The aim of this study was to increase knowledge concerning the situation of foreign-born in the Swedish transportation system and analyze their mobility and travel patterns. Foreign-born are defined as people born in another country than Sweden, but who have received residence permit and are registered in a Swedish municipality. The results are based on a literature review, register data, group interviews as well as a comprehensive survey. Approximately 12% of Sweden's inhabitants were born in another country. Register data show that the proportion of foreign-born that possess driver's licences and vehicles is lower than among Swedish-born, which limits the ability to travel among this group. The target group for the survey was foreign-born men and women who had relatively recently arrived in Sweden. The survey studied such factors as how they travel on short and longer trips in Sweden, their possession of vehicles and driver's licences and their feeling of safety when using different travel modes. The survey was answered by 3,215 students at special courses in Swedish for immigrants (svenska för invandrare, sfi) from 34 municipalities in different parts of Sweden. Half of the respondents came to Sweden less than two years prior to answering the survey in 2005. The respondents represented 136 different countries of origin. Comparisons have been made both between men and women, and between eight different zones with regards to where the respondents were born. Of the respondents, approximately 60% were women and almost half were 25-34 years old. Results show that approximately 45% of the men surveyed had a driver's licence that was permitted to be used in Sweden, compared to one in five women. The survey showed that the largest obstacles to getting a Swedish driver's licence was that it was expensive and that the language is difficult. Whereas 35% of the women answered that they did not know how to ride a bicycle, only 5% of the men provided this answer. Nearly eight of ten respondents claimed they need to learn more about traffic rules and behaviour. They would like information about this in Swedish. The respondents also stated that they prefer written information on signs at bus stops and train stations, as well as on busses and trains instead of only receiving information by loudspeaker. Many of the respondents feel unsafe in various traffic environments; as pedestrians, bicyclists, car drivers, and as passengers on public transportation.

Syftet med föreliggande studie har varit att öka kunskapen om utlandsföddas situation i det svenska vägtransportsystemet och att analysera deras mobilitet och resvanor. Utlandsfödda innefattas av personer som är födda i ett annat land än Sverige, men som fått uppehållstillstånd och är folkbokförda i Sverige. Studiens resultat baseras på en litteraturgenomgång, registerdata, gruppintervjuer och en enkätundersökning. 

Av registerdata framgår att Sveriges utlandsfödda, som utgör 12 % av befolkningen, har en sämre möjlighet till resor med personbil i och med att körkortsinnehav och fordonsinnehav är lägre i denna del av befolkningen.

I enkätundersökningen studerades hur relativt nyanlända utlandsfödda i Sverige reser vid både kortare och längre resor, deras bil- och körkortsinnehav och deras upplevelse av trygghet i samband med olika färdsätt. Nyanländas behov av information om svenska trafikregler och hur de vill ha denna information studerades också. Enkätundersökningen besvarades av 3 215 elever som studerar svenska för invandrare, sfi, i 34 kommuner runtom i Sverige. Hälften av dessa kom till Sverige under de två närmaste åren före enkätens ifyllnad år 2005. De svarande representerade 136 olika länder. Jämförelser har skett dels mellan män och kvinnor, dels mellan åtta olika grupperingar av de svarandes födelseländer, så kallade zoner. Drygt 6 av 10 som besvarade enkäten var kvinnor och nästan hälften av alla svarande var i åldern 25–34 år.

Av resultaten framgår att ca 45 % av de nyanlända männen hade körkort som fick användas i Sverige, av kvinnorna var det knappt 20 %. De största hindren för utlandsfödda att ta svenskt körkort var att det är för dyrt och att språket är svårt. Det var 35 % av kvinnorna som inte kunde cykla, av männen var det 5 %. Nästan åtta av tio nyanlända ansåg att de behövde lära sig mer om vad man får göra i trafiken, dvs. trafikregler och beteende i olika situationer. De föredrog att få denna information på svenska. De nyanlända föredrog också skriftlig information på skyltar vid hållplatser, stationer och på tåg och bussaristället för enbart muntlig information via högtalare. Många av de nyanlända kände en otrygghet i trafiken, både som fotgängare, cyklister, bilförare och som passagerare på buss eller tunnelbana/spårvagn.