Publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 370
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lokförarutbildning i Sverige: simulatoranvändning och ERTMS2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Seoane, Fernando
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Lindecrantz, Kaj
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability: A pilot study with drivers on real roads2018Ingår i: IFMBE Proceedings, Springer Verlag , 2018, Vol. 65, s. 149-152Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.

    Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.

  • 3.
    Adell, Emeli
    et al.
    Trivector Traffic.
    Nilsson, Annika
    Trivector Traffic.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Cyclists' use of mobile IT in Sweden: usage and self-reported behavioural compensation2014Ingår i: 3rd International Cycling Safety Conference (ICSC2014), 18-19 November, Gothenburg, Sweden: proceedings, Gothenburg, Sweden, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing use of mobile phones while cycling has raised safety concerns. In this paper two studies of mobile phone use by cyclists are presented.

    The first study was designed to characterize mobile phone use by cyclists in Sweden, while the second studied how mobile phone use affected cyclist behaviour and compensation strategies. Mobile phone use was observed in about 20 percent of all urban bicycle trips. The usage varied with cyclist age with the highest usage among young cyclists. Of those using phones, 90% of the cyclists observed used head-phones.

    In parallel, standardized, interviews 15% of cyclists under 15 years old stated that they always used mobile phones while cycling. Listening to music in headphones was the most fre-quent self-reported activity. To converse using hand-held phones was also rather common, and was the only mobile phone usage reported by women above 50 years old.

    In the second study twenty-two young cyclists (age 16-25 years) completed a route in real traffic five times while listening to music, receiving and making calls, receiving and sending text messages, searching for information on the internet and while cycling normally without using the phone. The route and the types of tasks were controlled, but the cyclists could choose rather freely when, where and how to carry out the tasks. When the cyclist returned to the starting point, a short interview was conducted. During the interviews cyclists reported their experiences and the compensation strategies they used while cycling.

  • 4.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Karolinska Institutet.
    Effects of the road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers2018Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 112, s. 127-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Latent driver sleepiness may in some cases be masked by for example social interaction, stress and physical activity. This short-term modulation of sleepiness may also result from environmental factors, such as when driving in stimulating environments. The aim of this study is to compare two road environments and investigate how they affect driver sleepiness. Thirty young male drivers participated in a driving simulator experiment where they drove two scenarios: a rural environment with winding roads and low traffic density, and a suburban road with higher traffic density and a more built-up roadside environment. The driving task was essentially the same in both scenarios, i.e. to stay on the road, without much interaction with other road users. A 2 x 2 design, with the conditions rural versus suburban, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived), was used. The results show that there were only minor effects of the road environment on subjective and physiological indicators of sleepiness. In contrast, there was an increase in subjective sleepiness, longer blink durations and increased EEG alpha content, both due to time on task and to night-time driving. The two road environments differed both in terms of the demand on driver action and of visual load, and the results indicate that action demand is the more important of the two factors. The notion that driver fatigue should be countered in a more stimulating visual environment such as in the city is thus more likely due to increased task demand rather than to a richer visual scenery. This should be investigated in further studies.

  • 5.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stockholms Universitet.
    The effect of daylight versus darkness on driver sleepiness: A driving simulator study2017Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver sleepiness studies are often carried out with alert drivers during daytime and sleep-deprived drivers during night-time. This design results in a mixture of different factors (e.g. circadian effects, homeostatic effects, light conditions) that may confound the results. The aim of this study was to investigate the effect of light conditions on driver sleepiness. Thirty young male drivers (23.6 ± 1.7 years old) participated in a driving simulator experiment where they drove on a rural road. A 2 × 2 design was used with the conditions daylight versus darkness, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived). The results show that light condition had an independent effect on the sleepiness variables. The subjective sleepiness measured by Karolinska Sleepiness Scale was higher, lateral position more left-oriented, speed lower, electroencephalogram alpha and theta higher, and blink durations were longer during darkness. The number of line crossings did not change significantly with light condition. The day/night condition had profound effects on most sleepiness indicators while controlling for light condition. The number of line crossings was higher during night driving, Karolinska Sleepiness Scale was higher, blink durations were longer and speed was lower. There were no significant interactions, indicating that light conditions have an additive effect on sleepiness. In conclusion, Karolinska Sleepiness Scale and blink durations increase primarily with sleep deprivation, but also as an effect of darkness. Line crossings are mainly driven by the need for sleep and the reduced alertness at the circadian nadir. Lane position is, however, more determined by light conditions than by sleepiness.

  • 6.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Gregersen, Nils Petter
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lindberg, Gunnar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi Stockholm, TEK-S.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Dangerous use of mobile phones and other communication devices while driving: A toolbox of counter-measures2013Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents: Beijing, China. 15-17 May 2013, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The use of mobile phone and similar devices while driving has been a topic of discussion and research for several years. It is now an established fact that driving performance is deteriorated due to distraction but no clear conclusions can yet be drawn concerning influence on crash rates. Better studies on this relationship is needed. Most countries in Europe and many countries elsewhere have introduced different types of bans for handheld devices. Sweden has, however, no such bans. VTI was commissioned by the Swedish Government to outline possible means to reduce the dangerous usage of mobile phones and other communication devices while driving as alternatives to banning. This task was a result of a previous VTI-state-of-the-art review of research on mobile phone and other communication device usage while driving. One of the findings in the review was that bans on handheld phones did not appear to reduce the number of crashes.

    Eighteen different countermeasures in three main areas were suggested. (1) Technical solutions such as countermeasures directed towards the infrastructure, the vehicle and the communication device. (2) Education and information, describing different ways to increase knowledge and understanding among stakeholders and different driver categories. (3) Different possibilities for how society, industry and organisations can influence the behaviour of individuals, via policies, rules, recommendations and incentives. Our conclusion is that a combination of different countermeasures is needed – where education and information to the drivers are combined with support and incentives for a safe usage of different communication devices.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Förares användning av kommunikationsutrustning under färd: Del 1: Enkätstudie. Del 2: Användning enligt objektiv mätning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Av resultaten från denna enkät är något av det mest tydliga att saker som funnits i en bil en längre tid, exempelvis att ställa in radio, använda navigationsutrustning och prata i telefon, görs i betydligt högre utsträckning än nyare saker som att skicka meddelanden, surfa på internet eller spela spel. Överlag tycks det vara låg acceptans för de nyare företeelserna och en stor andel av urvalet tycker att det är felaktigt eller olämpligt att hålla på med dessa aktiviteter. Att prata i telefon med handsfree tycks uppfattas av många som säkrare och mer lämpligt än att inte använda det. Detta avspeglas även i inställning till införandet av förbud, där en relativt stor andel accepterar att det ska vara lagligt att använda handsfreefunktioner men att annan användning av kommunikationsutrustning borde förbjudas.

    I den andra delen genomfördes en mätning av mobilanvändning under färd genom installerande tav en mobilapp. Den genomförda undersökningen är den första av sitt slag åtminstone i Sverige, så att den, trots vissa brister och begränsningar, kan leverera information som hittills har varit okänt. I detta del diskuteras resultaten, även i förhållande till enkätsvaren, följt av en reflektion över metoden och möjliga förbättringar, som är önskvärda inför en fortsättningsstudie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Jansson, Sabina
    Linköpings Universitet.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Local changes in the wake electroencephalogram precedes lane departures2017Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this exploratory study is to investigate if lane departures are associated with local sleep, measured via source-localized electroencephalography (EEG) theta power in the 5-9 Hz frequency range. Thirty participants drove in an advanced driving simulator, resulting in 135 lane departures at high levels of self-reported sleepiness. These lane departures were compared to matching non-departures at the same sleepiness level within the same individual. There was no correspondence between lane departures and global theta activity. However, at the local level an increased risk for lane departures was associated with increased theta content in brain regions related to motor function.

  • 9.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. Linköping University.
    Changes in glance behaviour when using a visual eco-driving system: A field study2017Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 58, s. 414-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While in-vehicle eco-driving support systems have the potential to reduce greenhouse gas emissions and save fuel, they may also distract drivers, especially if the system makes use of a visual interface. The objective of this study is to investigate the visual behaviour of drivers interacting with such a system, implemented on a five-inch screen mounted above the middle console. Ten drivers participated in a real-world, on-road driving study where they drove a route nine times (2 pre-baseline drives, 5 treatment drives, 2 post-baseline drives). The route was 96 km long and consisted of rural roads, urban roads and a dual-lane motorway.

    The results show that drivers look at the system for 5–8% of the time, depending on road type, with a glance duration of about 0.6 s, and with 0.05% long glances (>2s) per kilometre. These figures are comparable to what was found for glances to the speedometer in this study. Glance behaviour away from the windscreen is slightly increased in treatment as compared to pre- and post-baseline, mirror glances decreased in treatment and post-baseline compared to pre-baseline, and speedometer glances increased compared to pre-baseline. The eco-driving support system provided continuous information interspersed with additional advice pop-ups (announced by a beep) and feedback pop-ups (no auditory cue). About 20% of sound initiated advice pop-ups were disregarded, and the remaining cases were usually looked at within the first two seconds. About 40% of the feedback pop-ups were disregarded. The amount of glances to the system immediately before the onset of a pop-up was clearly higher for feedback than for advice.

  • 10.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Albert
    Linköpings Universitet.
    A gaze-based driver distraction warning system and its effect on visual behaviour2013Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, Vol. 14, nr 2, s. 965-973Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver distraction is a contributing factor to many crashes; therefore, a real-time distraction warning system should have the potential to mitigate or circumvent many of these crashes. The objective of this paper is to investigate the usefulness of a real-time distraction detection algorithm called AttenD. The evaluation is based on data from an extended field study comprising seven drivers who drove on an average of 4351 ± 2181 km in a naturalistic setting.

    Visual behavior was investigated both on a global scale and on a local scale in the surroundings of each warning. An increase in the percentage of glances at the rear-view mirror and a decrease in the amount of glances at the center console were found. The results also show that visual time sharing decreased in duration from 9.94 to 9.20 s due to the warnings, that the time from fully attentive to warning decreased from 3.20 to 3.03 s, and that the time from warning to full attentiveness decreased from 6.02 to 5.46 s. The limited number of participants does not allow any generalizable conclusions, but a trend toward improved visual behavior could be observed. This is a promising start for further improvements of the algorithm and the warning strategy.

  • 11.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Nyström, Marcus
    Lund University, Sweden.
    Wolfe, Benjamin
    University of Toronto Mississauga, Canada.
    Eye Tracking in Driver Attention Research: How Gaze Data Interpretations Influence What We Learn2021Ingår i: Frontiers in Neuroergonomics, E-ISSN 2673-6195, Vol. 2, s. 1-6, artikel-id 778043Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Eye tracking (ET) has been used extensively in driver attention research. Amongst other findings, ET data have increased our knowledge about what drivers look at in different traffic environments and how they distribute their glances when interacting with non-driving related tasks. Eye tracking is also the go-to method when determining driver distraction via glance target classification. At the same time, eye trackers are limited in the sense that they can only objectively measure the gaze direction. To learn more about why drivers look where they do, what information they acquire foveally and peripherally, how the road environment and traffic situation affect their behavior, and how their own expertise influences their actions, it is necessary to go beyond counting the targets that the driver foveates. In this perspective paper, we suggest a glance analysis approach that classifies glances based on their purpose. The main idea is to consider not only the intention behind each glance, but to also account for what is relevant in the surrounding scene, regardless of whether the driver has looked there or not. In essence, the old approaches, unaware as they are of the larger context or motivation behind eye movements, have taken us as far as they can. We propose this more integrative approach to gain a better understanding of the complexity of drivers' informational needs and how they satisfy them in the moment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Department of Biomedical Engineering, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Vater, Christian
    Institute of Sport Science, University of Bern, Bern, Switzerland.
    Strategical use of peripheral vision in driving2022Ingår i: DDI 2022 Gothenburg: Abstract book, Göteborg: Safer , 2022, s. 71-73Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To successfully get around in traffic it is often necessary to keep track of several relevant targets at the same time. This can be done by combining foveal and peripheral visual information sampling. Especially if no detailed input is needed, for example when confirming the absence of road users, it may be enough to use peripheral vision only. Using a driving simulator with an urban scenery, 35 participants passed three zebra crossings with a) no pedestrians nearby, b) pedestrians standing nearby and c) pedestrians nearby of whom one started walking towards the street. In the last case, all participants foveated the walking person, albeit around one third of the participants already released the throttle before the first glance at the pedestrian. The standing pedestrians were foveated in almost all instances, whereas the roadside nearby the zebra crossing without people nearby was not foveated by around a quarter of the participants. Taken together, the results indicate that peripheral vision may suffice to confirm the absence or presence of pedestrians. With people present, a glance towards them is initiated, likely to check for additional information. Throttle release before foveation is an indication that the walking pedestrian was detected as relevant with peripheral vision.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Leeuwen, Wessel van
    Stockholm University, Sweden.
    Krupenia, Stas
    Scania CV AB, Sweden.
    Jansson, Herman
    Smart Eye AB, Sweden.
    Finér, Svitlana
    Smart Eye AB, Sweden.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Kecklund, Göran
    Stockholm University, Sweden.
    Real-Time Adaptation of Driving Time and Rest Periods in Automated Long-Haul Trucking: Development of a System Based on Biomathematical Modelling, Fatigue and Relaxation Monitoring2021Ingår i: IEEE transactions on intelligent transportation systems (Print), ISSN 1524-9050, E-ISSN 1558-0016, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hours of service regulations govern the working hours of commercial motor vehicle drivers, but these regulations may become more flexible as highly automated vehicles have the potential to afford periods of in-cab rest or even sleep while the vehicle is moving. A prerequisite is robust continuous monitoring of when the driver is resting (to account for reduced time on task) or sleeping (to account for the reduced physiological drive to sleep). The overall aims of this paper are to raise a discussion of whether it is possible to obtain successful rest during automated driving, and to present initial work on a hypothetical data driven algorithm aimed to estimate if it is possible to gain driving time after resting under fully automated driving. The presented algorithm consists of four central components, a heart rate-based relaxation detection algorithm, a camera-based sleep detection algorithm, a fatigue modelling component taking time awake, time of day and time on task into account, and a component that estimates gained driving time. Real-time assessment of driver fitness is complicated, especially when it comes to the recuperative value of in-cab sleep and rest, as it depends on sleep quality, time of day, homeostatic sleep pressure and on the activities that are carried out while resting. The monotony that characterizes for long-haul truck driving is clearly interrupted for a while, but the long-term consequences of extended driving times, including user acceptance of the key stakeholders, requires further research.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Solis Marcos, Ignacio
    Nilsson, Emma
    Chalmers University of Technology.
    Åkerstedt, Torbjorn
    Stockholm University.
    The impact of driver sleepiness on fixation-related brain potentials.2019Ingår i: Journal of Sleep Research, ISSN 0962-1105, E-ISSN 1365-2869, artikel-id e12962Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effects of driver sleepiness are often quantified as deteriorated driving performance, increased blink durations and high levels of subjective sleepiness. Driver sleepiness has also been associated with increasing levels of electroencephalogram (EEG) power, especially in the alpha range. The present exploratory study investigated a new measure of driver sleepiness, the EEG fixation-related lambda response. Thirty young male drivers (23.6±1.7years old) participated in a driving simulator experiment in which they drove on rural and suburban roads in simulated daylight versus darkness during both the daytime (full sleep) and night-time (sleep deprived). The results show lower lambda responses during night driving and with longer time on task, indicating that sleep deprivation and time on task cause a general decrement in cortical responsiveness to incoming visual stimuli. Levels of subjective sleepiness and line crossings were higher under the same conditions. Furthermore, results of a linear mixed-effects model showed that low lambda responses are associated with high subjective sleepiness and more line crossings. We suggest that the fixation-related lambda response can be used to investigate driving impairment induced by sleep deprivation while driving and that, after further refinement, it may be useful as an objective measure of driver sleepiness.

  • 15.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Wachtmeister, Jesper
    Mobile Behaviour.
    Nyman, Mattias
    Designingenjörerna Sverige AB.
    Nordenström, Axel
    Designingenjörerna Sverige AB.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Using smartphone logging to gain insight about phone use in traffic2019Ingår i: Cognition, Technology & Work, ISSN 1435-5558, E-ISSN 1435-5566Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The prevalence of mobile phone usage in traffic has been studied by road-side counting, naturalistic driving data, surveillance cameras, smartphone logging, and subjective estimates via surveys. Here, we describe a custom-made smartphone logging application along with suggestions on how future such applications should be designed. The developed application logs’ start and end times of all phone interactions (mobile phone applications, incoming/outgoing phone calls and text messages, audio output, and screen activations). In addition, all movements are automatically classified into transport, cycling, walking, running, or stationary. The capabilities of the approach are demonstrated in a pilot study with 143 participants. Examples of results that can be gained from smartphone logging include prevalence in different transportation modes (here found to be 12% while driving, 4% while cycling, and 7% while walking), which apps are being used (here found to be 19% navigation, 12% talking, 12% social media, and 10% games) and on which road types (rural, urban, highway etc.). Smartphone logging was found to be an insightful complement to the other methods for assessing phone use in traffic, especially since it allows the analyses of which apps are used and where they are used, split into transportation mode and road type, all at a relatively low cost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Wörle, Johanna
    Würzburg Institute for Traffic Sciences (WIVW), Germany.
    Ljung Aust, Mikael
    Volvo Cars Safety Centre, PV22, Sweden.
    Frederik, Diedrichs
    Fraunhofer IOSB, Germany.
    Road Vehicle Automation and Its Effects on Fatigue, Sleep, Rest, and Recuperation2023Ingår i: The Handbook of Fatigue Management in Transportation: Waking Up to the Challenge / [ed] Christina M. Rudin-Brown and Ashleigh J. Filtness, Boca Raton: CRC Press, 2023, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Assisted and automated driving brings new challenges and opportunities when it comes to driver fatigue. With lower levels of vehicle automation, driver monotony and boredom in combination with demanding attentive monitoring leads to higher levels of fatigue, especially during the night when the sleep pressure is high. With higher levels of vehicle automation, when the driver is not required to continuously monitor the roadway and the automation system, task-related fatigue can be counteracted by engaging in non-driving-related activities. Finally, with the highest levels of vehicle automation, it may even become possible for drivers to sleep while on the move. Aside from making it possible for private car drivers to take strategic naps during a drive, this also opens up the possibility for more flexible, risk management-based, hour of service regulations for professional drivers. This chapter summarises the current state of the art on how assisted and piloted driving affects driver fatigue and how automation may facilitate recovery and recuperation from fatigue while on the move. It also covers how automated functions will impact driver monitoring systems and how new ways of counteracting driver fatigue may arise when automation is available.

  • 17.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Linköpings universitet.
    Zemblys, Raimondas
    SmartEye AB, Sverige.
    Finér, Svitlana
    SmartEye AB, Sverige.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Alcohol impairs driver attention and prevents compensatory strategies2023Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 184, artikel-id 107010Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While the negative effects of alcohol on driving performance are undisputed, it is unclear how driver attention, eye movements and visual information sampling are affected by alcohol consumption. A simulator study with 35 participants was conducted to investigate whether and how a driver's level of attention is related to self-paced non-driving related task (NDRT)-engagement and tactical aspects of undesirable driver behaviour under increasing levels of breath alcohol concentration (BrAC) up to 1.0 ‰. Increasing BrAC levels lead to more frequent speeding, short time headways and weaving, and higher NDRT engagement. Instantaneous distraction events become more frequent, with more and longer glances to the NDRT, and a general decline in visual attention to the forward roadway. With alcohol, the compensatory behaviour that is typically seen when drivers engage in NDRTs did not appear. These findings support the theory that alcohol reduces the ability to shift attention between multiple tasks. To conclude, the independent reduction in safety margins in combination with impaired attention and an increased willingness to engage in NDRTs is likely the reason behind increased crash risk when driving under the influence of alcohol. © 2023

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ahlström, Christer
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Zemblys, Raimondas
    SmartEye AB.
    Jansson, Herman
    SmartEye AB.
    Forsberg, Christian
    Autoliv Research.
    Karlsson, Johan
    Autoliv Research.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Effects of partially automated driving on the development of driver sleepiness2021Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 153, s. 1-9, artikel-id 106058Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to compare the development of sleepiness during manual driving versus level 2 partially automated driving, when driving on a motorway in Sweden. The hypothesis was that partially automated driving will lead to higher levels of fatigue due to underload. Eighty-nine drivers were included in the study using a 2 × 2 design with the conditions manual versus partially automated driving and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived). The results showed that night-time driving led to markedly increased levels of sleepiness in terms of subjective sleepiness ratings, blink durations, PERCLOS, pupil diameter and heart rate. Partially automated driving led to slightly higher subjective sleepiness ratings, longer blink durations, decreased pupil diameter, slower heart rate, and higher EEG alpha and theta activity. However, elevated levels of sleepiness mainly arose from the night-time drives when the sleep pressure was high. During daytime, when the drivers were alert, partially automated driving had little or no detrimental effects on driver fatigue. Whether the negative effects of increased sleepiness during partially automated driving can be compensated by the positive effects of lateral and longitudinal driving support needs to be investigated in further studies. © 2021 The Author(s)

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alm, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Representation of large-scale environments1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to, through a literature study, shed some light on peoples’ representation of large-scale environments. This knowledge will make it possible to adapt the information from a navigation or route guidance-system to the drivers representation of the environment. In other words, if one knows how drivers are thinking about their environment, then it is possible to provide them with information that they understand and can use effectively during navigation.

    Before considering the question of how people represent large-scale environments it seems necessary to briefly analyse the task of navigation. The reason is that the navigation task will, to some extent, determine what type of information a driver needs from the environment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Al-Madani, Hashim
    et al.
    Dept. of Civil & Arch. Eng., University of Bahrain.
    Al-Janahi, Abdul Rahman
    Dept. of Civil & Arch. Eng., University of Bahrain.
    Differences in traffic signs' recognition between drivers of different nations2001Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents: International conference in Moscow, Russia, 19-21 September, 2001 / [ed] Asp, Kenneth, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2001, s. 404-424Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Drivers encounter tens of signs in their daily trips. While many signs are well recognized by the drivers, many others are not. This study examines drivers' identification of 28 warning and regulatory signs. The identification rate was standardized as per sign exposure rate. Differences between nationalities are then tested. Questionnaires including these signs were distributed to 9000 drivers in Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, and United Arab Emirates. Over 4850 responded back (54%). The questionnaire illustrated the tested signs in color along with four selection choices. In order to have just comparisons between the drivers of the various nationalities, their educational background is controlled. Three best-identified signs by the drivers included those indicating slippery road, closed to motor vehicles and road narrows from both sides. The three least identified are those indicating not waiting, turn left ahead and turn left. The findings also showed the existence of functional problems in many regulatory signs. In fact, only one third of the signs are equally understood by Arab, Asian and Westerner drivers. The drivers poorly identified most of the signs included in this group. Furthermore, both Arab and Asian drivers identified another one third of the signs significantly less than Westerners. The signs in this group are generally well identified by the drivers. Regulatory signs indicating symbolic pictures caused greater comprehension difficulties to the drivers in this group. Finally, two thirds of the signs are poorly identified by Arab drivers compared with westerners. Warning signs are over-represented in this group.

  • 21. Alnervik, Jonna
    et al.
    Gullqvist, Jesper
    Gåverud, Hanna
    Antisladdsystem: förarens kunskap om antisladdsystem och hur de påverkas av systemet2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att ta reda på hur förares körsätt påverkas av att köra en bil med antisladdsystem och vilken kunskap de har om säkerhetssystemet. Denna rapport behandlar förarna till de bilar, typ Volvo S40, som har antisladdsystem. En enkät med 17 frågor har skickats ut till ett slumpat urval på 320 personer, 160 som har systemet och 160 som inte har det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Al-Yousifi, Adel
    University of Sunderland, Kuwait.
    Better signs for better road safety2001Ingår i: Proceedings of the Conference Road Safety on Three Continents in Pretoria, South Africa, 20-22 September 2000 / [ed] Asp, Kenneth, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2001, Vol. 15A, s. 46-55Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study investigates the effectiveness of traffic signs, as described in the Vienna Convention, in sending information, warnings, and orders to drivers to create a safe driving environment. This study assumes traffic signs affects the driver's mind and consequently driving behaviour. Confusing traffic signs therefore increases traffic accidents and traffic disturbances. This paper hypothesises that: 1) Some symbols and signs are ambiguous and not easily understood; 2) Some symbols give a meaning different from design intentions; 3) Some symbols give more than one meaning; and 4) Some signs give drivers the impression they are allowed to take actions that are dangerous. The methodology used is based on field research, interviews, and surveys. Traffic signs and their usage were observed, documented, and photographed in 23 countries around the world. Drivers and other interested parties were interviewed. The survey included questions about sixteen traffic signs, which need review and reconsideration. The surveys were conducted at random to 6,000 drivers in England, France, Iran, Kuwait, Bahrain, and Ukraine. Then the survey forms were numbered and entered into the computer using SPSS statistical analysis. The results of this basic statistical analysis validate the assumptions, e.g., that perceptions and understandings of some traffic signs are very low (29.07% in the case of A,7a sign), and that the ambiguity of such signs can give drivers wrong and dangerous information. This confirms the need to review and change certain signs in the context of the technological, geographical, social, and psychological developments of mankind, and to standardise traffic signs in view of increasing globalisation.

  • 23.
    Amantini, Aladino
    et al.
    Kite.
    Hjälmdahl, Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lai, Frank
    ITS, University of Leeds.
    Enjalbert, Simon
    UNIVAL.
    Shinar, David
    BGU.
    Hasewinkel, Håkan
    Chalmers.
    Kircher, Albert
    Chalmers.
    Lützhöft, Margareta
    Chalmers.
    Kecklund, Lena
    MTOP.
    Initial plan of dissemination and use of results2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This document contains the initial plan for using and disseminating knowledge and foreground developed within the ITERATE Project.

    The Deliverable contains five main Chapters and an Appendix.

    The first Chapter describes the purpose of the document, its structure, and introduces the other sections. Chapter 2 and 3 define the dissemination strategy of the ITERATE project and provide a classification of dissemination activities. For each type of dissemination action, the corresponding implementation approach is proposed. Then, for each type of dissemination activity, the actions already performed and those planned are described in some details. The dissemination materials already produced by the project and their usage are briefly described. Materials and products already completed, as well as planned, are described, even though a dedicated Deliverable is foreseen in the future that will contain copies of the actual products provided for dissemination purposes. The Exploitation plan is discussed in the last Chapter of the Deliverable. The two different natures and typology of partners , i.e., academic and industrial/consultancy, are considered. In particular, for each partner, a market and competition analysis is performed and the objectives and guidelines for subsequent exploitation of the results is preliminarily discussed. Finally, the appendix contains, for completeness, the Dissemination and Exploitation Questionnaire utilised to collect information among partners.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Andersson, Jeanette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Nyberg, Jonna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Swärdh, Jan-Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Bondemark, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Transportekonomi, TEK.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sörensen, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet och trafiksystem, TST.
    Peters, Björn
    Ekblad, Johan
    Jpe Konsult AB.
    Regeringsuppdrag synfält: utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. 

    Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. 

    Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. 

    Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. 

    Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sammanfattning
  • 25.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Björklund, Gunilla
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Lättman, Katrin
    SAMOT/CTF, Karlstad University, Sweden.
    Adell, Emeli
    Trivector, Sweden.
    The complexity of changes in modal choice: A quasi-experimental study2023Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, E-ISSN 1873-5517, Vol. 96, nr July, s. 36-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Changes in modal choice is argued to be one way to reduce the emission of greenhouse gases. Increasing modal choices in favour of more environmentally friendly travel modes requires a better understanding of how these choices are actually made. The first aim of this study is therefore to examine how modal choice is related to subjective experiences as perceived accessibility, perceived satisfaction , habit, both before , after an intervention promoting public transport. The second aim is to examine how modal choice is affected by the intervention. Finally, the third aim is to examine how subjective experiences as perceived accessibility, perceived satisfaction, and habit are affected by the intervention.

    Method: The design used is a before-and after-study with free public travel passes as the intervention (30-or 14-days free travel pass). Altogether, 52 travelers - distributed on two intervention groups and one control group - participated in the study. The 30-days free travel pass group constitutes 18 participants, the 14-days free travel pass group constitutes 19 participants while the control group constitutes 15 participants. During the before -period the participants were asked to register their modal choice using a digitalized application downloaded on their smart phones (the TravelVu app), to complete a short app-based questionnaire, and a web-based questionnaire. During the after-period, they were once again asked to register their modal choice and to complete a web-based questionnaire. All data collected were analyzed by variance or correlation analyses using the change between before-and after period as the dependent variable.

    Conclusion: The intervention did not affect the modal choice or the subjective experiences. Over time, the participants did however increase their use of public transport and their cognitive evaluation of their everyday travel overall, while they decreased their use of car and became less reflective and less interested in trying out new alternative travel modes. These changes might be attributed to their participation in the present study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Ceci, Ruggero
    Trafikverket.
    Johansson, Nicklas
    Ericsson.
    Malmegård, Philip
    POC Sports.
    Brunnegård, Oliver
    Veoneer.
    Eriksson, Olof
    Veoneer.
    Kommunicerande cykelhjälm: funktioner för ökad trafiksäkerhet2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för vilka funktioner som skulle kunna utvecklas för cykelhjälmen för att öka trafiksäkerheten. Bakgrunden var en förståelse för hjälmens skyddande funktion och cyklistens cykelbeteende. Det innebär att avsikten var att utveckla funktioner som i) ökar viljan att använda en cykelhjälm, och ii) minskar antalet potentiella olyckor (preventivt). Utgångspunkten var också att generera funktioner, inte att utveckla dem i praktiken. Det innebär att uppgiften var att utifrån olika trafiksituationer och olika tekniska förutsättningar problematisera vilka funktioner som är möjliga att utveckla i olika situationer. 

    Metoden som nyttjades var i synnerhet arbetsmöten där representanter med olika expertkunskap resonerade kring olika användarfall. Huvudfrågan var alltid vilka funktioner som skulle vara intressanta att utveckla för att öka nyttjandet av cykelhjälm och/eller samtidigt resultera i att olyckor undviks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Gabriella
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Abadir Guirgis, Georg
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Bagdadi, Omar
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sommarström, Erik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Thorslund, Birgitta
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-skylt: färgkombination och fontstorlekens betydelse för läsbarheten2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läsbarheten av vägskyltar har studerats och då i LED-format. Avsikten med studien var att studera effekten av färgkombination, fontstorlek och ljusbetingelser för läsbarheten av en LED-skylt. 101 studenter deltog i studien, där 32 var män och 69 var kvinnor. Deras ålder varierade mellan 18–66 år. Valet av försökspersoner påverkades av studiens syfte, det vill säga det var inte intressant att studera vare sig skillnader mellan olika kön, ålder eller synförmåga. En statistisk analys genomfördes för att studera hur läsbarhetsavstånden varierade som en effekt av färgkombination, fontstorlek och ljusförhållanden. Vidare uppmättes belysningsstyrkan vid de datainsamlingstillfällen som genomfördes. Läsbarhetsavstånden undersöktes både i dagsljus och i mörker. Resultaten av studien visar att färgkombinationen på skylten påverkar dess läsbarhet. Skyltar med vit text på blå, brun eller grön bakgrund kunde avläsas vid längre avstånd än skyltar med svart text på vit eller orange bakgrund. Fontstorleken är också av betydelse för läsbarheten och varje ökning i fontstorlek ger en signifikant skillnad i avstånd som skylten kan avläsas på där skylten med den största fontstorleken (300 mm) avläses från längst avstånd. Skyltarna avläses även vid längre avstånd i dagsljus jämfört med mörker. Läsbarheten av skylten med den minsta fontstorleken 200 millimeter ändras dock inte signifikant vid dagsljus jämfört med mörker. Dessa entydiga resultat påvisar att samtliga variabler som studerats har betydelse för läsbarheten. Det ska dock tilläggas att försöksdeltagarna stod stilla vid de tillfällen som de avläste skyltarna och hade fri sikt till skylten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Wallén Warner, Henriette
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Andersérs, Caroline
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Jakobsson, Liza
    Trafikverket.
    Ceci, Ruggero
    Trafikverket.
    Cykling under alkoholpåverkan: hur påverkas stabiliteten, kognitiva funktioner och självskattningar av berusning2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.

    Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.

    Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Renner, Linda
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sandin, Jesper
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Strand, Niklas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Andersson Hultgren, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Almqvist, Sverker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Blomqvist, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Wiklund, Mats
    Trafikanalys .
    Landscape heritage objects' effect on driving: a combined driving simulator and questionnaire study.2014Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 62, s. 168-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to the literature, landscape (panoramas, heritage objects e.g. landmarks) affects people in various ways. Data are primarily developed by asking people (interviews, photo sessions, focus groups) about their preferences, but to a lesser degree by measuring how the body reacts to such objects. Personal experience while driving a car through a landscape is even more rare.

    In this paper we study how different types of objects in the landscape affect drivers during their drive. A high-fidelity moving-base driving simulator was used to measure choice of speed and lateral position in combination with stress (heart rate measure) and eye tracking. The data were supplemented with questionnaires. Eighteen test drivers (8 men and 10 women) with a mean age of 37 were recruited. The test drivers were exposed to different new and old types of landscape objects such as 19th century church, wind turbine, 17th century milestone and bus stop, placed at different distances from the road driven.

    The findings are in some respect contradictory, but it was concluded that that 33% of the test drivers felt stressed during the drive. All test drivers said that they had felt calm at times during the drive but the reason for this was only to a minor degree connected with old and modern objects. The open landscape was experienced as conducive to acceleration. No significant differences could be observed concerning the test drivers' gaze between old or modern objects, but a significant difference was observed between the test drivers' gaze between road stretches with faraway objects and stretches without objects.

  • 31.
    Antonson, Hans
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Jägerbrand, Annika K
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Experiencing moose and landscape while driving: a simulator and questionnaire study2014Ingår i: Journal of Environmental Psychology, ISSN 0272-4944, E-ISSN 1522-9610, Vol. 41, s. 91-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Animal vehicle collisions (AVC's) have large economic, medical and ecological consequences but have rarely been studied with respect to driver behaviour. The aim of this study was to investigate different AVC-relevant landscape settings (vegetation cover), with and without game fencing and in combination with encountering moose. Twenty-five participants took part in an advanced driving simulator experiment. The results show that neither the presence of a game fence nor vegetation was found to affect driving speed, speed variability, lateral position or visual scanning in general. When a moose appeared at the side of the road, the drivers reacted by slowing down earlier and reducing their speed more when no game fence was present. Furthermore, the speed reduction when a moose was present was significantly larger when the vegetation was sparse. Game fencing made drivers feel at ease whereas dense vegetation was experienced as more stressful.

  • 32.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Riktlinjer och observationsunderlag för att avgöra om en olycka har orsakats av att föraren somnat eller nästan somnat2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många olyckor sker där orsaken till olyckan är att föraren var uttröttad. Exakt hur många sådana olyckor som sker är dock svårt att avgöra. Föreliggande studie är en metodstudie i syfte att ta fram riktlinjer och observationsunderlag för att i samband med trafikolyckor beakta om trötthet hos föraren har bidragit till att olyckan inträffat. Syftet har även varit att i fält testa en förslagen metod med tillhörande underlag. Studien har genomförts i nära samarbete med polisen i framförallt Umeå. Även polisen i Linköping och Göteborg har bidragit till arbetet med utvecklingen av checklistan. Projektet har omfattat tre delar: en inledande kunskapsgenomgång, framtagning av checklistor samt att i fält testa föreslagen metod.

    Resultaten visar att olika ansatser att beskriva problemet görs världen över och att det trots detta inte finns någon vetenskapligt dokumenterad studie där rutiner och underlag för att beskriva problemets omfattning nyttjats kontinuerligt. Det underlag som slutligen testades i fält basers till stor del på den kanadensiska polisens arbetsmetod. Checklistan som tagits fram i projektet har upplevts som relevant och de frågor som ställts har utan problem kunnat ställas till inblandade förare. Fältstudien visar dock på problem att få rutin i att använda checklistan i samband med personskadeolyckor (exklusive dödsolyckor). Trots informationsinsatser riktade mot de poliser som förväntades delta och en mycket engagerad polisledning så har checklistan använts vid ett mycket litet antal olyckor. Att fylla i checklistan vid olyckstillfället konkurrerar med andra viktiga uppgifter. För att säkerställa motiverade poliser krävs sannolikt att de anser att trötthet i trafiken är ett problem som behöver angripas. Det är först då man ser att trötthet är en orsak till olyckor som motivation uppnås. Allt talar för att denna typ av verksamhet kräver tid för att etableras.

    Med stor reservation för att uppgifter från inkomna checklistor (44 stycken) inte är representativa kan det konstateras att förarna i flera fall varit i uttröttat tillstånd. I 14 procent av fallen har förarna själva sagt att de kan ha somnat. Polisens egen bedömning visar att 28 procent av förarna har drabbats då de sannolikt varit för sömniga. Om vetenskapliga kriterier sätts ökas denna andel till 39 procent.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Anund, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trötthet i samband med bilkörning: översättning till svenska av avhandlingen Sleepiness at the wheel2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sömniga förare är en viktig orsak till trafikolyckor. Syftet med denna avhandling är att förmedla ny kunskap om sömnighet och risken för olyckor på vägarna genom att undersöka försämrad körförmåga kopplad till sömnighet hos förare. Motmedel kommer också att lyftas fram. Avhandlingen börjar med ett avsnitt om dödsfall och skador som ett folkhälsoproblem och hur sömnighet hos förare inverkar på trafikolyckor. Därefter följer att avsnitt som beskriver sömn, trötthet och grundläggande reglering av sömn och uppvaknande. Nästa avsnitt handlar om sömnighetsrelaterade trafikolyckors orsaker och kännetecken. Avslutningsvis diskuteras några motmedel mot sömnighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Karolinska Institutet.
    Are professional drivers less sleepy than non-professional drivers?2018Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 44, nr 1, s. 88-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective It is generally believed that professional drivers can manage quite severe fatigue before routine driving performance is affected. In addition, there are results indicating that professional drivers can adapt to prolonged night shifts and may be able to learn to drive without decreased performance under high levels of sleepiness. However, very little research has been conducted to compare professionals and non-professionals when controlling for time driven and time of day.

    Method The aim of this study was to use a driving simulator to investigate whether professional drivers are more resistant to sleep deprivation than non-professional drivers. Differences in the development of sleepiness (self-reported, physiological and behavioral) during driving was investigated in 11 young professional and 15 non-professional drivers.

    Results Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than nonprofessional drivers. In contradiction, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness. They also drove faster. The reason for the discrepancy in the relation between the different sleepiness indicators for the two groups could be due to more experience to sleepiness among the professional drivers or possibly to the faster speed, which might unconsciously have been used by the professionals to try to counteract sleepiness.

    Conclusion Professional drivers self-reported significantly lower sleepiness while driving a simulator than non-professional drivers. However, they showed longer blink durations and more line crossings, both of which are indicators of sleepiness, and they drove faster.

  • 35.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Antonson, Hans
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Stakeholders’ opinions on a future in-vehicle alcohol detection system for prevention of drunk driving2015Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 16, nr 4, s. 336-344Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: There is a common understanding that driving under the influence of alcohol is associated with higher risk of being involved in crashes with injuries and possible fatalities as the outcome. Various countermeasures have therefore from time to time been taken by the authorities to prevent drunk driving. One of them has been the alcohol interlock. Up to now, interlocks have mainly been used by previously convicted drunk drivers and in the commercial road transport sector, but not in private cars.

    Objective and Method: New technology has today reached a level where broader implementation might be possible. To our knowledge, however, little is known about different stakeholders' opinions of a broader implementation of such systems. In order to increase that knowledge, we conducted a focus group study to collect in-depth thoughts from different stakeholders on this topic. Eight focus groups representing a broad societal span were recruited and conducted for the purpose.

    Results and Conclusions: The results show that most stakeholders thought that an integrated system for alcohol detection in vehicles might be beneficial in lowering the number of drunk driving crashes. They said that the system would probably mainly prevent driving by people who unintentionally and unknowingly drive under the influence of alcohol. The groups did, however, not regard the system as a final solution to the drunk driving problem, and believed that certain groups, such as criminals and alcoholics, would most likely find a way around the system.

    Concerns were raised about the risk of increased sleepy driving and driving just under the legal blood alcohol concentration (BAC) limit. The results also indicate that stakeholders preferred a system that provides information on the BAC up to the legal limit, but not for levels above the limit; for those, the system should simply prevent the car from starting. Acceptance of the system depended on the reliability of the system, on its ability to perform fast sampling, and on the analytical process, as well as the system's more or less inconspicuous placement and user-friendliness. The stakeholders thought that drivers would probably not voluntarily demand the system. So if broad implementation was desired, it would have to be made compulsory by legislation. As an incentive to increase demand, lower taxes and insurance premiums were suggested.

  • 36.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Lars
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Katja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Strand, Lennart
    Mälardalens högskola.
    Porathe, Thomas
    Mälardalens högskola.
    Utveckling och prövning av ny skolskjutsskylt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med av- och påstigning av buss utsätts passagerare för risker från övrig trafik. Barn är speciellt utsatta i samband med färd till och från skolan och det finns därför starka skäl att försöka förmå de fordon som passerar en stillastående skolskjuts att sänka hastigheten rejält. Med erfarenheterna från 30-projektet som bakgrund beslutades att föreslå ett införande av en 30-gräns vid stillastående skolskjuts i hela landet på vägar med hastighetsgränser 70 km/h och lägre. Inför en sådan eventuell lagändring är det viktigt att utforma en skolskjutsskylt som respekteras av alla trafikanter. I ett laboratorietest jämfördes hur iögonfallande fyra skyltar vars budskap varierade var, jämfört med fyra skyltar som hela tiden visade ett och samma budskap. Delvis med laboratoriestudiens resultat som bakgrund, testades i ett fältförsök två skyltar med varierande budskap mot tre skylar som visade en enda symbol. I en tredje studie undersöktes efterlevnaden av några av de skyltar som studerats tidigare. Hastigheten mättes för fordon som passerade en stillastående buss försedd endera med en digital 30-skylt med röd bård, en digital 30-skylt utan bård, en digital skylt med varierande symbol och en traditionell skolskjutsskylt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL. Linköpings Universitet.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    The severity of driver fatigue in terms of line crossing: a pilot study comparing day- and night time driving in simulator2017Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 9, nr 2, artikel-id 31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: The overall aim of this study is to compare day-time driving with night-time driving looking at line crossings during self-reported sleepiness and long blinks. The hypothesis is that high levels of self-reported sleepiness (KSS 9) and long blink duration (>0.15 s) will be less associated with critical events during the day-time compared to night-time.

    Method: The study is based on data from a driving simulator experiment with 16 participants driving 150 km on a typical Swedish motorway scenario twice: once during daytime and once during night time. In total data from 6 segments of 4 km each equally distributed along the drive was averaged and included in the analysis. A Mixed Model Anova was used to test the effects on KSS, Blink Duration and Line Crossings with factors for Session (Day/Night) and Road segment (1–6), and participant as random. In addition, a logistic regression was used to identify when there is a risk for line crossings. Finally, the proportion of line crossings in relation to high KSS values and long blink durations was tested with Fisher’s exact test.

    Results: The results show no differences in the percentage of Line Crossings to the left during high levels of Karolinska Sleepiness Scale during daytime (33%) compare to night-time (40%). However, there was a significant difference between day and night time line crossings while the driver had long duration blinks (4% during daytime and 35% during night-time). Despite these results the most promising predictor of line crossings in each segment of 4 km/h was KSS with an Odds Ratio of 5.4 with a reference value at Karolinska Sleepiness Scale level 5.

    Conclusion: In conclusion, the results do not support the hypothesis that high levels of KSS will result in more frequent line crossings at night time compared to day time. However, the result supports the hypothesis that long blink durations are associated with more line crossings when they appear during night time than during daytime. © 2017, The Author(s).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Hallvig, David
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stress Research Institute, Stockholm.
    Kecklund, Göran
    Stress Research Institute, Stockholm.
    Observer Rated Sleepiness and Real Road Driving: An Explorative Study2013Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, nr 5, s. e64782-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to explore if observer rated sleepiness (ORS) is a feasible method for quantification of driver sleepiness in field studies. Two measures of ORS were used:

    1. one for behavioural signs based on facial expression, body gestures and body movements labelled B-ORS, and
    2. one based on driving performance e.g. if swerving and other indicators of impaired driving occurs, labelled D-ORS

    A limited number of observers sitting in the back of an experimental vehicle on a motorway about 2 hours repeatedly 3 times per day (before lunch, after lunch, at night) observed 24 participant's sleepiness level with help of the two observer scales. At the same time the participant reported subjective sleepiness (KSS), EOG was recorded (for calculation of blink duration) and several driving measure were taken and synchronized with the reporting.

    Based on mixed model Anova and correlation analysis the result showed that observer ratings of sleepiness based on drivers' impaired performance and behavioural signs are sensitive to extend the general pattern of time awake, circadian phase and time of driving. The detailed analysis of the subjective sleepiness and ORS showed weak correspondence on an individual level. Only 16% of the changes in KSS were predicted by the observer. The correlation between the observer ratings based on performance (D-ORS) and behavioural signs (B-ORS) are high (r =. 588), and the B-ORS shows a moderately strong association (r =. 360) with blink duration. Both ORS measures show an association (r>0.45) with KSS, whereas the association with driving performance is weak.

    The results show that the ORS-method detects the expected general variations in sleepy driving in field studies, however, sudden changes in driver sleepiness on a detailed level as 5 minutes is usually not detected; this holds true both when taking into account driving behaviour or driver behavioural signs.

  • 39.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    An on-road study of sleepiness in split shifts among city bus drivers2018Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 114, s. 71-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bus drivers often work irregular hours or split shifts and their work involves high levels of stress. These factors can lead to severe sleepiness and dangerous driving. This study examined how split shift working affects sleepiness and performance during afternoon driving. An experiment was conducted on a real road with a specially equipped regular bus driven by professional bus drivers.

    The study had a within-subject design and involved 18 professional bus drivers (9 males and 9 females) who drove on two afternoons; one on a day in which they had driven early in the morning (split shift situation) and one on a day when they had been off duty until the test (afternoon shift situation). The hypothesis tested was that split shifts contribute to sleepiness during afternoon, which can increase the safety risks. The overall results supported this hypothesis. In total, five of the 18 drivers reached levels of severe sleepiness (Karolinska Sleepiness Scale ≥8) with an average increase in KSS of 1.94 when driving in the afternoon after working a morning shift compared with being off duty in the morning. This increase corresponded to differences observed between shift workers starting and ending a night shift. The Psychomotor Vigilance Task showed significantly increased response time with split shift working (afternoon: 0.337. s; split shift 0.347. s), as did the EEG-based Karolinska Drowsiness Score mean/max. Blink duration also increased, although the difference was not significant. One driver fell asleep during the drive. In addition, 12 of the 18 bus drivers reported that in their daily work they have to fight to stay awake while driving at least 2-4 times per month. While there were strong individual differences, the study clearly showed that shift-working bus drivers struggle to stay awake and thus countermeasures are needed in order to guarantee safe driving with split shift schedules.

  • 40.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholm University.
    Leeuwen, Wessel van
    Stockholm University.
    Åkerstedt, Torbjörn
    Stockholm University.
    Countermeasures for fatigue in transportation: a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta arbete har varit att samla den kunskap som finns kring hur man på bästa sätt kan motverka att förartrötthet uppstår hos förare i de olika transportslagen väg, järnväg, sjö och i luften. Insamlad kunskap har använts för att bedöma för- och nackdelar med motåtgärderna och för att bedöma deras transportslagsövergripande potential. Studien omfattar en litteraturgenomgång och en workshop med experter från de olika trafikslagen vid vilken motåtgärder diskuterades och rangordnades efter upplevd effektivitet såväl enskilt som transportslagsövergripande. Rapporten diskuterar potentialen av motåtgärder för att minska förartrötthet i olika transportslag men även transportslagsövergripande. Det som beaktas är i synnerhet schemaläggning, modellprediktion av trötthetsrisk, lagstiftning, en rättvis kultur, tekniska lösningar, infrastruktur, utbildning, självadministrerad trötthetsintervention, fatigue risk management (FRM). Den samlade bedömningen var att de mest effektiva transportslagsövergripande åtgärder för yrkesverksamma förare är en förlåtande kultur, det vill säga att det alltid är mer korrekt att rapportera problem som uppstått än att inte rapportera dem, utbildning, möjligheter att kunna ta en tupplur och schemaläggning som beaktar människans begränsningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sjörs Dahlman, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Chalmers, Sweden.
    Seat belt usage in buses: An observation study of usage and travellers’ perspectives2022Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings / [ed] Anna Vadeby and Stephen P. Mattingly, Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2022, s. 94-95Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Travelling by bus is one of the safest modes of transport. However, crashes still happen and studies have found that the most severe crashes are related to rollovers, mainly on rural roads. The most severe injuries occur when unbuckled passengers are thrown out through the windows or get stuck under the bus. In Sweden the use of a seat belt and information about seat belt use when traveling by bus is regulated in Traffic Ordinance (1998: 1276) Chapter 4 §10a. In short, all bus passengers three years or older should be seated in a place with a seat belt, if there is such a place, and should use the belt. If there is no seat belt available, it is allowed to stand in the bus (if the bus is approved for standing places). The legal responsibility to inform and make sure passengers under 15 use the belt are on the bus driver. Despite existing regulations there is no clear view on the usage rate of seat belt in buses, or on the travellers’ view of their own usage and the reasons to not buckle up. This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seatbelt usage.

  • 42.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. Department of Rehabilitation Medicine, Linköping University, Sweden.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Sjörs Dahlman, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS. SAFER Vehicle and Traffic Safety Centre, Chalmers University of Technology, Sweden.
    Seat belt usage in buses: An observation study of usage and travellers' perspectives2023Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 190, artikel-id 107138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers' incentives of seat belt usage. Methods used are observational studies (10 cities, with 328 bus observations), focus group discussion (7 groups with a total of 32 participants) and a web survey (n = 1737 respondents). The results show that the seat belt use among bus passengers can be improved especially in regional and commercial bus traffic. It is more common to buckle up on long trips than on short trips. However, even though observations show high usage during long trips, travellers report that they remove the seat belt after a while if they want to sleep or for comfort reasons. For the bus drivers it is not possible to control passengers' usage. Dirty seat belts and technical malfunction might deter some passengers from using them and therefore systematic cleaning and control of seats and belts are recommended. On short trips one reason for not using the belt is related to worries about getting stuck and not being ready to get off in time. In general, it is most important to increase the usage on high-speed roads (>60 km/ h), in lower speed it might be more important to provide a seat for each passenger. Based on the results a list of recommendations is presented.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafikanttillstånd, TIL.
    Kecklund, Göran
    Stockholms Universitet.
    Filtness, Ashleigh
    Queensland University of Technology (QUT).
    Factors associated with self-reported driver sleepiness and incidents in city bus drivers2016Ingår i: Industrial Health, ISSN 0019-8366, E-ISSN 1880-8026, Vol. 54, nr 4, s. 337-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Driver fatigue has received increased attention during recent years and is now considered to be a major contributor to approximately 15-30% of all crashes. However, little is known about fatigue in city bus drivers. It is hypothesized that city bus drivers suffer from sleepiness, which is due to a combination of working conditions, lack of health and reduced sleep quantity and quality.

    The overall aim with the current study is to investigate if severe driver sleepiness, as indicated by subjective reports of having to fight sleep while driving, is a problem for city based bus drivers in Sweden and if so, to identify the determinants related to working conditions, health and sleep which contribute towards this. The results indicate that driver sleepiness is a problem for city bus drivers, with 19% having to fight to stay awake while driving the bus 2-3 times each week or more and nearly half experiencing this at least 2-4 times per month. In conclusion, severe sleepiness, as indicated by having to fight sleep during driving, was common among the city bus drivers. Severe sleepiness correlated with fatigue related safety risks, such as near crashes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kecklund, Göran
    Stockholms universitet, Karolinska Institutet.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ihlström, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ingre, Michael
    Stockholms universitet.
    Radun, Igor
    University of Helsinki.
    Söderström, Beatrice
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Krocksäkerhet, KRO.
    Bussförares arbetstider kopplat till trötthet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kecklund, Göran
    Institutet för psykosocial medicin, Karolinska institutet.
    Larsson, Jörgen
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Trötthet i fokus2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har finansierats av Vägverket. Syftet med studien har varit dels att öka kun-skapen om var trötthetsolyckorna inträffar, dels att formulera hypoteser om vad som påverkar en förare att utveckla trötthet. Fokus har legat på hypoteser om vilken information förare behöver för att:

    • "känna igen" och uppmärksamma trötthetskänslan
    • avstå från att köra när man blir trött
    • öka förståelsen av faran i att köra när man är trött

    Arbetet baseras på dels en analys av polisrapporterade olyckor, dels ett arbete med diskussioner i fokusgrupp. Sammanlagt har tre diskussioner genomförts, en med långpendlare, en med unga förare och en med yrkesförare. Arbetet har mynnat ut i ett frågeformulär, med vars hjälp erhållna hypoteser avses att kunna testas för att avgöra om resultaten är generaliserbara. Inom ramen för projektet har frågeformuläret testats på såväl olycksdrabbade förare som på ett slumpmässigt urval av fordonsägare ur fordonsregistret.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Kircher, Albert
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    The effect of milled rumble strips versus virtual rumble strips on sleepy drivers: a driving simulator study2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the EU project IN-SAFETY is to create effective combinations of traditional infrastructure measures combined with new technology to increase the self-explanatory and forgiving nature of the road traffic system. This report describes the method, results and conclusions of a driving simulator experiment with the aim to evaluate the effect of two scenarios of importance selected on a theoretical framework within IN-SAFETY: lane departure warning in terms of milled rumble strips or as a driver support system, and the effect of an in-vehicle warning system informing there is a school bus ahead, simulating a system based on vehicle to vehicle information. Concerning the "lane departure warning", the experiment considered possibilities and consequences of replacing the infrastructure element milled rumble strips with a haptic in-vehicle system. Both centre and side line rumble strips on a two-lane highway were studied and compared with a baseline. In-vehicle "School bus ahead warning" was considered as an example of in-vehicle information used to inform the driver of upcoming events. Both rumble strips and school bus warning was studied for drivers after not having slept the night before driving as well as after a night's sleep in order to investigate consequences of driver state on system effectiveness. The results showed that there is a potential to substitute the infrastructure measure rumble strips with an in-vehicle assistance system. Moreover, in-vehicle information was found to be an effective way of reducing the subjects' speeds during temporary critical situations concerning traffic safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lahti, Eva
    Volvo Car Cooperation.
    Fors, Carina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Genell, Anders
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Miljö, MILJÖ.
    The effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance2015Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 10, nr 4, artikel-id e0123835Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this moving base driving simulator study with 19 drivers participating in a random order day and night time, was to evaluate the effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance, including both long-term and short-term effects.

    It is a well-known fact today that driver sleepiness is a contributory factor in crashes. Factors considered as sleepiness contributor are mostly related to time of the day, hours being awake and hours slept. Factors contributing to active and passive fatigue are mostly focusing on the level of cognitive load. Less is known what role external factors, e.g. type of road, sound/noise, vibrations etc., have on the ability to stay awake both under conditions of sleepiness and under active or passive fatigue.

    The results support to some extent the hypothesis that road-induced interior vehicle sound affects driving performance and driver sleepiness. Increased low-frequency noise helps to reduce speed during both day- and night time driving, but also contributes to increase the number of lane crossings during night time.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Patten, Christopher
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Trötthet vid ratten: kunskapsläget 20102010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trötthet i samband med körning är ett problem som genererar olyckor och skador i trafiken. Att förare är sömniga kan framförallt härledas till att körning sker trots att förare sovit för lite, varit vakna för länge eller för att körningen sker på tider på dygnet när vi är mest lämpade att sova. Riskgrupper är framförallt unga förare, yrkesförare, skiftarbetare och förare med sömnstörningar. Föreliggande studie har för avsikt att dels ge en övergripande bild av kunskapsläget kring sömnighet/trötthet i samband med körning, dels att utifrån befintliga djupstudier föreslå vad som bör beaktas för att avgöra om en olycka beror på sömnighet hos föraren och där data från djupstudieklienten nyttjas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Sjörs Dahlman, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Människan i transportsystemet, MTS.
    Challenges in Fatigue Research and enforcement2023Ingår i: The Handbook of Fatigue Management in Transportation: Waking Up to the Challenge / [ed] Christina M. Rudin-Brown and Ashleigh J. Filtness, Boca Raton: CRC Press, 2023, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter describes challenges faced in fatigue research and in fatigue evaluation for various purposes including crash statistics and enforcement and for selection of appropriate countermeasures. The challenges are related to both the causes and the consequences of fatigue. Differences between sleep-related and task-related fatigue are discussed in relation to countermeasures for fatigue. The chapter also describes how individual characteristics including age, chronotype, and personality influence the development of fatigue and add to the complexity of choosing appropriate fatigue countermeasures. Difficulties in measuring and providing proof that an individual is fatigued are discussed in relation to law enforcement.

  • 50.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Svensson, Helena
    Vectura.
    Nya hastighetsgränser i Sverige: hur upplever bilisterna detta?2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is one of several sub-projects under the mission "New speed limits - Follow-up 2008-2011". The report aims to highlight the drivers' view of the national speed limit changes that have been made under Phase I, concerning speed limits on the Swedish national road network. The evaluation includes both increases as decreases in the speed limits. The method used is roadside interview, where police stopped passing drivers for control of driving licenses and blood alcohol level. After the control the drivers were interviewed about their views on the new speed limits. The results show that the drivers were aware of Swedish Road Administration's (SRA) work with the new speed limits' and more than half of the drivers responded that safety is increased when the speed limit is lowered, but there were also many who believed that safety remains unchanged. Despite the short time since the change, the majority of the drivers seem to accept the new speed limits. The drivers did not believe that a lower speed limit will decrease the accessibility. There are no clear differences between men's and women's perceptions, in addition to that women more than men believe it is good that the SRA reduced the speed limits. Regarding differences in responses between the perceptions of different age groups it can be noted that younger more than older people believe that the public will adjust its speed to the new speed limits better than the old ones.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 av 370
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf