Publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 313
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Adesiyun, Adewole
    et al.
    Bezuglyi, Artem
    Bidnenko, Natalya
    Laszlo, Gaspar
    Golovko, Sergyi
    Kraszewski, Cezary
    Krayushkina, Kateryna
    Kushnir, Olexander
    Kuttah, Dina K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Niska, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Szpikowski, Miroslaw
    Andrezj, Urbanik
    Voloshyna, Iryna
    Vozniuk, Andrii
    Vyrozhemsky, Valeriy
    Short-term Research Visits2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Afridi, Muhammad Amjad
    et al.
    KTH, Sverige.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. KTH, Sverige.
    Sjögren, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Municipal street maintenance challenges and management practices in Sweden2023Inngår i: Frontiers in Built Environment, E-ISSN 2297-3362, Vol. 9, artikkel-id 1205235Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The municipal street network acts as a multifunctional asset by providing people, vehicles and public services with a well-functioning infrastructure. To keep it in good condition, optimal maintenance measures are required which would result in an efficient use of taxpayers' money. This paper investigates the street network deterioration processes and the management practices that the municipal administrations have applied in Sweden. The study is based on a survey with Swedish municipalities using questionnaires and complementary interviews. The answers provide insight into a wide range of common pavement distresses and deterioration factors, along with pavement management practices. The study identifies that potholes, surface unevenness and alligator cracking are the most cited challenges, while pavement ageing, heavy traffic and patches are the most noted causes. Similarly, the cold climate and population density are influential factors in pavement deterioration. Allocation of the maintenance and rehabilitation and reconstruction budget is higher in the northern part of the country as well as in densely populated municipalities. Condition data collection and use of commercial Pavement Management Systems (PMS) are limited. Addressing the challenges effectively may be possible through the enhancement of the budget, feasible/clear guidelines from municipal councils/politicians, and reducing the gap between street network administrations and utility service providers.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bolling, Anne
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Andersson, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Ahmed, Abubeker
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Utvärdering av gummiasfalt: provväg E22 Mönsterås : etapp 12019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.

    Laboratorieundersökningarna visar inte några tydliga skillnader i styvhet och skjuvmodul mellan massorna. Gummiasfalt har dock lägre fasvinkel jämfört med referens vilket betyder att gummiasfalten är mer elastisk. Gummiasfalten visar också lite lägre modul i låga temperaturer och lite högre modul i höga temperaturer vilket är bra för sprickbildning vid låga temperaturer respektive deformationsstabilitet. Utmattningsprovningen visar att gummiasfalt har något bättre utmattningsegenskaper men skillnaderna är inte signifikanta.

    De initiala fältmätningarna visar inte på några framträdande skillnader mellan sträckorna utan mätresultaten är väldigt likvärdiga. Det är dock för tidigt att dra slutsatser efter mindre än ett års trafik och fortsatta tillståndutvecklingen bör följas ytterligare innan slutsatser kan dras. Någon skillnad i spårbildning mellan sträckorna kan inte fastställas p.g.a. systematiska variationer inom provsträckan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alfredsson, Magnus
    et al.
    NCC.
    Karlsson, Robert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Sjögren, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Hintze, Staffan
    NCC.
    Johansson, Bo
    NCC.
    Lundström, Robert
    NCC.
    Winnerholt, Tomas
    Trafikverket.
    Funktionskriterier för vägkonstruktioner: Förstudie2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det projekt som här rapporteras har som syfte att identifiera och beskriva de svårigheter och möjligheter som totalentreprenader medför, respektive erbjuder, för alla parter. Målet är att utveckla totalentreprenader på ett sådant sätt att branschens effektivitet ökas. Denna rapport är en förstudie där det studerats vilka krav som byggherren ska ställa på utföraren av en vägkonstruktion i en totalentreprenad med funktionsansvar och hur utföraren ska verifiera kraven. Arbetet har genomförts med medlemmar från olika aktörer i branschen och omfattat främst litteraturstudier och intervjuer. Kunskaper och erfarenheter har sammanställts och analyserats för att slutligen kondenseras ned till ett antal förslag till fortsatt arbete.

    Förstudien har pekat ut ett antal områden som viktiga för att påskynda framtida utveckling av totalentreprenader:

    Terminologi – idag råder viss begreppsförvirring

    Analys av funktionella krav i tidigare projekt

    Trafikantkrav

    Miljökrav

    Utveckling av funktionella krav i samverkan

    Väghållarekonomi

    Regelbetingade begränsningar av funktionella krav

    Uppföljning och underlättande av erfarenhetsackumulering

    Implementering av nya mått och mätmetoder

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Arne
    et al.
    AB Previa/ARA miljö.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Persson, Bengt-Olle
    Peab Asfalt.
    Tillsatsmedel i asfalt: påverkan på arbetsmiljö och omgivning (2006-02-06). Slutrapport2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vissa tillsatsmedel upplevs idag som besvärliga för arbetsmiljön vid tillverkning och utläggning av asfaltmassa. Vidstående projekt som finansierats av SBUF och Peab Asfalt AB syftar till att ta fram relevanta fakta om tillsatsmedel och dess hälso- och miljöproblem. Projektet har dels inriktats som en förstudie av vad som hitintills har gjorts inom asfaltmiljöområdet både i Sverige och i utlandet, dels kompletterande fältmätningar vid asfaltläggning av polymermodifierad asfalt. Studien har utförts i samarbete mellan Peab Asfalt AB, VTI och Previa/ARA-miljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Andrén, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Varför sker en cykelolycka egentligen: analys av händelser då Hövdingar har löst ut2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.

    Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Afridi, Muhammad Amjad
    Skelleftea Municipal, Sweden; KTH, Sweden.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Patrício, João
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Lindgren, Åsa
    Swedish Transport Administration, Sweden.
    Johansson, Carl-Martin
    Swedish Transport Administration, Sweden.
    Olofsson, Alexandra
    Swedish Transport Administration, Sweden..
    Andersson, Angelica
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL. Linköping University, Sweden.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. KTH, Sweden;University of Iceland, Iceland.
    Development of the SUNRA Tool to Improve Regional and Local Sustainability of the Transportation Sector2022Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 14, nr 18, artikkel-id 11275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To fulfil the global sustainable development goals (SDGs), achieving sustainable development is becoming urgent, not least in the transportation sector. In response to this, the sustainability framework Sustainability National Road Administrations (SUNRA) was developed to contribute to improving the sustainability performance of national road administrations across Europe. In the present study, the framework has been tested, applied and further developed to be applicable for target setting and follow-up at the project level at both the Swedish Transport Administration (STA) and at municipal levels. The aim was a framework relevant for investment, re-investments, maintenance and operation projects and also to make it more user applicable. The study also investigated how the framework can contribute to sustainability, identified drivers and barriers for applying the framework and examined whether the framework can be applied and adapted to projects of different complexities. The adaptations and developments were done in collaboration between researchers and practitioners. The results show that the framework could easily be used and adapted for investment, re-investment, maintenance and operation projects in the planning stage, as well as for small municipal establishments, construction or reconstruction of residential areas and frequent maintenance. The framework contributes to increased awareness on sustainability, and it provides a common structure and transparency on how infrastructure project goals/targets are set and fulfilled. The framework can also be applied to follow the fulfilment of the goals/targets and thereby adapt the project to better fulfil the goals. Identified barriers include the lack of obligations and lack of experience in using sustainability frameworks.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens Geotekniska Institut.
    Andersson, Karin
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Lind, Bo
    Statens Geotekniska Institut.
    Claesson, Anna (Nystrom)
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Larsson, Lennart
    Statens Geotekniska Institut.
    Suer, Pascal
    Statens Geotekniska Institut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Coal tar-containing asphalt: Resource or hazardous waste?2007Inngår i: Journal of Industrial Ecology, ISSN 1088-1980, E-ISSN 1530-9290, Vol. 11, nr 4, s. 99-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Coal tar was used in Sweden for the production of asphalt and for the drenching of stabilization gravel until 1973. The tar has high concentrations of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), some of which may be strongly carcinogenic. Approximately 20 million tonnes of tar-containing asphalt is present in the public roads in Sweden. Used asphalt from rebuilding can be classified as hazardous waste according to the Swedish Waste Act. The cost of treating the material removed as hazardous waste can be very high due to the large amount that has to be treated, and the total environmental benefit is unclear. The transport of used asphalt to landfill or combustion will affect other environmental targets. The present project, based on three case studies of road projects in Sweden, evaluates the consequences of four scenarios for handling the material: reuse, landfill, biological treatment, and incineration. The results show that reuse of the coal tar-containing materials in new road construction is the most favorable alternative in terms of cost, material use, land use, energy consumption, and air emissions.

  • 10.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mirzanamadi, Raheb
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Torstensson, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonssystem och körsimulering, FSK.
    Göransson, Gunnel
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Ramverk för att prioritera och bedöma nyttan av klimatanpassningsåtgärder2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är idag påtagliga och även om vi snabbt får ner utsläppen av växthusgaser kommer fler, mer omfattande och mer kostsamma klimatrelaterade händelser att inträffa alltmer ofta. Kostnaderna inom den svenska transportsektorn för klimatrelaterade händelser som skadar gator, vägar, spår-/järnväg, med flera sårbara delar av infrastrukturen är stora redan idag och förväntas öka. Översvämningar, bränder och skador till följd av väderrelaterade händelser på anläggningar resulterar bland annat i minskad framkomlighet och en ökad risk för olyckor. För att upprätthålla transportsystemets funktion är det därför viktigt att vi vidtar riskreducerande åtgärder för att minska sannolikheten och omfattningen av negativa konsekvenser av både dagens klimat- och väderrelaterade händelser men framför allt för att hantera framtida klimatrelaterade händelser. Det är nödvändigt att säkerställa transportsystemets funktion vid extrema väderhändelser, och under perioder av långvarig nederbörd, långvariga värmeböljor och förändrade nederbördsmönster. Det gäller också att redan idag möjliggöra anpassningsåtgärder för att hantera långsiktiga förändringar som höjd havsvattennivå och grundvattennivåer, som påverkar infrastrukturens framkomlighet och livslängd.

    I denna rapport presenteras sammanfattande resultat och en sammanfattning av hur ett ramverk för att utvärdera klimatrelaterade effektsamband har använts. Med effektsamband avses att identifiera, bedöma och värdera klimatrelaterade risker och riskreducerande åtgärder. I denna rapport är fokus på att identifiera, bedöma och utvärdera effektiviteten av klimatrelaterade åtgärder. Resultatet av det framtagna ramverket kan användas för att analysera riskreducerande åtgärders effekter, det vill säga för att bedöma om det är relevant att genomföra en åtgärd, när i tiden den bör genomföras samt för att bedöma vilken åtgärd som är mest relevant att genomföra. De risker som beaktas genom fallstudier innefattar brandrisk, olycksrisk på gator och vägar på grund av nollgenomgångar eller värme, översvämning, erosion och skred och påverkan på vägkonstruktionen (spårbildning, bärighet och utmattning), solkurvor och risker vid kraftiga vindar. Testerna har innefattat faro- och riskidentifiering, riskanalys, identifiering och utvärdering av möjliga åtgärder. Exempel på fallstudier är Gävleregnet 2021, ett skyfall i Kungsbacka kommun 2019, erosionsrelaterade förändringar under lång tid vid Österdalälven och beräkningar av påverkan av temperatur, fuktighet och förändringar i tjälförändringsmönster på vägkonstruktionen vid E10 vid Svappavaara. I en av de fallstudier som sammanfattas i rapporten redovisas även en monetär värdering och känslighetsanalys. Ramverket har också legat till grund för en diskussion avseende klimatrelaterade risker kopplade till elförsörjning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU. VTI.
    SUNRA: Version 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SUNRA (Sustainability: National Road Administrations) SUNRA är ett beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i vägprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt. 

    I detta PM beskrivs hur SUNRA ska användas, följt av ett kapitel med förslag på var i planeringsprocessen SUNRA kan användas. Därefter redovisas de teman och aspekter som beaktas inom SUNRA och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. 

    I denna version har SUNRA även stämts av mot de globala hållbarhetsmålen liksom Trafikverkets tolkning av dem i form av Målbild 2030. Syftet med SUNRA är att det ska användas för att bidra till en hållbar utveckling med en högre ambitionsnivå än enbart de lagkrav och andra kriterier som måste tas hänsyn till. För de aspekter som beaktas är därför minikrav på målsättning de lagkrav som finns och Trafikverkets egna mål samt policyer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. Chalmers University of Technology, Sweden.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Johannesson, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    A framework for identification, assessment and prioritization of climate change adaptation measures for roads and railways2021Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 18, nr 23, artikkel-id 12314Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Severe accidents and high costs associated with weather-related events already occur in today’s climate. Unless preventive measures are taken, the costs are expected to increase in future due to ongoing climate change. However, the risk reduction measures are costly as well and may result in unwanted impacts. Therefore, it is important to identify, assess and prioritize which measures are necessary to undertake, as well as where and when these are to be undertaken. To be able to make such evaluations, robust (scientifically based), transparent and systematic assessments and valuations are required. This article describes a framework to assess the cause-and-effect relationships and how to estimate the costs and benefits as a basis to assess and prioritize measures for climate adaptation of roads and railways. The framework includes hazard identification, risk analysis and risk assessment, identification, monetary and non-monetary evaluation of possible risk reduction measures and a step regarding distribution-, goal-and sensitivity analyses. The results from applying the framework shall be used to prioritize among potential risk reduction measures as well as when to undertake them.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Polukarova, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ. 560625-7813.
    Sunra: version 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sunra (Sustainability: National Road Administrations) är Trafikverkets beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i väg- och järnvägsprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt. 

    I detta PM beskrivs hur Sunra ska användas, följt av ett kapitel med förslag på var i planeringsprocessen Sunra kan användas. Därefter redovisas de teman och aspekter som beaktas inom Sunra och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. 

    I denna version har Sunra även stämts av mot de globala hållbarhetsmålen liksom Trafikverkets tolkning av dem i form av Målbild 2030. Syftet med Sunra är att det ska användas för att bidra till en hållbar utveckling med en högre ambitionsnivå än enbart de lagkrav och andra kriterier som måste tas hänsyn till. För de aspekter som beaktas är därför minikrav på målsättning de lagkrav som finns och Trafikverkets egna mål samt policyer. 

    Detta PM är en sammanställning av den senaste versionen av Sunra som innefattar ett större anpassnings- och uppdateringsarbete av Sunra version 2018-11-151 inom ramen för delprojekt 1.12 Sustainable analysis for smart maintenance i programmet Mistra Inframaint. Uppdateringen har gjorts för att Sunra ska kunna användas både inom investerings samt drift- och underhållsprojekt. Uppdateringar har gjorts både med avseende på de aspekter som beaktas inom de olika Temana, vilka Teman olika aspekter beaktas inom samt för att stämma med pågående arbetssätt inom Investera och Drift och Underhåll på Trafikverket. I arbetet med uppdateringen har experter från Drift och Underhåll samt Investering medverkat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Polukarova, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Afridi, Muhammad Amjad
    Skellefteå kommun; KTH.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Nyberg, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Sunra för lokal och regional infrastruktur: prototypen Sulri : Version 20222022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sunra (Sustainability: National Road Administrations) är Trafikverkets beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i väg- och järnvägsprojekt genom att sätta en ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt. 

    I denna avrapportering beskrivs resultatet av fortsatt utveckling av Sunra anpassat för lokal och regional infrastruktur. Resultatet är prototyperna Sulri (Sustainability Local and Regional Infrastructure) och Sulri-frekvent. Sulri-frekvent är avsett att användas för mer frekventa projekt, som till exempel asfaltering av befintliga gator. Sulri också är tänkt för projekt som är lite mer komplexa såsom att tänka om eller planera nytt som till exempel att förbättra för aktivt resande, att klimatanpassa ett område eller att anpassa en gata, en plats eller ett område efter andra behov. Men Sulri kan i princip användas även för mer frekventa eller mindre projekt. I denna rapport beskrivs en första version av Sulri. Rapporten visar på hur verktyget ska användas. Därefter redovisas i kapitel 3 de teman och aspekter som beaktas inom Sulri och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. I bilaga 2 ges motsvarande redovisning för Sulri-frekvent. I bilaga 1 redovisas relevanta underlag för de olika teman och aspekter som beaktas i Sulri.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nordin, Lina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Rosén, Lars
    Chalmers tekniska högskola.
    Polukarova, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Johannesson, Mikael
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Metod och effektsamband för identifiering, bedömning och prioritering av åtgärder för klimatanpassning av vägar och järnvägar: en förstudie2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den förstudie som redovisas i denna rapport var att ta fram grunden för en metod till stöd för Trafikverkets planering av klimatanpassningsåtgärder för väg och järnväg. Rapporten fokuserar på effektsamband för identifiering, bedömning och prioritering av åtgärder för klimatanpassning av vägar och järnvägar. Metoden och resultaten som presenteras i denna rapport är baserade på litteraturstudier och intervjuer med experter inom väg och järnvägsområdet.

    I rapporten beaktas de konsekvenser och risker som förväntas uppkomma till följd av klimatrelaterade händelser, exempelvis den konsekvens som uppstår vid en specifik klimatrelaterad händelse, såsom de konsekvenser som uppstår vid ett specifikt översvämningsdjup, och åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten för negativa konsekvenser samt de negativa konsekvenserna i sig.

    För att bedöma eller beräkna hur stor risken är krävs kännedom om sannolikheten för att en viss klimatrelaterad händelse ska inträffa under en given period, samt storlek och typ av skada. Skadekostnaden är summan av försenings- och/eller avstängningskostnad som kan innefatta omledningskostnader och kostnader för byte mellan transportslag med mera samt återställningskostnad. Dessutom ingår även skador på människor och miljön som kan uppkomma till följd av händelsen, till exempel vid skred.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andrén, Peter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Fyrhjulsmodeller för bestämning av vägojämnhet: dokumentation av verksamhet på VTI 2002-–20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Normalt beräknas längsgående ojämnheter på svenska vägar med måttet International Roughness Index (IRI). Detta mått beräknas från en längsprofil, och beskriver den ackumulerade rörelsen mellan hjul och chassi (fjäderrörelse) på en kvartsbilmodell. Resultatet redovisas som fjäderrörelse per färdad längd, vanligtvis millimeter per meter. IRI-modellen beskriver endast rörelsen i vertikalled, dessutom med en ganska orealistisk fordonsmodell som alltid går i 80 km/h. Denna rapport redovisar arbetet med att ta fram en så kallad FullCar-modell (möjligtvis helbilsmodell på svenska, men jag fortsätter att använda ”FullCar” som en generellt beteckning i denna rapport) som kan användas för en mer realistisk modellering av ett fordons rörelser under normal färd. Fördelen med en, ur fordonssynpunkt, mer realistisk modell är att man kan konstruera mått som stämmer bättre överens med det som förare och passagerare upplever när de färdas på vägen. Det bör nämnas att det tidigare har visats att det finns en relativt hög korrelation mellan IRI och hur förare och passagerare upplever vägens tillstånd. En FullCar-modell borde dock kunna ge mer detaljerad information om vägytans effekt på fordonet. Till exempel skulle en lastbilsmodell kunna detektera avsnitt med farliga tvärfall. En realistiskt fordonsmodell skulle även kunna användas till nedbrytningsstudier av vägar, där vägytan dels slits av överfarter, dels deformeras av kontaktkrafter. Med en enkel modell skulle hundratusentals överfarter kunna simuleras på några minuter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Andrén, Peter
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Backgård, Björn
    IT-verktyg för asfaltunderhållsplanering: utveckling och test av prognosverktyg för spårdjup; för vidare integration i stödsystem för underhållsplanering2021Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Trafikverket upphandlar numera ofta vägar på totalentreprenad med funktionskrav där en huvudsaklig kravställning görs på tvärgående jämnhet (spårdjup). Denna kontraktstyp kan innebära relativt stora risker för entreprenörer eftersom man redan i anbudsskedet behöver kunna bedöma kostnader för felavhjälpande och underhållskostnader senare under garantitiden. För att kunna bedöma framtida underhållskostnader vid denna typ av kravställning behövs modeller som kan prognostisera spårdjupsutvecklingen. Sådan prognostisering kan antingen ske på olika sätt, t.ex. på övergripande nivå, inte sällan med manuell beräkning i populära kalkylprogram (t.ex. excel), baserat på olika nyckeltal från en eller flera vägar. Ett annat sätt, och som detta projekt utgår från är att på relativt detaljerad nivå utnyttja succesiva data från den aktuella entreprenaden, som skall prognostiseras, vilket kräver årlig data av hög kvalitet, d.v.s. data som filtrerats från förmodade felaktigheter och synkroniserats såväl geografiskt som kronologiskt. Detta projekt har syftat till att utveckla och utvärdera ett sådant verktyg. Denna rapport går igenom utvecklingsprocessen av verktyget och hur man använder det samt förklarar dess uppbyggnad för de huvudsakliga delarna tillsammans med exempelkod i syfte att möjliggöra för aktörer som önskar implementera liknande varianter

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andrén, Peter
    et al.
    Datamani.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System: IRI och spårdjup2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, istället kan man använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Syftet med vägytemätningarna är att förse Trafikverkets Pavement Management System (PMS) med tillståndsdata. De främsta användningsområdena för tillståndsmåtten är: • Beskrivning av det övergripande vägtillståndet och tillståndförändringen för att bedöma hur valda drift- och underhållsstrategier lyckats. • Stöd vid underhållsplanering. • Underlag vid beräkning av framtida underhållsbehov. • Stöd vid val av åtgärdsmetod. • Kontroll av utförande av byggnation eller underhåll. • Stöd vid forskning. Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet, bland annat för att kunna redovisa för regering och riksdag hur uppdraget att underhålla statens vägar fullföljs. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. I valet mellan att använda en global eller lokal modell för att beskriva tillståndsutvecklingen för IRI (International Roughness Index) och spårdjup på enskilda 100-meterssegment visar rapporten att en modell med lokal anpassning är att föredra. Vid anpassning av en global modell får forskarna inte tillräckligt hög förklaringsgrad och ser inte heller ett konsekvent mönster i regressionskoefficienterna för de förklaringsvariabler som provats.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Crash Barriers and Driver Behavior: A Simulator Study2013Inngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 14, nr 8, s. 874-880Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The study examines how drivers experience a conventional W-beam guardrail (metal crash barrier) along both sides of narrow versus wider roads (single carriageway with 2 lanes) in terms of stress, feelings, and driving patterns and whether subjective experience concurs with the actual driving patterns captured by the quantitative data.

    Methods: The study used different methods to capture data, including the VTI Driving Simulator III (speed and lateral vehicle position) in conjunction with electrocardiogram (ECG) data on heart rate variability (HRV) and questionnaires (oral during driving and written after driving). Eighteen participants-8 men and 10 women-were recruited for the simulator study and the simulator road section was 10 km long.

    Results: Driving speeds increased slightly on the wider road and on the road with a crash barrier, and the lateral driving position was nearer to the road center on the narrower road and on the road with a crash barrier. The HRV data did not indicate that participants experienced greater stress due to road width or due to the presence of a crash barrier. Participant experience captured in the oral questionnaires suggested that road width did not affect driver stress or driving patterns; however, the written questionnaire results supported the simulator data, indicating that a wider road led to increased speed. None of the participants felt that crash barriers made them feel calmer.

    Conclusions: We believe that there is a possibility that the increased speed on roads with crash barriers may be explained by drivers’ sense of increased security. This study demonstrates that an experimental design including experience-based data captured using both a simulator and questionnaires is productive. It also demonstrates that driving simulators can be used to study road features such as crash barriers. It seems more than likely that features such as street lamps, signs, and landscape objects could be tested in this way. © 2013 Copyright Taylor and Francis Group, LLC.

  • 20.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Sjögren, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Charman, Suzy
    TRL, UK.
    Helman, Shaun
    TRL, UK.
    Deliverable Nr 4 – Consistent treatment in relation to the severity of a curve, a driving simulator study2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this work is to develop guidelines for evaluation of potential treatments, categorized as “self-explaining treatments” by the use of a driving simulator. More specific the driving simulator study had the aim:

    • • To evaluate the effectiveness of curve treatments, in particular to determine whether a combination of treatments on curves according to their severity could help drivers correctly establish the severity of a curve in advance, and therefore adapt their speed appropriately.

    In total 35 participants, divided into two groups, drove approximately 46 minutes on a rural road with 3 baseline curves without treatment and 9 curves with treatment of varying levels. In total three different treatment levels and three different curves were used. One group received treatments before each curve that correspond to the severity of the curve (slight curve – low treatment level; moderate curve – medium treatment level; severe curve – high treatment level); the other group experienced inconsistent treatments by being exposed to all nine possible combination of curve and treatments.

    The analysis of the effects on speed in average and at each point (v0 to v5) was done with Mixed Model ANOVA. Dependent variables were speed measurements in the different points along the curve (v0 to v5) and the average speed through the total curve (from point v0 to v5). The analyses were done both for absolute speeds and for the relative change in speed from starting point (v0). Independent variables were consistent/inconsistent group; curve (1-3), treatment level (1–3) and time on task, here called order (1–9). Subject was used as random and nested on group. In addition the most severe curve was analysed separately in order to compare the groups.

    In conclusion the result showed that in most cases there were significant effects for treatment levels, severity of the curve, order (time on task), and for subject. There was no significant main effect on group (consistent/inconsistent). However, there was an interaction between curve and group, telling us that the consistent marking significantly reduced the average speed among those with consistent treatment. This holds true also for the speed at point v2, v3 and v5. A final argument for the effectiveness of consistent treatment is that if only the severe curve was considered, there was a significant effect of group.

    Guidelines for evaluation

    It was found that our used method to evaluate the effects of speed adjustment worked well. 35 participants each drove approximately 45 minutes. They were divided into a consistent and one inconsistent group. Three levels of treatment and three severities of curves were used. The dependent variable was the speed measured at three points along the curve. This methodology could be used to evaluate other types of self-explaining treatments. But since a driving simulator study requires a lot of planning (expensive) it is suggested to initially do an expert workshop to evaluate and select the suitable SER treatment and also detailed scenario description.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Energieffektiv vinterväghållning: val av driftstandardklass2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kostnader för fotgängarskador vs vinterväghållningskostnader2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Krav för att förhindra fallolyckor: tekniska egenskapskrav för gator och vägar2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med tanke på att fallolyckor bidrar till stora kostnader för samhället har de egenskapskrav som ställs på en vägyta stor betydelse för säkerheten för fotgängare och cyklister. Kraven ska vara anpassade för alla som befinner sig på ytan, detta gäller såväl motorfordon som cyklister och fotgängare. I denna rapport sammanfattas de senaste olycksstudierna och de rådande reglerna när det gäller nybyggnation av ytor för fotgängare.

    Utöver dessa sammanställningar har även en analys gjorts av hur vanligt förekommande det är att personer faller i samband med exempelvis ojämnheter i beläggningen, kantstenar eller att de trampar snett. I 38 procent av de inrapporterade olyckorna som skedde mellan åren 2008 och 2015 (82 559 stycken) uppgav de drabbade att olyckan skedde på en gångbana/trottoar. För att kunna ge en så bra bild som möjligt av hur många olyckor som eventuellt sker på grund av gångytan och beläggningen filtrerades antalet ner till 4 443 stycken och alla händelsebeskrivningar lästes och delades in i 12 olika orsakskategorier. De vanligaste orsakerna till att en person hade skadat sig, enligt dem själva, var att det var ojämnt, hål och gropar, nivåskillnader eller att det var relaterat till beläggningen av sten/plattor. De samhällsekonomiska kostnaderna för dessa 4 443 olyckorna var i snitt 845 tusen kronor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    RSI: Road Status Information2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sträckprognoser E62013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sträckprognoser är ett arbetssätt för att prognostisera vädersituationer eller väglag, då framför allt halka. Projektet som redovisas i VTI notat 32-2013 är en början på att implementera sträckprognostekniken på svenska vägar. Sträckprognoser finns sedan tidigare implementerade på flera håll i världen däribland Norge och Tjeckien och är ett sätt att prognostisera vädersituationer eller väglag på sträckor mellan befintliga VViS-stationer (VägVäderinformationSystem). VViS-stationer är placerade över hela Sverige och framförallt på platser där sannolikheten för halka är stor. Om det sker förändringar i området runt stationen, till exempel ändringar av vegetationen, kan förhållandena ändras jämfört med den ursprungliga karteringen av vägsträckan. För att göra en modell som beskriver en vägsträcka behövs en klimatkartering och en topoklimatologisk analys för att veta hur temperaturer, höjder, skuggning, med mera, längs vägen varierar. Därefter kan vägen delas in i olika segment som representerar de olika variationerna på vägen. Modellen beräknar sedan fram prognoser för yttemperaturer och väglag, dessa jämförs och justeras tillsammans med de uppmätta temperaturerna från tidpunkten för karteringen. Resultaten av mätningarna på aktuell vägsträcka längs E6 visar på god samstämmighet mellan de modellerade värdena och de uppmätta temperaturerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Sustainability and climate change considerations in winter maintenance2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Tekniker och metoder för mer energieffektiv vinterväghållning2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktig frågeställning inom vinterväghållningen är: Hur ska man kunna göra den mer energieffektiv? Det är ett flertal faktorer som påverkar hur, när och var vinterväghållningen utförs. Det finns sensorer som mäter hur vädret är på och vid vägen. På en VViS-station (VägVäderinformationsSystem) mäts många parametrar, till exempel yttemperatur, lufttemperatur, relativ luftfuktighet, nederbördsmängd och nederbördstyp samt vindens riktning och hastighet. Med hjälp av de uppmätta parametrarna och väderprognoser kan man avgöra när och var det behövs åtgärder.

    När man vet vilka åtgärder som ska utföras, är det dags för att göra en bra ruttplanering för att säkerställa att rätt åtgärd görs på rätt plats vid rätt tillfälle. När det gäller vilken utrustning som är bäst lämpad för utförandet av vinterväghållningsåtgärden beror det på vilken typ av åtgärd som skall utföras. Salt- och sandspridning kan bland annat effektiviseras med hjälp av olika datorprogram som beräknar vilken mängd salt/sand som behövs, men även vilka sträckor som är lämpligast att köra. Men även placeringen av var salt/sand förvaras påverkar körsträckorna, det vill säga fordonets bränsleförbrukning.

    En av faktorerna som ganska uppenbart står för den största osäkerheten när det gäller vinterväghållningen är vädret. Ett område som behöver mer forskning är hur framtida klimatändringar kommer att påverka vinterväghållningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Arvidsson, Anna K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Tema Vintermodell: kalibrering och vidareutveckling av Vintermodellen2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet kallat Tema Vintermodell startades i början av 2000-talet. Tanken var att beskriva konsekvenserna av olika strategier inom vinterväghållningen och därmed göra det möjligt att kunna beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna. Programmet Vintermodellen, som utvecklats inom projektet, har gjort det möjligt att beräkna och värdera de väsentligaste konsekvenserna för trafikanter, väghållare och samhälle utifrån olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen vilket inte var möjligt tidigare. Denna rapport innehåller de första beräkningsresultaten från en komplett Vintermodell med de förutsättningar som finns idag. Rapporten innehåller även en redovisning av den vidareutveckling som gjordes i samband med denna studie inom Tema Vintermodell. Det som redovisas i denna rapport är bland annat sju jämförelser mellan olika tillämpningskörningar för att studera förändringarna i samhällsekonomiska kostnader om driftstandardklassen på vägen ändras. Det som ändras är exempelvis hur stor snömängd som ska ha fallit innan en åtgärd ska påbörjas eller hur lång tid det får ta tills vägen är åtgärdad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Arvidsson, Anna K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Tema Vintermodell: val av standardklass på vinterväghållning med hänsyn till energieffektivitet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vintermodellen är en modell som har utvecklats inom ett projekt kallat Tema Vintermodell. Projektet startades i början av 2000-talet och målet var att kunna göra värderingar av de samhällsekonomiska konsekvenserna beroende av olika strategier och åtgärder inom vinterväghållningen för trafikanter, väghållare och samhälle. Syftet med denna studie var att beräkna förändringen i trafikens bränsleförbrukning när driftstandardklassen sänks på vägen, dvs. åtgärdstider och startkriterium ökas. Inom ramarna för detta projekt har även den befintliga Bränsleförbrukningsmodellen förfinats för att ge en verkligare bild av bränsleförbrukningen. Den nya modellen tar hänsyn till snödjup, snödensitet och vattendjup på vägen. Sex tillämpningskörningar med Vintermodellen gjordes för detta projekt, med olika scenarier för en 100 km lång väg i klimatzonen Mellersta Sverige. Det väderdata som används är från vintersäsongen 2006–2007. Det som har varierats är vilken väg- och driftstandardklass samt årsmedeldygnstrafik det är på vägen. Ett exempel på jämförelse är när driftstandarden sänks på så sätt att åtgärdstiden höjs med 1 timme, från 2 till 3 timmar, på en saltad väg där det är en årsmedeldygnstrafik på 16 000 fordon. Denna driftstandardsänkning leder till en sänkning av den totala bensinförbrukningen med 1 100 liter och åtgärdskostnaderna minskar med 5 % för en relativt normal vintersäsong.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    The Winter Model: A new way to calculate socio-economic costs depending on winter maintenance strategy2017Inngår i: Cold Regions Science and Technology, ISSN 0165-232X, E-ISSN 1872-7441, Vol. 136, s. 30-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The project “Winter Model” started at the beginning of the 2000s. The idea was to try and predict the consequences of different winter maintenance strategies and to calculate the associated socio-economic costs. It is now possible to calculate and validate the impact that different winter maintenance measures have on road users, road authorities and local communities.

    This paper contains results of the first complete Winter Model calculations using existing conditions. Comparisons with different road classification standards have been carried out in order to determine the effect they have on socio-economic costs. Road classification standards dictate how much snow should fall before a maintenance action is initiated and how long it should take until the action is completed. Socio-economic costs increased for all comparisons when reductions in the classification standard were applied. As an example of how costs can vary: the scenario is a salted road using a combined plough and salt spreader where the allowed time to complete the action is 4 h that is changed to an unsalted road with an allowed time to complete the action of 5 h. Both scenarios have an action start criteria of 2 cm deep snow, and an annual average daily traffic flow of 2000.

    Comparison results show that the change from salted to unsalted road saves the most cost due to a reduction in salt use and required actions. However, the increased time to complete the action will result in slightly longer travel times and accident costs will increase by 24.2%. The extended action hour affect fuel consumption in a positive way, for example, consumption decreases slightly due to driving more often at lower speeds on unclear roads. By lowering the road classification standard like in this example, total socio-economic costs increased by 3.5%.

  • 31.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    The Winter Model: Socio-Economic Cost Calculations for the Future2016Inngår i: Routes/Roads, ISSN 0004-556X, nr 369, s. 48-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    The winter model: Socio-economic cost calculations for the future2015Inngår i: Proceedings of 25th World Road Congress / [ed] PIARC, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The project “Winter Model” started at the beginning of the 2000s. The idea was to try and predict the consequences of different winter maintenance strategies and to calculate the associated socio-economic costs. It is now possible to calculate and validate the impact that different winter maintenance measures have on road users, road authorities and local communities. This paper contains results of the first complete Winter Model calculations using existing conditions. Comparisons with different road classification standards have been carried out in order to determine the effect they have on socio-economic costs. Road classification standards dictate how much snow should fall before a maintenance action is initiated and how long it should take until the action is completed. Socio-economic costs increased for all comparisons when reductions in the classification standard were applied. Accident costs consistently accounted for the largest cost increases in all of the comparisons. Current climate change impact scenarios for northern Europe predict an increase in temperature and precipitation, especially during the winter seasons. Some attempts have been made to use the Winter Model for comparisons between different winters, for example variations in weather patterns. These attempts tried to calculate winter maintenance and socio-economic costs for future winter seasons.

  • 33.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Vintermodellen 2018: uppdatering av Olycksmodellen inklusive uppdateringar av värderingar till ASEK 6.12018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta notat är en sammanställning av framtagandet av nya samband för olycksrisker och dessfördelningar på olika vinterväglag i olika klimatzoner. Dessa olycksrisker baseras på olyckor som inträffade under åren 2007–2017. I detta projekt har även en uppdatering av olycksvärderingarna gjorts till ASEK 6.1 (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn). I och med denna värderingsändring har Trafikverket förändrat värderingen av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), istället för skadeföljd enligt polisrapportering som tidigare. Den nya versionen av Olycksmodellen har uppdaterade olycksrisker, olycksdistributioner och olyckskonsekvenser verkar vara realistisk och programmet fungerar korrekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Arvidsson, Anna K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Vinterväghållning på mittseparerade vägar: verifiering av Vintermodellen 2+12020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mittseparerade vägar och 2+1-sträckor har blivit alltmer vanliga eftersom de har bevisats vara mer säkra än breda tvåfältsvägar, olycksstatistiken visar att det är färre allvarliga olyckor. Dock är det få studier om hur vinterväghållningen påverkar framkomlighet, olyckor och miljömässiga effekter (energiförbrukning/utsläpp) när en mittseparerad väg jämförs med den traditionella tvåfältsvägen. Vintermodellen som har utvecklats av VTI åt Trafikverket under de senaste 20 åren är byggd med delmodeller och effektsamband för en tvåfältsväg. Därför påbörjades en vidareutveckling för att även omfatta en 2+1-väg för att kunna använda modellen på hela det statliga vägnätet. Eftersom det endast finns ett fåtal studier gjorda av bland annat trafikflöden och hastighetsmätningar i de olika körfälten är det relativt osäkra antaganden som ligger till grund för väglagsförändringarna på en 2+1-väg i modellen. Det är viktigt att kunna modellera väglagsförändringarna så nära verkligheten som möjligt, för att få en så användbar och realistisk modell som möjligt för beräkningar av hur ändringar i vinterväghållningen kan påverka samhällsekonomin under en vintersäsong. Ett körfält på en 2+1-sträcka är oftast smalare än körfältet på den ursprungliga vägen. Det har visat sig i denna studie att det vintertid leder till att förarna inte har samma körmönster som på en bar väg. Som exempel under ett snöfall på en väg med standardklass 1–3 ska entreprenören ploga vägen när det fallit 1 cm. Därefter har de 2–4 timmar på sig att ploga sträckan och när det har slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 2–4 timmar om det inte är kallare än -6°C. Detta leder till att om det snöar så pass mycket att vägen täcks verkar fordonen automatiskt köra något längre till vänster i det högra körfältet, troligen för att inte riskera att hamna i diket. Det leder även till att omkörningarna blir färre. Det kan bero på en blandning av att de flesta ligger längre till vänster och därmed gör körfält 2 smalare och att när det är färre fordon i körfält 2 uppstår en osäkerhet kring väglaget och väldigt få fordon gör omkörningar. Detta i sin tur leder till att Vintermodellen inte riktigt kan hantera väglaget i körfält 2 eftersom det inte finns tillräckligt många väglagsstudier med främst snödjup på vägbanorna. Detta projekt har bidragit till mer kunskaper och vissa justeringar har gjorts som gör modellen mer pålitlig. Dock krävs ytterligare studier av fordonens fördelning, hastighet och placering i de olika körfälten under och efter ett snöfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Arvidsson, Anna K.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Winter Management Systems…: eller finns det andra versioner av Vintermodellen? En översikt över befintliga system2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    VTI har utvecklat en modell för att kunna beräkna kostnader för en hel vintersäsongs drift och underhåll samt hur detta påverkar andra samhällskostnader, den så kallade Vintermodellen. I detta notat görs en kartläggning över vilka liknande modeller som finns. Sammanställningen består av korta förklaringar över de mest kända av alla taktiska beslutsstödsystem som finns. Det gick inte att hitta någon modell som används som ett strategiskt verktyg för att följa upp konsekvenser av de åtgärder som görs eller av hur klimatet varierar mellan olika vintersäsonger. Detta kan man göra i Vintermodellen. De flesta länder har tagit fram egna system. Dessa system är i många fall väldigt lika och används oftast som hjälp vid beslut om vilka vintervägsåtgärder som ska utföras eller för att lämna information till väghållare och trafikanter. Det system som påminner mest om den svenska vintermodellen är den amerikanska MDSS-modellen som har ungefär samma indatamoduler som Vintermodellen. Den största skillnaden är att den används mer i det dagliga arbetet än för att göra beräkningar för hela vintersäsonger. Den verkar inte användas för att beräkna kostnaderna för en hel vintersäsongs drift och underhåll och hur dessa påverkar andra samhällskostnader.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Hellman, Fredrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Jägerbrand, Annika
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Öberg, Gudrun
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är en realitet och påverkar vårt samhälle och därigenom även våra transporter. Genom att klimatanpassa transportsystemen blir systemen mer robusta och risken för transportstörningar blir mindre. För vägars konstruktion, drift och underhåll innebär klimatanpassningen i de flesta fall relativt stora förändringar men det saknas idag en övergripande bild av det totala klimatanpassningsbehovet nationellt sett samt vilka åtgärder som behöver tas och som är rimliga att tas. Eftersom klimatförändringarna generellt varierar mellan Sveriges klimatzoner är det förenat med stora svårigheter att förutsäga vilken påverkan klimatförändringarna får på vägarnas beteende och livslängd. Inom vinterväghållningen i Sverige kommer saltanvändandet totalt sett att minska på grund av det varmare klimatet. Plogningstillfällena kommer antagligen minska, men beredskapen bör inte minskas för mycket eftersom de mer extrema tillfällena kommer att öka. För att lyckas klimatanpassa vägtransportsystemen så att de blir robusta konstaterar vi att det finns ett stort behov för att ta fram mer kunskap om vägkonstruktionens påverkan av ett förändrat klimat, samt inom drift och underhåll hur man skall anpassa sig genom olika typer av varierande och flexibla klimatanpassningsåtgärder och till effekterna av extrema väderhändelser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Wärme, Mats
    BM System.
    Polukarova, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Bäckström, Andreas
    Svevia.
    Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning – fas 3 & 4: restsaltmodeller och automatisk saltspridning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett föränderligt klimat där allt större krav ställs på väghållare och vinterdriftsentreprenörer att åstadkomma en för trafikanterna acceptabel vintersdriftstandard samtidigt som de ekonomiska resurserna blir alltmer begränsade, ökar behoven av kostnadseffektiva metoder. Prognosstyrd dynamisk vägdrift har visat sig kunna leda till en ökad produktivitet då väglagsprognoser integreras med ruttoptimering. 

    Ett sätt att vidareutveckla väglagsprognoserna är att veta hur mycket salt som behövs på vägen, eller mer exakt, hur mycket salt finns kvar? Om det redan finns salt på vägen, behöver du inte sprida hela mängden, det kan räcka med hälften eller ännu mindre. 

    Restsaltmätningar har gjorts under tre vintersäsonger vid Testsite E18. Platsen valdes eftersom den är utrustad med flera olika sensorer, monterade över, bredvid och i vägen. Salt mättes var trettionde centimeter tvärs över vägens två körfält. Av 9 mätningar var det bara 5 tillfällen med salt varav två av dem saltades enbart för våra mätningar, kvar var tre mätningar med vinterförhållanden. Alla mätningar som gjordes jämfördes med sensorer monterade på testplatsen för att jämföra hur väl en sensor representerar vägytan. Det visade sig att det generellt var väldigt låga saltvärden från de monterade sensorerna jämfört med de manuella mätningarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Öberg, Gudrun
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    The impact of climate change on the use of anti- and de-icing salt in Sweden2012Inngår i: Transportation Research Circular: Winter Maintenance and Surface Transportation Weather, 2012, s. -10Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The future needs for winter maintenance will probably be influenced by the climate change in different ways in different parts of the world. As Sweden is a country with several climate zones, the influence of climate change on winter maintenance will therefore differ between regions within the country. To understand the influence of climate change on the future needs of salt consumption in winter maintenance, modeled road weather data were calculated in the IRWIN project (a joint research project through ERA-NET ROAD funded by the 6th Framework Program of the European Commission), where climate change scenarios from ECHAM5 (the fifth generation of the European Centre Hamburg Model general circulation model from the Max-Planck Institute for Meteorology) were combined with field data from the road weather information system in Sweden.

    These modeled road weather data were used in project KLIVIN (the study presented here) in three Swedish regions (Gothenburg, Stockholm, and Sundsvall) and was combined with the Swedish winter severity index in order to calculate the trends of future salt needs. In this study the needs of salt for each of the three investigated regions were calculated in 30-year periods between 1970 and 2100. The results show that salt use related to snowfall will decrease in all three regions, while the salt use related to temperature will increase in the northernmost region (Sundsvall) and show a small decrease in the two other regions (Gothenburg and Stockholm).

  • 39.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Bäckström, Andreas
    Svevia.
    Wärme, Mats
    B&M Systemutveckling AB.
    Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift: Fas 22018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nyckfullt väder, korta tidsramar och höga kvalitetskrav kan göra vinterväghållningen till en utmaning. Pressen på både driftledningspersonal och maskinförare är under perioder väldigt hög. Vägklimatet kan variera kraftigt inom ett och samma driftområde och det finns behov att justera för dessa variationer för att maximera effektiviteten.

    Projektet ”Dynamisk prognosstyrd vintervägdrift” har haft syftet att utveckla en lösning för att förenkla hanteringen av dataflöden från vägväderprognoser och förenkla för beslutstagaren vilka åtgärder som behövs och var de behövs. Detta har gjorts genom att data från vägvädertjänster och det befintliga vägnätet i driftområdet har ruttoptimerats med antalet tillgängliga fordon, för att skapa förutsättningar för dynamiska åtgärder för en mer produktiv och hållbar vinterväghållning.

    Två av projektets faser har nu slutförts och syftet och målet att effektivisera driftverksamheten genom ihopkopplade dataflöden har uppnåtts. I samband med detta har även en produkt för prognosstyrd dynamisk ruttoptimering tagits fram. Projektet visade att med hjälp av prognosstyrd dynamisk ruttoptimering kan man realisera beslutsstödsystemens fulla potential genom automatisering. Potentialen i att använda prognosstyrd vinterväghållning är stor, såväl för kunderna som för den enskilda driftentreprenören. Entreprenören har nytta av det i det operativa arbetet, det förbättrar arbetsmiljön och kan minska kostnaderna. Men även påverkan på miljön minskar och långsiktigt minskar även samhällskostnaderna för drift och underhåll av vägar. Det är viktigt att understryka att tekniken möjliggör att säkerhetsfaktorn på vägen inte sänks trots besparingar av salt och åtgärdstider.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Wärme, Mats
    B&M System AB.
    Bäckström, Andreas
    Svevia.
    Dynamic Forecast Controlled Road Maintenance2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Arvidsson, Anna K.
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Gustavsson, Torbjörn
    Göteborgs universitet / Klimator.
    Bogren, Jörgen
    Göteborgs universitet / Klimator.
    Nya regler för en effektivare vinterväghållning: En förstudie2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idag kostar vinterväghållningen årligen cirka 2 miljarder, men det saknas bra uppföljningsverktyg för att se hur dessa pengar fördelas. Detta notat summerar hur inrapportering, regelverk för vintervägsåtgärder och ersättningsmodeller fungerar idag samt diskuterar vilken nyutvecklad teknik som skulle kunna användas framöver för att optimera vinterväghållningen. Det svenska VägVäderinformationsSystemet (VViS) introducerades som hjälpmedel för vinterväghållning under slutet av 1970-talet och har under 80- och 90-talet byggts ut och idag finns det cirka 800 stationer på de statliga svenska vägarna. De mäter bland annat temperaturen i luften och vägytan, vindriktning och vindhastighet, de detekterar nederbördstyp och mängd och på många av stationerna finns det även kameror för bedömning av väglag. Information från VViS används idag, tillsammans med väderprognoser, som det huvudsakliga beslutsunderlaget för att bestämma behovet av vinterväghållningsåtgärder. Syftet med denna förstudie har varit att ta fram ett underlag till ett nytt regelverk för när åtgärder behöver utföras för att få en bra vägstandard på vintern och hur ersättningen ska kunna regleras i förhållande till detta, för att få en effektivare vinterväghållning. Den tekniska utvecklingen har gått framåt de senaste åren inom en rad olika områden, till exempel bilindustrin och när det gäller beröringsfria sensorer för mätning av bland annat friktion och vägytetemperatur. De nya teknikerna kan kopplas samman och tillsammans med VViS skulle det kunna ge en mer tydlig bild av när och var åtgärder behövs för att få den mest effektiva vinterväghållningen. Detta skulle även kunna användas för att utforma ett beslutsstödsystem för att underlätta entreprenörernas arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Jacobsen, Árni
    Gauksson, Bjarni Már
    Nonstad, Bård
    Knudsen, Freddy
    Natanaelsson, Kenneth
    Wessel Teilmann, Marie
    Korsaksel, Olav
    Kärkioch, Otto
    Kuusela, Rauno
    Vinterväghållning i de nordiska länderna: Statusrapport 20202020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

    I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till enlägre miljöpåverkan. Digitaliseringen ger nya möjligheter att mer systematiskt arbeta med vinterväghållningens olika delar från planering och styrning till uppföljning. De nordiska länderna har startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren.

    I Danmarkpågår en fortsatt vidareutveckling av VINTERMAN, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningens alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har exempelvis ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning, bland annatpågår ett projekt som syftar till att via GPS kunna anpassa spridning och dosering efter prognoser från VINTERMAN.

    Finlandnyttjar ett uppföljningssystemför vinterväghållningen som benämns HARJA. Det lanserades år 2018 och samlar bland annat in data i realtid och smärre utveckling av görs vidbehov. Finland har även utvecklingsprojekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland har även implementerat nya kvalitetsnivåer i vinterdriften,där särskilt fokus ligger på näringslivets behov ochtunga transporter

    Islandhar vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller utveckling av system för styrning och uppföljning. De utvecklar en ny plattform för driftledningen som syftar till att öka kvaliteten och effektivisera arbetet. Målsättningen är att öka den interna effektiviteten och att det ska bidra till en ökad tillförlitlighet och säkerheten, vilket bidrar till en ökad trafikantnytta.

    I Norgepågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och VEGVÆR, där båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. ELRAPP syftar till att bidra till effektivisering både för Statens Vegvesenoch Entreprenören. Det är ett digitalt system som hanterar allt från styrning till leverans-uppföljning. Det pågår för tillfället utvecklingsprojekt för att förbättra och vidareutveckla systemet. Det pågår även utveckling av VEGVÆR som är ett system för att hantera väderinformation och skapa prognoser för förhållande på vägen.

    I Sverigeutvecklas DIGITAL VINTERsom syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att vidta rätt halkbekämpningsåtgärder i rätt tid för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar. DIGITAL VINTER syftar äventill att skapa goda förutsättningar för att göra tillförlitlig leveransuppföljning och bidra till mer optimerade kravnivåer när det gäller vinterväghållning. Ett pågående projekt är att implementera en delmängd av resultaten från projektet DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION. Det förväntas bidra till en bättre leveransuppföljning och därmed en jämnare kvalitet på vinterväghållningen.

    Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling såär trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoderför vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU-programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Jacobsen, Árni
    Nonstad, Bård
    Knudsen, Freddy
    Kärki, Otto
    Pálsdóttir, Katrín Þuríður
    Bäckström, Andreas
    Vinterväghållning i de nordiska länderna: Statusrapport 20222022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avsikten med att ta fram rapporten är att erbjuda en överblick över de utvecklingsprojekt som bedrivs i de nordiska länderna. Det bidrar till bättre koordinering av utvecklingsprojekt och ger ett bra underlag för initiativ till nya projekt som driver utvecklingen framåt. Syftet är även att bidra till att dela erfarenheter mellan länder och därmed bidra till en utveckling av vinterväghållningen i Norden. Statusrapporten innehåller även ett tematiskt avsnitt där några av länderna belyser viktiga nationella projekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Jacobsen, Árni
    Nonstad, Bård
    Knudsen, Freddy
    Natanaelsson, Kenneth
    Korsaksel, Olav
    Kärki, Otto
    Thordarson, Skúli
    Damkjær, Tine
    Vinterväghållning i de nordiska länderna: Statusrapport 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 

    I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till en lägre miljöpåverkan. De nordiska länderna har även startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren. 

    Styrning –Planläggning, genomförande och uppföljning av vinterväghållningen

    I norden är vinterväghållningen till stora delar konkurrensutsatt vilket för med sig ett behov av att ha ett kvalitativt underlag för planering och uppföljning av entreprenörerna. Den digitala utvecklingen bidrar till att skapa möjligheter till effektivare metoder för planläggning, att kvaliteten blir bättre vid genomförandet och kanske framförallt för en effektiv uppföljning av att rätt kvalitet levereras. 

    I Danmark vidareutvecklas Vinterman, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningen alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har även ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning. 

    I Norge pågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och Vägväder, som båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. Det pågår även ett utvecklingsprojekt (Vinterdrift) som syftar till att på ett liknande sätt som danska Vinterman fånga helheten på ett strukturerat sätt för att kunna jobba effektivt med olika delar av vinterväghållningen. 

    I Sverige pågår bl.a. Digital vinter som syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare, handlar exempelvis om att implementera tidigare projektresultat exempelvis från projektet RSI (Road Status Information) med övrigt underlag för att skapa ett bra beslutssystem. Det pågår även projekt som syftar till att effektivisera genomförandet av vinterväghållningen via dynamisk ruttplanering, där sträckprognoser används för att ruttoptimera vilken väg saltbilen ska köra och var åtgärderna behövs. Chauffören kan därefter koncentrera sig på att enbart köra bilen medan saltet sprids med hjälp från GPS på de sträckor där det riskeras att bli halt. 

    Island har vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller styrning och uppföljning. De genomför ett utvecklingsprojekt som syftar till att internt bli effektivare i processen från arbetsorder –rapportering av utfört arbete –och att vaktcentralen får klartecken att vägen är åtgärdad. Syftet är att öka kvaliteten och effektiviteten så vägarna snabbt blir tillgängliga för trafikanten. 

    I Finland genomförs bl.a. ett projekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland ser även över kvalitetsnivåerna i vinterdriften där särskilt fokus ligger på näringslivets behov.

    Kvalitetsutveckling

    Generellt pågår ett arbete i samtliga nordiska länder för att möte framtiden utmaningar med en kompetent arbetskraft som är grunden för en kvalitativ leverans. Ett exempel på ett sådant arbete är en fortsatt utveckling och implementering av samarbetet kring SIK (Skandinavisk infrastruktur kompetens). Ett annat är satsning på fortsatt forskning på vinterväghållning, vilket samtliga nordiska länder bidrar starkt till. 

    Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling så är trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoder för vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU Programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.

  • 45.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kokot, Darko
    ZAG, Slovenia.
    Anžlin, Andrej
    ZAG, Slovenia.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Vezočnik, Rok
    ZAG, Slovenia.
    Andriejauskas, Tadas
    TRL, United Kingdom.
    Fjendbo, Simon
    DTI, Denmark.
    Lee, Robert
    TRL, United Kingdom.
    Saberi, Mogens
    COWI, Denmark.
    Thunholm, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Van Geem, Carl
    BRRC, Belgium.
    Wright, Alex
    TRL, United Kingdom.
    Workman, Robin
    TRL, United Kingdom.
    Yang, Yuguang
    TU Delft, the Netherlands.
    Zhang, Fengqiao
    TU Delft, the Netherlands.
    Current Practice, Future need and Gap Analysis: Deliverable D1.12023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is INFRACOMS first deliverable D1.1. It addresses the “Understanding of information needs and gaps” component of the project. The aim has been to identify the current priorities and future needs of NRAs for the management of carriageway and bridge assets, specifically in terms of their approach to data collection and monitoring. The approach has been to establish existing knowledge via a review of previous projects, current best practices and standards in data collection and inspection, and a review of current business processes, NRA strategies around data collection and digitalisation etc. The report identifies a set of key imperatives for carriageway and bridge assets covering Availability, Reliability, Environment, Economy and Safety. Each of these is supported by the collection of key condition data, which is used to report technical parameters and performance indicators that can be combined to assess the ability of the asset to meet its key imperatives. A wide range of technologies are identified, which are currently applied to collect the data that supports this assessment.

    The consultation shows that there are also gaps between the desired and the current capability for the assessment of these assets. These include gaps in the data, challenges in the ability to collect the data, gaps in the application of the data that is already collected etc. A review of emerging technologies shows that there are tools and technologies that could help to fill these gaps. These could overcome the limitations of current technologies, better integrate new data sources, provide greater flexibility in using current and new data, and provide better analysis. They include remote sensing, Internet of Things (IoT), crowdsourcing, and advanced data processing/visualisation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kokot, Darko
    ZAG, Slovenia.
    Anžlin, Andrej
    ZAG, Slovenia.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Vezočnik, Rok
    ZAG, Slovenia.
    McPherson, Kevin
    TRL, United Kingdom.
    Fjendbo, Simon
    DTI, Denmark.
    Lee, Robert
    TRL, United Kingdom.
    Saberi, Mogens
    COWI, Denmark.
    Thunholm, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Van Geem, Carl
    BRRC, Belgium.
    Wright, Alex
    TRL, United Kingdom.
    Workman, Robin
    TRL, United Kingdom.
    Yang, Yuguang
    TU Delft, the Netherlands.
    Zhang, Fengqiao
    TU Delft, the Netherlands.
    Appraisal methodology: Deliverable D2.12023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report represents INFRACOMS deliverable D2.1 Appraisal Methodology. It builds upon the deliverables of INFRACOMS Work Package 1 which identified the information needs, gaps and priorities of NRAs in terms of their approach to data collection and monitoring, and a list of current and emerging measurement technologies. This report includes a review of several commonly-used appraisal methodologies that can be used to evaluate the effectiveness, suitability and potential impact of new technologies for an organisation. These methodologies include Technology Readiness Levels (TRLs), Cost Benefit Analysis (CBA), Life Cycle Cost Analysis (LCCA), Risk Assessment, and Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA). Elements of these commonly used methodologies are included in the INFRACOMS Appraisal Methodology. The report also includes key highlights from a workshop with NRAs conducted in January 2023 which also fed into the design of the appraisal methodology. The INFRACOMS Appraisal Methodology described here is designed around the technology use case, that is, a particular application of a technology by a NRA. It incorporates three core processes for Pre-Evaluation, Evaluation and Case Studies of technology use cases. It also includes processes for NRAs to define their strategic and technical priorities so that the appraisal process can be tailored to addressing their individual requirements, as identified from Work Package 1.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kokot, Darko
    ZAG, Slovenia.
    Anžlin, Andrej
    ZAG, Slovenia.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Vezočnik, Rok
    ZAG, Slovenia.
    McPherson, Kevin
    TRL, United Kingdom.
    Fjendbo, Simon
    DTI, Denmark.
    Lee, Robert
    TRL, United Kingdom.
    Saberi, Mogens
    COWI, Denmark.
    Thunholm, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Van Geem, Carl
    BRRC, Belgium.
    Wright, Alex
    TRL, United Kingdom.
    Workman, Robin
    TRL, United Kingdom.
    Yang, Yuguang
    TU Delft, the Netherlands.
    Zhang, Fengqiao
    TU Delft, the Netherlands.
    Report on state-of-the-art data assessment and visualisation methods: Deliverable D3.12023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Effective analysis and visualisation of data is critical for the efficient application of the data provided by carriageway and bridge condition monitoring technologies. It supports better decisions in relation to asset reliability, availability, safety, economy and environment. This report discusses the link between the data provided by monitoring technologies on the properties of assets and how the collected data can be analysed and visualised to provide value in decision support. The next step in the report is to use this understanding to develop an appraisal system which could enable technologies in the INFRACOMS technology database to be appraised (scored) in relation to their abilities for data analysis, visualisation, integration and use in decision support.

    The presented system is referred to as the D3.1 scoring system. It consists of four components covering data visualisation, data analysis, integration within current data architectures and potential for practical decision-making. The present D3.1 report primarily examines the components pertaining to data visualisation and data analysis, while the exploration of the other two components, data architecture and decision support, will be carried out in the D3.2 report. It is proposed that the D3.1 scoring system could be used to appraise the capability of monitoring technologies to support asset management decisions, and would become an integral component of the INFRACOMS Appraisal Toolkit. It will also be used to further filter the current INFRACOMS Technology Database 2.0 technologies as part of the Appraisal Toolkit as INFRACOMS completes the development of the toolkit/database within WP2.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Friktion- och makrotexturutveckling på nya beläggningar: verifiering av tidigare resultat2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vägens friktion är troligen den egenskap hos vägen som har störst betydelse för trafiksäkerheten. När en ny beläggning läggs varnas trafikanterna normalt genom skyltning med varningsmärket A10 ”Varning för slirig väg”, med tilläggstavla T22, ”Vid våt vägbana”. Skyltningen utförs som en säkerhetsåtgärd. 

    Huvudsyftet med detta projekt har varit att verifiera resultaten från den första studien, för att veta hur friktionen förändras efter trafikpåsläpp på en nyasfalterad väg. Ambitionen var att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion för att kunna ge rekommendationer hur skyltning till trafikanter ska ske i samband med och efter beläggningsarbeten och nybyggnationer. 

    I denna kompletterande studie mättes friktion och makrotextur på vägar med olika nylagda beläggningar från strax innan trafikpåsläpp till dess makrotextur- och friktionsnivåerna hade stabiliserats. De tre beläggningstyper som studerades var Asfaltbetong stenrik (ABS), Asfaltbetong tät (ABT) och Mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering (MJOG). Ett av objekten specialstuderades genom upprepade avgjutningar och fotografering av en specifik kontrollyta för att försöka avgöra hur vägytan förändras över tid. 

    Denna studie bekräftar mycket av vad som framkom i den tidigare studien. En ny beläggning har den högsta friktionen i samband med att trafiken släpps på. Därefter minskar friktionen under de kommande veckorna innan den börjar öka igen för att vara stabiliserad efter ungefär fem veckor. Detta var fallet för två av beläggningstyperna (ABS och ABT). Sträckan med MJOG var stabil redan efter tre veckor. Den normala tiden innan makrotexturnivåerna stabiliserades var mellan fyra och fem veckor. Även där fanns det en viss variation mellan de olika beläggningstyperna. Det visade sig även att det kan skilja sig i friktion mellan en konventionell beläggning och en remixad beläggning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Test av korrektionstjänst för GPS-mottagare vid vägytemätning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En mycket viktig faktor vid inventering av vägnätets tillstånd med hjälp av mätbilar är att med tillräckligt bra noggrannhet kunna positionsbestämma mätdata.

    I mars 2012 lades korrektionstjänsten EPOS, som hittills använts för att ge en förbättrad positionering, ner. I och med detta har VTI på uppdrag av Trafikverket utvärderat om den kostnadsfria korrektionstjänsten EGNOS, som drivs av ESA, är möjlig att använda istället. Svaret är ja. Inga systematiska skillnader i positionsangivelser har kunnat observeras då den gamla och nya korrektionstjänsten använts.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Arvidsson, Anna K
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Kalman, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Ekström, Camilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Cruz del Aguila, Fernando
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.

    Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.

    Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 313
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf