfattar en historisk del samt en prognosdel över det framtida årliga trafikarbetet. Termen trafikarbete betecknar den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid. Baserat på resultatet från VTI:s trafikmodell görs sedan en förenklad beskrivning i emissionsberäkningsverktyget HBEFA. Denna trafikbeskrivning ligger sedan till grund för den årliga beräkningen av trafikens emissioner (utsläpp) som sker på Trafikverkets uppdrag. Syftet med projektet som redovisas i VTI notat 30-2013 har varit att genomföra en allmän metodöversyn av detta arbete. Genomgången visar bland annat att en beräkningsmodell ständigt kan utvecklas och förbättras. Nya data har blivit tillgängliga genom mätaravläsningar för körsträckor och bättre underlag finns nu för att ta hänsyn till att tunga lastbilar i betydande utsträckning används för utlandstransporter. En funktionsanpassning som visar körsträcka som funktion av fordonsålder har tagits fram, vilket visar på en god överensstämmelse med de uppmätta körsträckorna för fordon upp till och med ca 25 till 30 år. En känslighetsanalys av att göra olika antaganden vad gäller körsträcka och åldersfördelning visar effekten på mängd bränsleförbrukning och reglerade emissioner på total nivå för olika fordonskategorier.

  • 13.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Chang, Fred
    Humanetics Innovative Solutions, Plymouth, Michigan.
    Lemmen, Paul
    Humanetics Innovative Solutions, Plymouth, Michigan.
    Kullgren, Anders
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Schmitt, Kai Uwe
    AGU Zurich, Zurich, Switzerland.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Anthropometric Specifications, Development, and Evaluation of EvaRID: A 50th Percentile Female Rear Impact Finite Element Dummy Model2014Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 15, nr 8, s. 855-865Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Whiplash-associated disorders (WADs), or whiplash injuries, due to low-severity vehicle crashes are of great concern in motorized countries and it is well established that the risk of such injuries is higher for females than for males, even in similar crash conditions. Recent protective systems have been shown to be more beneficial for males than for females. Hence, there is a need for improved tools to address female WAD prevention when developing and evaluating the performance of whiplash protection systems. The objective of this study is to develop and evaluate a finite element model of a 50th percentile female rear impact crash test dummy.Methods: The anthropometry of the 50th percentile female was specified based on literature data. The model, called EvaRID (female rear impact dummy), was based on the same design concept as the existing 50th percentile male rear impact dummy, the BioRID II. A scaling approach was developed and the first version, EvaRID V1.0, was implemented. Its dynamic response was compared to female volunteer data from rear impact sled tests.Results: The EvaRID V1.0 model and the volunteer tests compared well until ~250 ms of the head and T1 forward accelerations and rearward linear displacements and of the head rearward angular displacement. Markedly less T1 rearward angular displacement was found for the EvaRID model compared to the female volunteers. Similar results were received for the BioRID II model when comparing simulated responses with experimental data under volunteer loading conditions. The results indicate that the biofidelity of the EvaRID V1.0 and BioRID II FE models have limitations, predominantly in the T1 rearward angular displacement, at low velocity changes (7 km/h). The BioRID II model was validated against dummy test results in a loading range close to consumer test conditions (EuroNCAP) and lower severity levels of volunteer testing were not considered.The EvaRID dummy model demonstrated the potential of becoming a valuable tool when evaluating and developing seats and whiplash protection systems. However, updates of the joint stiffness will be required to provide better correlation at lower load levels. Moreover, the seated posture, curvature of the spine, and head position of 50th percentile female occupants needs to be established and implemented in future models.

  • 14.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Chang, Fred
    CAE Dep, United States.
    Lemmen, Paul
    Humanetics Europe GmbH, Wateringen, Netherlands.
    Kullgren, Anders
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Schmitt, Kai Uwe
    Universität Zürich, Institute for Biomedical Engineering, Zürich, Switzerland.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    EvaRID: A 50th percentile female rear impact finite element dummy model2012Ingår i: 2012 IRCOBI Conference Proceedings: International Research Council on the Biomechanics of Injury, 2012, s. 249-262Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Neck injury due to low severity vehicle crashes is of worldwide concern and the injury risk is greater for females than males. However, whiplash protection systems have shown to be more beneficial for males than females. Hence there is a need for improved tools to address female protection. The objective is to develop and evaluate a 50th percentile female rear impact crash dummy FE model. The model was based on the same design concept as the BioRID II. A scaling approach was developed and the first version, EvaRID V1.0, was implemented. Its dynamic response was compared to rear impact tests with female volunteers. The EvaRID model and volunteer tests showed good correlations until 250 ms of the head and T1 accelerations, linear displacements and head angular displacement. Considerably less T1 angular displacement was found for the EvaRID; similar results were obtained for the BioRID II. Thus, the EvaRID V1.0 and BioRID II models have limitations at low ÎŽv (7km/h). The EvaRID model demonstrated the potential to become a valuable tool when evaluating and developing seats/whiplash protection systems, however, this will require updating the joint stiffness. The model may be used as a template for the development of a physical female dummy.

  • 15.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Davidsson, Johan
    SAFER - Vehicle and Traffic Safety Centre, Göteborg, Sweden.
    Hell, Wolfram
    Ludwig Maximilian University of Munich, Institute for Legal Medicine, München, Germany.
    Schick, Sylvia
    Ludwig Maximilian University of Munich, Institute for Legal Medicine, München, Germany.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Dynamic kinematic responses of female volunteers in rear impacts and comparison to previous male volunteer tests2011Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 12, nr 4, s. 347-357Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The objective was to quantify dynamic responses of 50th percentile females in rear impacts and compare to those from similar tests with males. The results will serve as a basis for future work with models, criteria, and safety systems.

    Methods: A rear impact sled test series with 8 female volunteers was performed at velocity changes of 5 and 7 km/h. The following dynamic response corridors were generated for the head, T1 (first thoracic vertebra) and head relative to T1: (1) accelerations in posterior-anterior direction, (2) horizontal and vertical displacements, (3) angular displacements for 6 females close to the 50th percentile in size. Additionally, the head-to-head restraint distance and contact time and neck injury criterion (NIC) were extracted from the data set. These data were compared to results from previously performed male volunteer tests, representing the 50th percentile male, in equivalent test conditions. T-tests were performed with the statistical significance level of.05 to quantify the significance of the parameter value differences for the males and females.

    Results: At 7 km/h, the females showed 29 percent earlier head-to-head restraint contact time (p =.0072); 27 percent shorter horizontal rearward head displacement (p =.0017); 36 percent narrower head extension angle (p =.0281); and 52 percent lower NIC value (p =.0239) than the males in previous tests. This was mainly due to 35 percent shorter initial head-to-head restraint distance for the females (p =.0125). The peak head acceleration in the posterior-anterior direction was higher and occurred earlier for the females.

    Conclusions: The overall result indicated differences in the dynamic response for the female and male volunteers. The results could be used in developing and evaluating a mechanical and/or mathematical average-sized female dummy model for rear impact safety assessment. These models can be used as a tool in the design of protective systems and for further development and evaluation of injury criteria. © 2011 Taylor & Francis Group, LLC.

  • 16.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Davidsson, Johan
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Schick, Sylvia
    Ludwig Maximilian University of Munich, Institute for Legal Medicine, München, Germany.
    Horion, Stefan
    Ludwig-Maximilians-Universität München, München, Germany.
    Hell, Wofram
    Ludwig Maximilian University of Munich, Institute for Legal Medicine, München, Germany.
    Female volunteer motion in rear impact sled tests in comparison to results from earlier male volunteer tests2008Ingår i: 2008 INTERNATIONAL IRCOBI CONFERENCEONTHE BIOMECHANICS OF INJURY17. – 19. September 2008– BERN (Switzerland)PROCEEDINGS, 2008, s. 461-464Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vehicle related crashes causing neck injuries (whiplash) are costly and common, and injury statistic data shows a larger risk of neck injuries for females than for males. This study aims at investigating differences between female and male dynamic response in rear impacts. Rear impact sled tests with female volunteers were carried out and the results were compared with previously performed tests with males in matching test conditions. The volunteer tests were performed at a change of velocity of 7 km/h. The comparison of the average response of the males and the females and their response corridors showed several differences. The horizontal head acceleration peak value was on average 40% higher and occurred on average 18% earlier for the female volunteers compared to the male volunteers. The NIC value was 45% lower and 30% earlier for the females, probably due to a 27% smaller initial head-to-head restraint distance and thereby a 24% earlier head restraint contact. The results provide characteristic differences between dynamic responses of females and males in low speed rear impacts. These results contribute to the understanding of human dynamic response in rear impacts. In addition, they can be used in the process of future development if numerical and/or mechanical human models for crash testing.

  • 17.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Siegmund, Gunter P.
    The University of British Columbia, School of Kinesiology, Vancouver, Canada.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Motion of the Head and Neck of Female and Male Volunteers in Rear Impact Car-to-Car Impacts2012Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 13, nr 4, s. 378-387Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The objectives of this study were to quantify and compare dynamic motion responses between 50th percentile female and male volunteers in rear impact tests. These data are fundamental for developing future occupant models for crash safety development and assessment.

    Methods: High-speed video data from a rear impact test series with 21 male and 21 female volunteers at 4 and 8 km/h, originally presented in Siegmund et al. (1997), were used for further analysis. Data from a subset of female volunteers, 12 at 4 km/h and 9 at 8 km/h, were extracted from the original data set to represent the 50th percentile female. Their average height was 163 cm and their average weight was 62 kg. Among the male volunteers, 11 were selected, with an average height of 175 cm and an average weight of 73 kg, to represent the 50th percentile male. Response corridors were generated for the horizontal and angular displacements of the head, T1 (first thoracic vertebra), and the head relative to T1. T-tests were performed with the statistical significance level of.05 to quantify the significance of the differences in parameter values for the males and females.

    Results: Several differences were found in the average motion response of the male and female volunteers at 4 and 8 km/h. Generally, females had smaller rearward horizontal and angular motions of the head and T1 compared to the males. This was mainly due to shorter initial head-to-head restraint distance and earlier head-to-head restraint contact for the females. At 8 km/h, the female volunteers showed 12 percent lower horizontal peak rearward head displacement (P =.018); 22 percent lower horizontal peak rearward head relative to T1 displacement (P =.018); and 30 percent lower peak head extension angle (P =.001). The females also had more pronounced rebound motion.

    Conclusions: This study indicates that there may be characteristic differences in the head-neck motion response between 50th percentile males and females in rear impacts. The exclusive use of 50th percentile male rear impact dummies may thus limit the assessment and development of whiplash prevention systems that adequately protect both male and female occupants. The results of this study could be used in the development and evaluation of a mechanical and/or computational average-sized female dummy model for rear impact safety assessment. These models are used in the development and evaluation of protective systems. It would be of interest to make further studies into seat configurations featuring a greater head-to-head restraint distance. © 2012 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

  • 18.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut. Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Gothenburg, Sweden.
    Siegmund, Gunter P.
    The University of British Columbia, School of Kinesiology, Vancouver, Canada.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Svensson, Mats Y.
    Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, Göteborg, Sweden.
    Motion of the head and neck of female and male volunteers in rear impact car-to-car tests at 4 and 8 km/h2010Ingår i: 2010 INTERNATIONAL IRCOBI CONFERENCE ON THE BIOMECHANICS OF INJURY 15. + 16. September 2010– HANOVER (Germany) PROCEEDINGS, 2010, s. 29-39Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study indications of differences in motion pattern of females and males have been found. The objective was to quantify dynamic motion responses of female and male volunteers in rear impact tests. Such data can be used as an input in the development process of improved occupant models such as computational models and crash test dummies. High-speed video data from rear impact tests at 4 km/h and 8 km/h with 12 female and 11 male volunteers was analysed. The females in this study had smaller rearward horizontal and angular motions of the head and T1 compared to the males. Furthermore, the females had more pronounced rebound motion.

  • 19.
    Carlsson, Arne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö och trafikanalys, MTA.
    Björketun, Urban
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Säker framkomlighet: trafiksäkerhetseffekter på mitträfflade vägar2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att öka trafiksäkerheten på landsvägar låter Trafikverket räffla vägmitt på tvåfältsvägar bredare än 7 meter med hastighetsgräns 80 km/tim eller högre. Vissa restriktioner gäller dock för buller och beläggningstyper. På uppdrag av Trafikverket genomför VTI ett utvärderingsprojekt av effekten av räfflor i vägmitt på tvåfältsvägar. Idén med mitträffling är att ”väcka” förare som på grund av ouppmärksamhet, trötthet eller annan orsak ofrivilligt är på väg över mittlinjen. Tidigare utländska studier och svenska djupstudier indikerar att åtgärden bör kunna ha positiv trafiksäkerhetseffekt på olyckstyperna ”singelolyckor mot vänster” och ”mötesolyckor”. Syftet med föreliggande studie är att studera olycksutfallet på de vägar som räfflats i mitten av vägen. Det viktigaste effektmåttet är kvoten för svårt skadade eller dödade (DSS-kvoten) uppdelat på olika olyckstyper efter åtgärd jämfört med perioden innan åtgärd. Det hade varit önskvärt att även utvärdera de olycksförlopp som åtgärden riktar sig mot. Hittills har dock detta inte kunnat genomföras. Skälen är framförallt tveksam noggrannhet i platsbestämning och mindre god beskrivning av olycksförloppet och dess orsaker. Analysen baseras på objektsuppgifter som erhållits från Trafikverkets regioner samt olycksdata från STRADA under perioden 2003–-2009 och är en före-efterstudie där olyckor i föreperioden innan mitträffling jämförs med olyckor i efterperioden med mitträffling. En del av de åtgärdade sträckorna har blivit försedda med trafiksäkerhetskameror (ATK) under uppföljningstiden. I denna sammanfattning redovisas i huvudsak resultat från tvåfältsvägar med mitträffling utan ATK-kamera, totalt 212 objekt med längden 2 570 km. Men 17 objekt av dessa 212 har i september 2008 fått en sänkning av hastighetsgränsen. Således finns 195 objekt med oförändrad hastighetsgräns som utgör studiens huvudresultat. I projektet ingår dessutom två ytterligare vägtyper med omkörningsfält samt mittremsa utformade som räfflade heldragna mittlinjer respektive mitträcke.

  • 20.
    Clark, A
    et al.
    Monash University.
    Douglas, C
    Monash University.
    Fildes, B
    Monash University.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Yang, J
    Chalmers.
    Sparke, L
    Holden Innovation.
    Mathematical modelling of pedestrian crashes: Parameter study of the influence of the sedan vehicle contour2006Ingår i: Journal of Biomechanics, ISSN 0021-9290, E-ISSN 1873-2380, Vol. 39, nr Suppl. 1, s. 160-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Dukic, Tania
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Björketun, Urban
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Kettwich, Carmen
    Karlsruhe Institute of Technology.
    Yahya, Mohammad Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Inverkan av elektroniska reklamskyltar på trafiksäkerhet: en studie på E4 i Stockholm2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar fyra delstudier som genomfördes med syftet att utvärdera hur elektroniskareklamskyltar (ERS) påverkar trafiksäkerheten.Delstudie 1 är en litteraturstudie som undersökte påverkan av ERS på trafiksäkerhet. Slutsatsen var attrörliga bilder samt placering av skyltarna har en stor inverkan på förarens beteende och att i mörker och iogynnsamma väderförhållanden kan ljusbilden upplevas som bländande vilket försvårar körningenspeciellt för äldre förare.Den andra och tredje delstudien jämförde trafiken före och efter installation av ERS. En jämförelse avhastighet och olyckor gjordes. Inga skillnader i trafikflöde och medelhastighet som beror på ERS kundepåvisas. Sammantaget fanns inget i det studerade olycksmaterialet som tyder på att olycksutfalletpåverkats av ERS.Den fjärde delstudien är en fältstudie som undersöker förares beteende i verklig miljö när de passerarERS på motorvägen. Mätningar av visuellt beteende samt körbeteende visar flera fall av visuell distraktionvid passage av ERS. Effekter på kördata kunde inte påvisas. Resultaten visar också en negativinställning till ERS för en majoritet av förarna.Sammanfattningsvis kan ingen påverkan från ERS på trafiksäkerhet ses på makronivå. Dock måsteeffekterna på visuell distraktion tas i beaktning och undersökas närmare innan det beslutas huruvida ERSblir en verklighet på svenska vägar.

  • 22.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Användning av MCS-data för skattning av ÅDT - Götebord: Etapp 22012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Användning av MCS-data för skattning av ÅDT - Stockholm: Etapp 22012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Årlig förändring av cykelflöden i Göteborgs stad: uppdaterad med 2014-års data2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Planering av en regional resvaneundersökning i Östergötland: Samverkan mellan olika intressenter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor har studerats med hjälp av data från svenska akutsjukhus och från Trafikverkets informationssystem för vägväder, VViS. Studiens syfte var att undersöka rådande väder vid skadetillfället och under det närmaste dygnet dessförinnan. Studien avser vintersäsongerna 2008/09 till och med 2013/14. Analyser görs för två populationer som båda avser fotgängare som skadats i singelolyckor. Den första populationen omfattar alla som har skadats där bidragande orsak till fallolyckan angetts vara halka på grund av snö och/eller is. Den andra populationen består av alla fotgängare som skadats i tätortsmiljö i fyra valda kommuner: Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa görs en koppling mellan skadedata och väderdata dels för timmen när skadan inträffade dels för 24-timmarsperioden närmast före skadetillfället. Resultatet visar att det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort. Kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, av dem som angett att halka på grund av snö eller is har bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. I VädErsKombi identifierades kritiska vädersituationer för 80–90 procent av olyckorna, vilket bedöms som ett bra utfall med tanke på att programmet avser vädersituationer som är kritiska för vinterväghållning på landsvägar medan denna studie främst avser väglaget för fotgängare i tätort. I en analys av oddskvoter görs en jämförelse mellan fördelningen av olika olycksorsaker för män respektive kvinnor i de fyra kommunerna. Den visar att männen har en högre andel halkolyckor på grund av snö och/eller is, jämfört med övriga olycksorsaker, i förhållande till olycksorsakernas fördelning för kvinnor. Kvinnor har istället en högre andel skadefall vid övriga olycksorsaker (exempelvis ojämnt underlag, halka på grus, snubblar). Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereduceringar och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor. Studien pekar på möjligheterna att använda väderdata av motsvarande slag som ett hjälpmedel vid planering och utförande av vinterväghållning. En fotgängaranpassad version av VädErsKombi föreslås, liksom fotgängaranpassad placering av väderstationer i tätorter.

  • 27.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Alkohol, droger och läkemedel hos omkomna personbilsförare: år 2005–20132015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är väl känt att alkoholpåverkade förare är ett stort trafiksäkerhetsproblem och det har gjorts ett flertal svenska studier om den gruppen av förare. Droger och läkemedel i trafiken har studerats i betydligt mindre omfattning och syftet med studien redovisad i detta notat är att förbättra kunskapen om drog- och läkemedelsförekomst hos omkomna personbilförare. Trafikverkets djupstudier har använts som datakälla och resultaten baseras på 1 143 personbilsförare som omkommit under perioden 2005–2013 och där det finns resultat från rättskemisk undersökning. Endast narkotikaklassade läkemedel studeras eftersom övriga läkemedel troligen har en mycket begränsad inverkan på körförmågan. Narkotikaklassade läkemedel har påvisats hos 8,3 procent och illegala droger hos 6,1 procent av förarna. Det kan jämföras med alkohol som förekom hos 21,8 procent. Hos 5,4 procent av förarna förekom mer än en typ av substans. Följande slutsatser kan dras från studien:

    • Man kan påvisa en signifikant skillnad i andelen förare som intagit droger eller läkemedel mellan de som inte hade alkohol i blodet (10,5 %) och de som också var alkoholpåverkade (18,5 %).
    • Bland förare hos vilka man påvisat både alkohol och droger är THC (cannabis) den vanligaste drogen med 54,5 procent följt av amfetamin med 27,3 procent. Bland förare som intagit droger men inte alkohol är det i stället amfetamin som dominerar med 71,7 procent följt av THC med 26,7 procent.
    • Smärtstillande opioider förekommer i samma utsträckning hos både de som endast intagit läkemedel och hos de som kombinerat läkemedel och illegala droger. Däremot förekommer lugnande medel i större utsträckning hos de som också har tagit någon drog medan det är mycket ovanligt att kombinera droger och sömnmedel.

    En analys av olika bakgrundsvariabler visar att förare som intagit alkohol eller droger skiljer sig från de nyktra förarna i flera avseenden (ålder, kön, olyckstidpunkt) medan de som intagit läkemedel verkar vara relativt lika de nyktra förarna. De tre grupperna skiljer sig också från varandra vilket gör att det är viktigt att studera dessa separat när det gäller till exempel åtgärder.

  • 28.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Förekomst av droger och läkemedel hos förare i dödsolyckor: Utvärdering av datakvalitet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Förstudie om antal alkoholutandningsprov i trafiken2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antal alkoholutandningsprov som utförs varje år har minskat med drygt 50 procent mellan år 2010 och 2015. I den här PM:et belyses frågan om antal alkoholutandningsprov och dess betydelse för rattfylleriets omfattning. PM:et ska ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om polisens övervakning men även om vilken ytterligare forskning som behövs inom området. Underlaget baseras på tre delar: (i) en jämförelse mellan antal utandningsprov som görs i Sverige och antalet i andra länder, (ii) en jämförelse av subjektiv och faktisk upptäcktsrisk baserat på data från ESRA–projektet (European Survey of Road Users’ Safety Attitudes) och (iii) en sammanställning av aktuell forskning på området.

    Uppgifter om antal utandningsprov saknas i många länder men en jämförelse har kunnat göras mellan Sverige och 13 andra europeiska länder. Resultaten visar att Sverige var det land bland dessa som år 2010 utförde flest prov per invånare. År 2015 var det sex länder som utförde fler prov per invånare än vad Sverige gjorde

    Litteraturgenomgången visar att om man ökar antal prov leder det till en högre subjektiv upptäcktsrisk vilket i sin tur leder till en högre allmänpreventiv effekt. Det behövs dock mer forskning om vilken nivå på övervakningens omfattning som ger bäst avvägning mellan polisens resurser och antal rattfylleribrott.

    Andra faktorer som till exempel sociala normer är också viktiga. Resultat från ESRA-studien visar bland annat att det är väldigt få som kör rattfulla i Sverige även om den subjektiva upptäcktsrisken är ganska låg jämfört med flera av de andra länderna. En slutsats av det är att det behövs mer forskning om de specifika förhållanden som gäller i Sverige. Senast det gjordes någon större studie om rattfylleriövervakningens effekter i Sverige var i början på 1990-talet. Idag sker en stor del av forskningen i USA och Australien och dess grannländer och det är svårt att direkt översätta dessa resultat till svenska förhållanden.

  • 30.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Riskkurva för alkohol: studie baserad på omkomna personbilsförare i Sverige2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Risken att dödas eller skadas i trafiken ökar betydligt när man kör rattfull och alkoholpåverkade förare är ett stort trafiksäkerhetsproblem. Risken ökar ju högre alkoholhalten i blodet är. VTI har tagit fram en riskkurva som visar hur stor riskökningen är utifrån hur hög alkoholkoncentration man har i blodet, baserat på siffror för omkomna personbilsförare i Sverige. Riskkurvan visar risken för en förare med en viss alkoholkoncentration i blodet att dödas i en trafikolycka relativt risken för en nykter förare att dödas. Resultatet visar att för det lägsta koncentrationsintervallet, 0,2–0,4 promille, är den skattade relativa risken ca 12 gånger. Risken ökar sedan med ökad alkoholkoncentration och för intervallet 2,2–2,4 promille är den relativa risken nästan 1 300 gånger. Analyserna visar också att riskkurvan ser olika ut på dagen och på natten. Riskkurvorna är relativt lika vid låga koncentrationer men kurvan för körning på natten ökar kraftigare och för intervallet 2,2–2,4 promille är den skattade riskökningen cirka 3 300 gånger på natten. Beräkningarna baseras i huvudsak på Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor och data från polisens bevisinstrument.

  • 31.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Jenny
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att visa hur stor osäkerheten är i prognoserna för antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer inom olika delpopulationer, med avseende på geografiska områden, trafikantkategorier, ålder och kön. Måttet allvarlig skada används både för att följa den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige och i mer specifika studier om till exempel olika trafikantgrupper. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafikolycka får skador som leder till minst 1 procents permanent medicinsk invaliditet. Som komplement används också begreppet mycket allvarlig skada som definieras på motsvarande sätt men avser skador som leder till minst 10 procents permanent medicinsk invaliditet. Eftersom invaliditetsgraden inte är känd vid olyckstillfället prognosticerar man istället antal allvarligt och mycket allvarligt skadade. Grunden för prognoserna är Strada, den nationella databasen för vägtrafikolyckor i Sverige, och en metod som tagits fram av Folksam som baseras på risken att en persons skador kommer att leda till permanent medicinsk invaliditet i framtiden. Osäkerheten i prognoserna illustreras med prognosintervall. Det visade sig under arbetets gång att härledningen av prognosintervallen var relativt rättfram för fallet med en skada per person men betydligt svårare när personerna kunde ha en kombination av flera olika skador. Prognosintervallen bestämdes därför med hjälp av simulering istället för teoretiska beräkningar.

  • 32.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Alkohol och droger i trafiken - var står vi idag?2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 6, s. 471-479Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rattfylleri är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen i Sverige. I den här artikeln ges en översikt över den senaste tidens forskning vad gäller problemets omfattning, attityder till att köra rattfull och de åtgärder som erbjuds. Genomgången, som avser svenska förhållanden, visar att vi har mer kunskap om rattfylleri med avseende på alkohol än med avseende på droger. Forskningen visar att alkoholrattfylleri är ett större trafiksäkerhetsproblem än drograttfylleri men att även drograttfylleri är förenat med stora risker. Det är därför viktigt att förbättra kunskapen om droger i trafiken. Det är också viktigt att beakta att det bakom många rattfylleribrott finns människor med missbruksproblem och att rehabilitering därför bör ingå som en del av trafiksäkerhetsarbetet.

  • 33.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att kartlägga fyrhjulingsåkare som skadats i olyckor som skett på väg under perioden 2003–2013. Mer specifikt har syftet varit:

    • att beskriva egenskaper hos de skadade och andra omständigheter kring olyckan så som ålder, kön, misstanke om rattfylleri och hjälmanvändning
    • att, utifrån olycksbeskrivningen, analysera vad som orsakade olyckan
    • att analysera hur olyckans svårhetsgrad beror av generella egenskaper hos fordonet, vägen och föraren
    • att kartlägga vilka delar av kroppen som skadas.

    Kartläggningen har baseras på både polisrapporterade och sjukhusrapporterade olyckor i Strada och totalt har 1039 personer studerats.

  • 34.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare: En skattning baserad på polisens misstanke2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultaten i den här studien visar att bland de förare som misstänks för påverkan av alkohol eller annat ämne enligt Strada så har detta också bekräftats i 65 procent av fallen (konfidensintervall: 54-76 %). Detta framkommer när registreringen i Strada jämförts med uppgifter i olycksmaterial som erhållits av polisen. I resterande fall är det många gånger okänt om föraren varit rattfull eller inte och därför kan endast en miniminivå av andel rattfulla skattas.

    Andel rattfulla bland de svårt skadade personbilsförarna skattas till minst åtta procent. Motsvarande andel för motorcykelförare och mopedförare är sju respektive tio procent. Resultaten är alltså av samma storleksordning för alla dessa fordonsslag. Vidare visar resultaten att andel rattfulla bland de svårt skadade är högre på natten än på dagen och högre i singelolyckor än i kollisionsolyckor.

    Man kan också konstatera att polisen endast i mycket begränsad utsträckning verkar utnyttja den möjlighet som finns att begära blodprov från förare som varit inblandade i en trafikolycka, även om ingen misstanke om rattfylleribrott finns.

  • 35.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ceder, Gunnel
    Rättsmedicinalverket, Linköping.
    Kronstrand, Robert
    Rättsmedicinalverket, Linköping.
    Förekomst av droger och läkemedel i trafik i Sverige: resultat från EU-projektet DRUID2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The prevalence of illicit drugs and medicines in the driving population, i.e. among drivers on the road, was 2.5 per cent between the years 2006 and 2011 in Sweden. The prevalence of alcohol, illicit drugs and medicines among drivers killed in traffic the same years was 31.2 per cent. In comparison with other countries in the EU project DRUID, Sweden has the highest proportion of negative results, i.e. drivers without the presence of alcohol, drugs or medicine. This applies to both drivers on the road and drivers killed in traffic.

    The studies that form the basis of this report have been performed within the project DRUID - Driving under the influence of drugs, alcohol and medicine, which is a project within the EU's Sixth Framework Programme, which lasted five years (2006-2011). This report presents two sub-studies from the DRUID project. The aims of these studies were: - to study the prevalence of illicit drugs and medicines in the driving population (study among drivers on the road). - to study the prevalence of alcohol, illicit drugs and medicines among killed drivers (study of killed drivers).

    In the study among drivers on the road, saliva samples were collected. Toxicological results were analysed from 6,199 drivers in Södermanland, Örebro and Östergötland out of 10,223 drivers of passenger cars and vans that were stopped by the police in March 2008- February 2009. In the study of killed drivers we have toxicological results from 157 fatalities out of 178 drivers of passenger cars and vans that were killed in traffic accidents in 2008.

  • 36.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hrelja, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Co-operation between police and social treatment services offering treatment to drink and drug drivers: experience in Sweden2011Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 12, nr 1, s. 9-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe and analyze a measure that has been introduced in Sweden with the objective of quickly offering treatment for the alcohol or drug problems suspected drink or drug drivers may have. The goal of the measure is that every suspected drink or drug driver shall, as soon as apprehended by the police, be offered contact with the social services or the dependency care and treatment service, which can offer a consultation and, if needed, suitable treatment.

    Method: Interviews and questionnaire surveys, as well as forms that describe the treatment received by each individual case.

    Results: About 20 percent of all those who receive the offer from the police accept contact with the social services or the care and treatment service, and approximately 40 percent of these also attend the consultation. There is a favorable fundamental attitude to the method among the participating authorities. However, some shortcomings in application are revealed. One example concerns drug drivers who are offered contact with the social services or the care and treatment service to a considerably lesser extent than drink drivers. Another neglected group are the people who are at first suspected of drink driving but are later found to have an alcohol concentration below the legal limit. Compared with those who have an alcohol concentration above the legal limit, this group is offered contact to a lesser extent and also have a lower propensity to accept the offer.

    Conclusions: The results indicate a strong support for the method from involved authorities, but participation could be improved by giving more attention to neglected groups.

  • 37.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Skadade motorcyklister: en analys av var i vägnätet som motorcyklister skadas och skadornas svårhetsgrad2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med studien har varit att kartlägga motorcyklisternas skador med avseende på var i vägnätet som olyckorna sker. Även fyrhjulingsolyckor har studerats i mindre omfattning. Studien baseras på polisrapporterade olyckor från perioden 2003–2012 i STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) och uppgifter om vägnätet från NVDB (Nationell vägdatabas). Resultaten visar att motorcyklister i högre grad än personbilister skadas inom tättbebyggt område, det gäller speciellt för dödade men även för svårt skadade. Detsamma gäller inte för fyrhjulingsåkare, de fördelar sig ungefär på samma sätt som personbilister inom och utanför tättbebyggt område. Dödade och svårt skadade motorcyklister är överrepresenterade i korsningsolyckor jämfört med personbilister. För fyrhjulingsåkare är förhållandet det omvända, en överrepresentation av dödade och svårt skadade på vägavsnitt mellan korsningarna. Generellt går det inte att skilja på exponering och risk i den här studien eftersom exponeringsdata ofta saknas. Man kan dock konstatera att det verkar finnas en förhöjd risk för dödlig eller svår skada hos motorcykelförare på vägar med hastighetsgräns 70 km/tim jämfört med vägar med andra hastighetsgränser.

  • 38.
    Forsman, Åsa
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Yahya, Mohammad Reza
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL.
    Enjalbert, Simon
    UNIVAL.
    Cassani, Mirella
    KITE.
    Amantini, Aladino
    KITE.
    Lai, Frank
    University of Leeds.
    Kecklund, Lena
    MTO Säkerhet AB.
    Arvidsson, Marcus
    MTO Säkerhet AB.
    Results from the analysis and input to the development and validation of the statistical models2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of Deliverable 5.1 of the ITERATE project is to present results of analyses made of the data collected in the ITERATE WP4 driving simulator experiments. The ITERATE WP4 driving simulator experiments consisted of train and car driving experiments carried out on a portable car/train driving simulator platform and in full scale car and train driving simulators. The analyses conducted and presented in this deliverable consist of hypothesis testing, cluster analysis and development of a procedure for estimation of parameters of relationships in the WP6 UMD simulation model. Findings from the analyses show that country was found to be an important factor in both the car and train driving experiment. Significant effects of the factor workload were also established in many of the events analysed. The conclusion of comparisons between the data collected in the portable and full scale simulators is that the ITERATE portable driving simulator platform is a suitable tool to studying underlying factors controlling driver behaviour at least for the car diving. However, there were differences between the portable and full scale train simulators. These differences have to be considered in later stages of the project. The next step within the ITERATE project is to estimate relevant relationships in the WP6 UMD simulation model based on the findings of the analyses presented in this deliverable. The analyses presented will also be important as inspiration for other studies outside of the present project with the ITERATE driving simulator dataset as an important source of data.

  • 39.
    Gregersen, Nils Petter
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Unga mopedisters olycksinblandning: orsaker och konsekvenser2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem.

  • 40. Gregersen, Nils Petter
    et al.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen: en studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för B-behörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning. De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både körlektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning. Förarna körde en instrumenterad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden.  Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleförbrukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbildning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbrukning. Detta kan troligen förklaras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollförbrukning, och att minimera urkoppling och bromsning till fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belastning hos nya förare. 

  • 41.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    15-åringar i Nordens trafik: Vad vet de? Vad tycker de? Vad gör de?2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med enkätundersökningen var att skaffa ett underlag för att förbättra trafiksäkerheten bland ungdomar i Norden. I projektet har barn i åldern 12-17-år kallats ”de glömda barnen” eftersom väldigt lite görs för deras trafiksäkerhet. Slutsatser från studien är att det finns en rad kunskaper, attityder och beteenden som inte är på topp när det gäller trafiksäkerhet. Även om många ungdomar vet mycket och beter sig rätt är andelen som gör fel alldeles för hög. Det visar att det finns ett stort behov av att arbeta med ungdomarna och att en stor del av deras trafikolyckor skulle kunna förhindras med ett mer systematiskt och målinriktat arbete. När det gäller Sverige kan konstaterasatt de stora bristerna i nationellt stöd till skolans arbete med trafikfrågor också ger resultat i bristande attityder, kunskaper och beteenden.

  • 42.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Barn i bil: Litteratur som underlag till NTF Konsument2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Cyklisters hjälmanvändning i ett regionalt perspektiv: fokusgruppsintervjuer samt analys av olycks- och skadedata2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har finansierats av Trafikverkets Skyltfond i syfte att erhålla kunskap om cykelhjälmsanvändning och dess variationer över landet. Inledningsvis studerades data över cyklisters olyckor, skador och hjälmanvändning när det gäller regionala skillnader. Dessa data hämtades från sjukvårdens rapportering i olycksdatabasen Strada och från VTI:s observationsstudier av cykelhjälmsanvändning på cykelstråk. Studien begränsades till cyklister 16 år eller äldre och framför allt till orterna Stockholm, Malmö och Umeå. Det kan konstateras att i Malmö är andelen olyckor mellan cykel och motorfordon 25 procent, vilket är en större andel än på de andra orterna. Därmed utgör singelolyckorna i Malmö en mindre andel (63 %). I Umeå utgör singelolyckorna en mycket större andel (81 %) och kollisionerna med motorfordon bara åtta procent. Om det är skillnader i trafikmiljön eller drift och underhåll som kan vara anledningen till dessa skillnader i olyckstyper är svårt att veta. Dessutom kan konstateras att cykelhjälmsanvändningen i Stockholm är klart högst i landet, både på cykelstråk och i olyckor. Det går också att se att cykelhjälmsanvändningen i Stockholms cykelolyckor är lägre än bland observerade Stockholmscyklister på cykelstråk. Det bör dock beaktas att observationerna bara görs dagtid måndag till fredag. I projektet har även fokusgruppsintervjuer genomförts i Stockholm, Malmö och Umeå med totalt 23 deltagare. Dessa orter valdes med anledning av skillnader i cykelhjälmsanvändning och för att få en spridning när det gäller orter med olika klimat och olika trafikmiljöer. Fokusgruppsintervjuerna har gett information om vad som påverkar valet att använda respektive inte använda cykelhjälm. Genom den kunskapen kan åtgärder utformas som skulle kunna leda till en högre cykelhjälmsanvändning över hela landet.

  • 44.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hastighetsförseelser vid olika hastighetsgränser i Västerbottens och Norrbottens län, juli 2006 - juni 2007: Promemoria på uppdrag av Vägverket Region Norr2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Hastighetsförseelser vid olika hastighetsgränser, maj-augusti 2007: Promemoria på uppdrag av Vägverket Region Norr2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Kantstensparkering och trafiksäkerhet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Mobile Phone use while Driving in Sweden2003Ingår i: Driver Behaviour and Training / [ed] Lisa Dorn, Ashgate, 2003, s. 293-306Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet: Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Gustafsson, Susanne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Smadit-metodens nytta och effekter: en uppföljande intervjustudie med misstänkta rattfyllerister2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Misstänkta rattfyllerister som snabbt efter en rattfyllerihändelse fått kontakt med socialtjänst eller beroendevård för hjälp när det gäller missbruk anser att insatsen varit till stor nytta. Metoden att upprätta en kontakt inom 24 timmar används över hela landet för att minska antalet påverkade förare i trafiken. Enligt detta notat har metoden effekt. Smadit – Samverkan mot alkohol och droger i trafiken – kallas metoden som har till syfte att minska antalet påverkade förare på väg och till sjöss och att minska antalet återfall i rattfylleribrott. Samverkan sker mellan framför allt polis, kommuner (socialtjänst) och landsting (beroendevård). Metodens utgångspunkt är att misstänkta rattfyllerister så snabbt som möjligt ska komma i kontakt med socialtjänst eller beroendevård om de vill ha hjälp med att komma till rätta med missbruk eller beroende av alkohol eller droger. I den här studien har tolv personer som haft en rattfyllerihändelse ungefär ett år tidigare intervjuats om sin livssituation idag. Samtliga informanter har genom Smadit-metoden kommit till socialtjänst eller beroendevård och några har också deltagit i rehabiliterande/behandlande kurser eller program i syfte att ändra alkoholmissbruk eller beroende. Smadit kan anses ha stor nytta och en effekt för att minska rattfylleri utifrån följande: • Informanternas uppskattning och tacksamhet för att de fick Smadit-erbjudandet av polisen, eftersom de är osäkra på om de själva skulle ha kontaktat de instanser de behövde för att komma tillrätta med sina alkoholproblem. • Den insikt i alkoholvanor och alkoholkonsumtion som informanterna erhållit i samtal på socialtjänsten eller beroendevården, i samtal med övervakare eller genom deltagande i kurser och rehabiliteringsprogram. • Informanternas förändrade beteende när det gäller att dricka alkohol, där de flesta dricker mycket mindre än tidigare eller helt avstår. • Informanternas förändrade inställning till att det är viktigt att inte köra onykter med anledning av risken att orsaka död eller skada vid en olycka.

  • 50.
    Gustafsson, Susanne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Cosini, Rickard
    NTF.
    Barns färd i bil: en observationsundersökning genomförd av trafiksäkerhetsorganisationen NTF våren 20102011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, har genomfört en observationsundersökningutanför 347 förskolor omfattande 5 000 barn i åldrarna 0–10 år.Undersökningens främsta syfte var att visa hur lag och rekommendationer följs när det gäller barnsskydd vid färd i bil.De viktigaste resultaten visar att: - 95 procent skjutsades på lagligt sätt eftersom barnen var bältade, - 90 procent följde lagens krav på att barnen ska använda särskild skyddsanordning när de skjutsas i biloch är under 135 cm långa, - 5 barn i åldrarna 1–3 år, av 510 observerade i passagerarsätet fram, färdades i bakåtvända bilbarnstolardär krockkudden var aktiv, vilket är både olagligt och oerhört farligt om en olycka skulle inträffa, - många barn vändes framåt i lägre ålder än vad de svenska rekommendationerna anger: 6 procent av 1-åringarna färdades framåtvända, 20 procent av 2-åringarna, 60 procent av 3-åringarna och 93 procent av 4-åringarna, - 15 procent av barnen satt framför en aktiv krockkudde; bland 1–4-åringarna var det 11 procent, bland5–6-åringarna 22 procent och bland 7–10-åringarna 20 procent. Detta är emot rekommendationen somanger att man ska vara 140 cm för att få sitta framför aktiv krockkudde.

123 1 - 50 av 142
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf