Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samband mellan körstil och åkkomfort: förbättringspotentialen inom kollektivtrafiken. Kortversion
KTH.
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Human-vehicle-transport system interaction.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Åkkomfort är en del av den sammanlagda komfortupplevelsen av en resa. Den beror av såväl infrastrukturens som fordonets egenskaper och inte minst av hur förarna kör. Dålig åkkomfort bidrar till låg attraktivitet för kollektivtrafiken, t.ex. genom att resenärerna blir mindre utvilade och inte ens kan utnyttja restiden för att läsa. Fordonets rörelser gör att en del personer blir åksjuka och även fallolyckor kan uppstå då rörelserna gör det svårt att hållabalansen. Projektet syftar till att öka kunskapsnivån om sambanden mellan förares körstil ochåkkomfort, inklusive åksjuka. Jämförelser görs mellan åkkomforten i buss- och spårtrafik samt hur mycket åkkomforten kan skilja mellan olika förare. Ett konkret mål är att geunderlag för förarutbildning och bidra till framtagandet av nya förarhjälpmedel. Skillnaderoch likheter mellan ”eco driving” och god åkkomfort berörs kortfattat.Projektet inleddes med intervjuer med buss- och tunnelbaneresenärer samt med mätningar avaccelerationer och ryck i verklig trafik. Under hösten 2009 genomfördes experiment medförsökspersoner som fick bedöma olika körstilar utifrån sina upplevelser av komfort.Resultaten visade att: kraftiga inbromsningar, ryck, kurvtagning samt ojämn hastighetshållningär avgörande för passagerarnas upplevelse. Resultaten från experimenten visar attdessa körsätt gav upphov till en signifikant sänkning av den upplevda komforten.Korrelations- och regressionsanalys gjordes för att ta fram indikatorer som kan användas förkvantitativ analys av resor med kollektivtrafik. De fyra indikatorer som tagits fram motsvarari huvudsak känsligheten för 1) acceleration och bromsning, 2) ryck i längsled, 3) kurvtagningskrafter och 4) ojämn hastighet s.k. ”pumpkörning”. Indikatorerna har sedan använts för att bedöma ett hundratal turer med bussar och tunneltåg i verklig trafik, som mätts med accelerometer.

Abstract [en]

Ride comfort constitutes part of the total comfort experience of a journey. It is a result of the interaction between the characteristics of the infrastructure and those of the vehicle, and not least a result of the driver’s handling. Poor ride comfort generally leads to low attractiveness of the public transportation system, mainly due to travelers being less relaxed and even unableto use the traveling time for reading. The motions of the vehicle can cause some passengers todevelop motion sickness and even tripping or fall accidents occur due to difficulty to keepbalance.The project aims to improve the knowledge level for the relationship between drivers' drivingstyle and ride comfort, including motion sickness. Comparisons of the ride comfort are madebetween bus and rail services and differences between drivers are also studied. A concretegoal is to provide basis for driver training and new support systems for drivers. Differencesand similarities between "eco driving" and good ride comfort are briefly addressed.The project began with interviews of bus and subway travelers and with measurements ofvehicle motions during normal service operation. In the autumn 2009, in-field experimentswere performed with test subjects who evaluated different driving styles in terms of comfort.The results showed that heavy braking, cornering forces, longitudinal jerks and uneven speedmean a lot to passengers' valuation. The results from these experiments show that in all thesedriving styles give rise to significant decreases of the perceived comfort.Correlation and regression analysis was then used to develop indicators for quantitativeanalysis of travel with public transport. The four indicators that were produced essentiallyreveal the sensitivity for; 1) longitudinal acceleration and braking, 2) longitudinal jerks, 3)cornering forces, and 4) uneven speed, so-called "Pump driving". Further, these indicators were used to assess some hundred measurement runs with accelerometers in both buses andmetro cars in normal service.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan, 2011. , 30 p.
Series
TRITA-TSC-RR, ISSN 1653-2284 ; 11-004
Keyword [en]
Comfort, Passenger, Bus, Driver, Driving (veh), Behaviour, Braking, Acceleration
Keyword [sv]
Komfort, Passagerare, Bussar, Förare, Fordonskörning, Beteende, Bromsning, Acceleration
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
Road: Transport, society, policy and planning, Road: Public transport
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-5274ISBN: 978-91-85539-77-2 (print)Archive number: VI 2007-01408OAI: oai:DiVA.org:vti-5274DiVA: diva2:674107
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2014-09-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6439 kB)219 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6439 kBChecksum SHA-512
f9a90bba694fba8d147d44b2c1d14e5625571efff231b71aa4fe67242a774991343451d0254e3c2e21542dbe380799ed21a319ed0c8162be17842cd1ac99aacd
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Jerker
By organisation
Human-vehicle-transport system interaction
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 219 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 142 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf