Riksdagen antog regeringens proposition ”Nollvisionen och det trafiksäkra samhället” (proposition 1996/97:137) i oktober 1997. Den faktiska utvecklingen av trafiksäkerheten har inte motsvarat de målsättningar som har antagits. Etappmålet för säker trafik fastslår att antalet dödade och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor ska minska och att antalet dödade ska understiga 270 personer för år 2007 inom hela vägtransportsektorn. Den enda åtgärd som på kort sikt skulle kunna medföra en markant minskning av antalet dödade, och som är möjlig att genomföra, är sänkta och bättre övervakade hastighetsgränser. Ett mer ambitiöst användande av hastighetsgränssystemet för transportpolitisk måluppfyllelse innebär att kunskapen om hur hastigheterna i praktiken utformas bör öka avsevärt. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera regionala aktörers arbete med och uppfattning om hastighetsgränserna på vägnätet inom en region. Med utgångspunkt från en rumslig avgränsning, Östergötlands län, och ett arenaperspektiv identifieras de aktörer som hanterar och påverkar hastighetsgränser på vägnätet. Syftet uppnås genom att beskriva och analysera hur dessa aktörer ser på sitt arbete med hastighetsgränser och i vilka sammanhang som detta arbete sker. Studien baseras i första hand på intervjuer, men även på analys av dokument. Av intervjusvaren framgår att det finns en tydlig samsyn på transportpolitiska prioriteringar och målsättningar för vägtransportsystemet bland kommunpolitiker, Regionförbundet Östsams tjänstemän och Vägverkets samhällsplanerare. Inom denna intresseallians är det i första hand hög framkomlighet som prioriteras. Prioriteringarna delas till stor del av Vägverkets trafikingenjörer. Trafiksäkerhetsfrågorna drivs av Vägverkets trafiksäkerhetsingenjörer och kommunala trafikplanerare. Övriga aktörer som har intervjuats i undersökningen är inte positionerade på samma tydliga sätt vad gäller prioriteringen mellan olika transportpolitiska mål. Handläggarna på Länsstyrelsen Östergötland beskriver hur de i sitt arbete är beroende av Vägverkets sektorskompetens. För polisen är hastigheter och hastighetsgränser i första hand en fråga om övervakning. De intervjuade företagen är beroende av institutionella spelregler och konkurrensförutsättningar. Vägtransportsystemets utformning med kapacitet och hastighetsgränser är en yttre faktor som är lika för alla. Fortsatt forskning om hastighetsgränser och hastigheter i det regionala sammanhanget bör vara fokuserad på att förstå hur de olika aktörerna faktiskt agerar i de planerings- och beslutsprocesser de deltar i och hur hastigheten hanteras vid den konkreta utformningen av regionens vägtransportsystem.

The Swedish Parliament passed the government bill “Vision Zero and the traffic safe society” (prop. 1996/97:137) in October 1997. However, the real development of traffic safety has not been in line with the prioritized goal. The current goal for safe traffic is a reduction to 270 fatalities during the year of 2007. The only measure that realistically could be effective for reaching this goal is a reduction in speed limits combined with an effective surveillance. A more ambitious use of the speed limit system as a tool for increased traffic safety requires knowledge about how speed limits are designed and set in the existing system. The purpose of this study is to describe and analyse regional actors’ perspectives on speed limits on roads in a specific region. The point of departure is a geographical limitation, the Swedish county of Östergötland, as well as an analytical framework, the arena perspective, which together are used to define relevant actors actively involved in planning and decision-making processes. The purpose is reached by describing and analysing how these actors conceptualise their work with speed and speed limits on the roads, as well as the context in which this work takes place. The analysis clearly shows that there is a common view on priorities and goals among local politicians, administrators at the Regional Development Council, and planners at the Swedish Road Administration. This alliance gives priority to relatively high speed limits and high road capacity for car traffic. These priorities are to a large extent shared by traffic engineers at the Swedish Road Administration. The view that there is an urgent need to intensify efforts to improve traffic safety is shared by traffic safety engineers at the Swedish Road Administration and local traffic planners at the municipalities. Other actors that are interviewed in the study are not positioned in the same straight-forward manner between different transport policy priorities. The planners at the County Administrative Board describe their dependency on the Swedish Road Administration’s competence. The police authorities only consider speed and speed limits as a question of surveillance. The firms in the study are very dependent on overriding institutional “rules of the game” on the market that define the prerequisites for competition between different firms. The functioning of the road transport system and speed limits are external factors that every actor on the market has to cope with. Further research should focus on the actors’ actual everyday practice in handling issues related to speed limits, i.e. how the actors actually meet, negotiate, deal with conflicts and make decisions in the everyday planning and decision-making processes in which they take part.