Landskapsbilden används ofta som ett bevarandeargument inom samhällsplaneringen och hänsyn till landskapsbilden regleras i ett flertal lagar. Men landskapsbilden beaktas huvudsakligen utifrån en estetisk utgångspunkt. I föreliggande studie betonas vikten av att även beakta den historiska dimensionen. Syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod som har förmåga att beskriva den historiskt visuella dimensionen i dagens kulturmiljö. Metoden kallas Den historiska landskapsbildsmetoden. Metoden bygger delvis på andra landskapsbeskrivande metoder som exempelvis jämför information från historiska kartor eller fotografier med dagsläget. Dessa metoder har sina begränsningar, eftersom kartorna beskriver landskapet ur ett från ovan-perspektiv och fotografierna är unga. Det nya med den historiska landskapsbildsmetoden är att inte enbart utnyttja fotografier utan att även använda avbildningar såsom konstverk tillkomna före kamerans tidevarv samt att testa dessa konstverks trovärdighet. För att undersöka avbildningars källvärde har deras information jämförts med historiska kartor, någorlunda samtida med konstverket. Är avbildningen trovärdig jämförs det historiska motivet med dagens situation betraktad utifrån samma geografiska utgångspunkt, varefter analys sker. Motiv från åtta platser i Östergötlands län har använts för att försöka utveckla metoden. Motiven utgörs i de flesta fall av litografier men även några oljemålningar sannolikt tillkomna under 1800-talet.