Publications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Börjesson, Maria
    et al.
    KTH.
    Eliasson, Jonas
    KTH.
    Odeck, James
    Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet.
    Welde, Morten
    Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet.
    Spelar samhällsekonomisk lönsamhet någon roll för infrastrukturbeslut?: En jämförelse mellan Sverige och Norge2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, no 8, p. 15-24Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige och Norge använder samhällsekonomiska analyser för att prioritera mellan infrastrukturinvesteringar – eller säger sig åtminstone göra det. Vi analyserar nationella infrastrukturplaner från de två länderna för att undersöka om samhällsekonomisk lönsamhet spelar någon roll för vilka investeringar som väljs och om andra faktorer spelar roll. I den norska infrastrukturplanen 2014–23 verkar inte samhällsekonomisk effektivitet ha påverkat regeringens eller trafikverkens beslut överhuvudtaget. I den svenska infrastrukturplanen 2010–21 verkar effektivitet ha haft viss påverkan på trafikverkens investeringsförslag, men en närmast försumbar betydelse för regeringens beslut. I bägge länderna ökar sannolikheten att en investering genomförs om regeringen har högt väljarstöd i regionen.

  • 2.
    Forsstedt, Sara
    et al.
    Transportstyrelsen.
    Hultkrantz, Lars
    Örebro Universitet.
    Nilsson, Jan-Eric
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics, TEK.
    Yarmuchamedov, Sherzod
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics, TEK.
    Hur väl fungerar försäkringsbranschen?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 7p. 40-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ekonomisk teori visar hur försäkringssystem kan bidra till ökad välfärd. Men den visar också att det finns gränser för hur mycket trygghet vi kan eller bör skaffa oss genom försäkringar. Med unika mikrodata undersöker vi i denna artikel ett antal frågeställningar om försäkringsmarknadens effektivitet. Resultaten har betydelse för förståelsen av hur informationsasymmetrier hanteras av försäkringsbranschen, samt underlag för vissa policyrekommendationer när det gäller trafiksäkerhet och fordonsförsäkringar.

  • 3.
    Jussila Hammes, Johanna
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Stockholm.
    Kvotplikt för biodrivmedel: högsta vinsten till specialintressen?2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I mars 2013 lade regeringen fram ett förslag till ett nytt system för att öka användningen av biodrivmedel. Man föreslår en kvot för bensin och två kvoter för dieselbränslen, utan någon koppling mellan kvoterna. Förslaget omfattar inte alla biodrivmedel. Denna artikel visar att regeringens förslag varken är kostnadseffektivt, teknikneutralt eller ekologiskt hållbart och diskuterar vem som är vinnare och förlorare av förslaget.  I artikeln skisseras även ett alternativt kostnadseffektivt system som bland annat möjliggör handel i biodrivmedelscertifikat.

  • 4.
    Nilsson, Jan-Eric
    Banverket.
    Behövs mer infrastruktur?1990In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 8, p. 777-780Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Nilsson, Jan-Eric
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Borlänge.
    Järnvägskonkurrens: på riktigt eller bara på låtsas?1994In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 22, no 1, p. 21-30Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Nilsson, Jan-Eric
    Stockholms Universitet.
    Nya vägar för vägfinansiering1987In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 15, no 5, p. 389-396Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Nilsson, Jan-Eric
    Banverket.
    Prissättning av banutnyttjande: en modell för konkurrens på spåret1990In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 564-575Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Stockholm.
    Bergman, Mats
    Södertörns Högskola.
    Mandell, Svante
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Stockholm. KTH.
    Nyström, Johan
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Stockholm.
    Pyddoke, Roger
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Stockholm.
    Vart tar pengarna vägen?: Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 1, p. 44-56Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte möjligt att följa kostnaderna för infrastrukturinvesteringar från regeringens investeringsplan och riksdagens budgetbeslut till kostnaden vid upphandlingstillfället och till slutlig resursförbrukning. I uppsatsen diskuteras tänkbara förklaringar. Oavsett anledning är bristen på uppföljning problematisk eftersom både den interna styrningen och regeringskansliets styrning av myndigheten försvåras. Det mesta talar för att det till mycket begränsade kostnader går att utforma system som gör det möjligt att dra lärdomar av både goda och mindre goda erfarenheter och därmed förbättra kostnadseffektiviteten i offentlig sektor.

  • 9.
    Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Högskolan i Dalarna.
    Hultkrantz, Lars
    Högskolan i Dalarna.
    Lindberg, Gunnar
    Högskolan i Dalarna.
    Vad 1998 års trafikpolitik bör innehålla1997In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 343-354Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10. Nilsson, Jan-Eric
    et al.
    Jansson, Jan-Owen
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Spelar samhällsekonomiska kalkyler någon verklig roll i vägväsendet?1989In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5, p. 392-394Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Nyström, Johan
    Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics, TEK.
    Den svenska fordonsbesiktningen: regleringens existensberättigande och välfärdseffekter av reformen2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5, p. 59-69Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Den 1 juni 2010 reformerades marknaden för fordonsbesiktningen genom att privata företag tilläts erbjuda dessa tjänster. Tre år efter reformen kan det konstateras att inte mycket har förändrats på marknaden, att det saknas en strukturerad uppföljning av reformens välfärdseffekter samt att förarbetena till reformen inte utredde den grundläggande frågan om fordonsbesiktningens existensberättigande. Föreliggande studie avser att granska reformen utifrån två perspektiv, dels välfärdsteoretiskt, dels hur den obligatoriska fordonsbesikt-ningen motiveras. Välfärdsförluster av reformen är svåra att finna. Därutöver dras slutsatsen att fordonsförordningen som reglerar fordonsbesiktningen även täcks av annan lagstiftning.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf