A field operational test including eleven hauliers was carried out to study whether truck drivers speed and seatbelt usage could be improved using ITS including an ISA-function, an advanced seatbelt warning and a logging function that allows the monitoring of driving behaviour. Three different warning and monitoring strategies have been studied: voluntary use and monitoring of behaviour, voluntary use and monitoring of behaviour in addition to a bonus, and a predefined user interface and monitoring of behaviour. The aim was to see how well the monitoring worked in changing behaviour and to see whether the effect was improved further by using either the carrot or stick. The results showed that it was primarily the predefined user interface that had an effect. There were also signs that the bonus had an effect but the effect was small and limited in time. The predefined interface however had a large effect; reducing the average speed on 90 km/h roads from around 78 km/h to 74 km/h. The downside of this system was that it had the lowest acceptance. However, the drivers were quite positive to have their driving monitored and did not see it as a problem that their managers or colleagues could see how they where driving. The conclusion is that the technology is mature to be used on a larger scale, both the drivers and the hauliers are susceptible to the technology but lack the motivation to use it.

Ett fältförsök med elva åkerier genomfördes för att studera om lastbilschaufförers hastighet och användning av bilbälte kunde förbättras med hjälp av ITS som inkluderade en ISA-funktion, ett avancerat bältesvarningssystem samt utrustning för att registrera körbeteende. Tre olika strategier har testats: frivilligt användande av systemet och registrering av körbeteende, frivilligt användande av systemet och registrering av körbeteende med bonus samt ett förbestämt gränssnitt och registrering av körbeteende. Syftet var att se hur väl systemet fungerade för att påverka körbeteendet och om antingen moroten (bonus) eller piskan (förbestämt gränssnitt) skulle påverka effekten ytterligare. Resultatet visade att det var framförallt det förbestämda gränssnittet som påverkade körbeteendet. Det fanns även tecken på att bonussystemet hade en påverkan men den var liten och snabbt övergående. Det förbestämda gränssnittet hade dock en stor effekt; medelhastigheten på 90-vägar sjönk från 78 km/h till 74 km/h. Dessvärre var det detta system som var minst omtyckt bland chaufförerna. Chaufförerna var däremot relativt positiva till att bli övervakade och såg inget problem med att deras kollegor och chefer kunde se hur de hade kört. Slutsatsen är att systemet är moget för att använda i en större skala, både chaufförer och åkerier är mottagliga för tekniken, men de saknar motivationen att använda den.