Rebound effects represent the difference between anticipated or projected energy savings and the real energy saving in relation to, for example, implemented policy measures aimed at improving energy efficiency. Rebound effects in the transport sector may counteract policy measures so that goals related to energy or emissions are not achieved, or achievement is greatly delayed. This comprehensive report examines the presence of rebound effects within the transport sector and while the aim was to provide a full review of the issue, for some transport areas it was not possible to find any studies on rebound effects. Those areas are identified as having knowledge gaps. We summarize the literature for rebound effects for passenger vehicles, technological developments, freight transports, public lighting, aviation, waterborne transports and for indirect, economy-wide effects, and also discuss rebound effects in aspects of environmental awareness and in the transport and community planning. The existing literature suggests that rebound effects exist to varying degrees and that there is a high risk of energy efficiency measures transferring transport energy savings into other transport modes, sectors or energy services. Consequently, rebound effects should be included when calculating whether Sweden will reach its climate and energy goals.

Rekyleffekter är skillnaden mellan den förväntade eller beräknade energibesparingen och den verkliga energibesparingen för olika typer av åtgärder. Om detta inte tas med i beräkningar kan rekyleffekter motverka politiska åtgärder så att mål relaterade till energi och utsläpp inte uppnås eller blir försenade. Målet med denna rapport är att göra en litteraturöversikt och att identifiera kunskapsluckor. Följande områden tas upp: fordon och bränslen, persontransporter, vägtransporter, luftfart, godstransporter, sjöfart, teknisk utveckling och utomhusbelysning. Direkta, indirekta och ekonomiövergripande rekyleffekter tas upp och även exempel på rekyleffekter i transportplaneringen. Rekyleffekter är också diskuterade ur aspekter av miljömedvetande och hur de hanteras i transport- och samhällsplaneringen. Vi har också identifierat områden som saknar väsentlig information om rekyleffekter. Sammanfattningsvis så tyder våra resultat på att rekyleffekter förekommer i olika storlekar och att det finns stor risk att energieffektiviseringsåtgärder inom transportsektorn överför energibesparingarna till andra typer av transportslag, sektorer eller energitjänster vilket kan resultera i förlorade eller inga energibesparingar eller ännu värre, en ökad energikonsumtion. Därför bör rekyleffekter beräknas för att Sverige skall nå sina klimat- och energimål. Detta gäller speciellt inom transportsektorn där rekyleffekterna antas vara särskilt stora inom vissa transportslag och över tiden.