Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Environment.
Linköpings universitet.
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics, TEK.
2014 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Actual conditions for using longer trains and trial with longer freight train between Gävle and Malmö (English)
Abstract [sv]

Andra delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg syftar till att analysera dagens förutsättningar för användningen av längre tåg och att utvärdera demonstrationsförsöket där ett 730 meter långt demonstrationståg (i stället för dagens maximala 630 meter) kördes mellan Gävle och Malmö 6–7 oktober 2012. En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera tåg som är längre än 630 meter men det finns organisatoriska hinder. För att utnyttja infrastrukturen effektivare, föreslår projektet som en temporär lösning användningen av dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer. Jämförelsen av demonstrationstågets färd med upp till 630 meter långa referenståg, försvårades mycket av att centrala data som beskriver referenstågen var svåra att få tag på och delvis osäkra. En viktig slutsats är att det behövs en bättre kartläggning av nuläget för att kunna göra tillförlitliga kvantitativa analyser. Det var möjligt att sammanställa information om elförbrukningen per bruttotonkilometer för demonstrationståget och 85 referenståg. Däremot är det svårt att kvantifiera hur exakt tågens längd, vikt, hastighet och antal stopp med mera, påverkar elförbrukningen var för sig – både med hänsyn till det bristfälliga datamaterialet och det faktum att det finns en relativt stor variation i elförbrukningen oavsett vilken aspekt som studerats. Betydelse av topografin och tågets längd och vikt för elförbrukningen per bruttotonkilometer kan visas. Demonstrationstågets elförbrukning per bruttotonkilometer är generellt sett lågt i jämförelse med referenstågen. Det går dock att dra slutsatsen att elförbrukningen per bruttotonkilometer generellt inte är högre för längre tåg men det går inte att säga att förbrukningen generellt är lägre. Litteraturen och diskussioner med företagen indikerar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock enbart utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag. Det är uppenbart att den tillgängliga järnvägsinfrastrukturen avgör vilka tåglängder och -vikter som är affärsmässigt gångbara. Elkostnaderna per transporterat ton kan möjligtvis också reduceras genom att använda längre tåg, men detta kan inte förutsättas utan vidare. En trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbigångsspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda överslagsmässiga kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma. Det finns behov av analyser för olika tåglängder eftersom det inte är uppenbart att minimilängden på 750 meter, som krävs på TEN-T:s stomnät från 2030, är optimal.

Abstract [en]

The second sub-project of ELVIS demonstration project for longer and heavier freight trains aims to analyze the actual conditions for the use of longer trains and to evaluate the trial where a 730 metres long demonstration train (instead of a maximum of 630 metres) was operating between Gävle and Malmö 6–7 October 2012. One conclusion is that it is technically possible to operate trains that are longer than 630 metres but there are organizational barriers. To use the infrastructure more efficient, the project proposes the use of dedicated channels for longer freight trains in specific corridors as a temporary solution. The comparison of the demonstration train with up to 630 metres reference trains was hampered of that the central data describing the reference trains were difficult to access and partially uncertain. An important conclusion is that a better mapping of the current situation is needed in order to make reliable quantitative analysis. It was possible to compile information about the electricity consumption per gross tonne-kilometer of the demonstration train and the reference trains. However, it is difficult to quantify how the length of the train, the weight of the train, the speed, the number of stops etc. influence the electricity consumption one by one – both due to the quality of the data set and the fact that there is a quite large variation in electricity consumption per gross tonne-kilometer regardless which of the factors is studied. The impact of the topography and the length and weight of the train on the electricity consumption per gross tonne-kilometer can however be shown. The electricity consumption per gross tonne-kilometer of the demonstration train is generally lower than the consumption of the reference trains. It is possible, however, to conclude that electricity consumption per gross tonne-kilometer is generally not higher for longer trains, but it is impossible to say that consumption is generally lower. The literature and discussions with firms indicate that industry can reduce transport costs by using longer freight trains. However, economies of scale can only be exploited if locomotives traction capacity is not fully utilized today. It is obvious that the access to the rail infrastructure determine which train lengths and weights are commercially interesting. The electricity consumption per gross tonne-kilometer can possibly also reduced by using longer trains, but this cannot be stated without further notice. Running longer freight trains on a larger scale requires investments in tracks, terminals etc. The rough socio-economic calculations for the 750 metre long trains that have been carried out so far indicate that the investment costs are relatively modest. Though there is a need for analyzes for various train lengths as it is not obvious that the minimum length of 750 metres that is required for the TEN-T core network from 2030 is optimal.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2014. , 85 p.
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 828
Keyword [en]
Freight train, Length, Weight, Dimension, Efficiency, Energy consumption, Electricity, Cost benefit analysis, Freight transport, Rail bound transport, Demonstration project
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J05 Railway: Freight transport
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-6959OAI: oai:DiVA.org:vti-6959DiVA: diva2:740602
Available from: 2014-08-25 Created: 2014-08-25 Last updated: 2017-03-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4928 kB)63 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 4928 kBChecksum SHA-512
6bb5b3618d1243f954ed6f6af17054739322176f8c618d5f11fb3e46da96222cba0c30657a992b8f65b8c86db70283bf295e7b2aa18c5c4cc5ba01e9b4c41e1c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Carlson, AnnelieVierth, Inge
By organisation
EnvironmentTransport economics, TEK
Transport Systems and Logistics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 67 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 113 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf