En av efterkrigstidens stora gåtor kring den ekonomiska utvecklingen i Nordamerika och Västeuropa har varit hur man skall förklara att tillväxttakten i ekonomiernas bruttonationalprodukt (BNP) dämpades avsevärt från 1970-talet och framåt. Efter ett par decennier av stark ekonomisk tillväxt försvagades den ekonomiska utvecklingen i dessa ekonomier på ett mer eller mindre förvånansvärt sätt. Vad förklarar detta trendbrott? Ett antal tänkbara faktorer som skulle kunna vara relevanta för utvecklingen har lyfts fram bland ekonomer: en minskad takt i den teknologiska utvecklingen, ett skift från tillverkningsbaserad ekonomi till en mer tjänstebaserad, brister i mätningen av BNP (t.ex. vad avser kvalitetsmätning), förändringar i arbetskraftens sammansättning, för låg investeringstakt i både privat och offentlig verksamhet, m.m. Alla dessa förklaringar har undersökts på olika sätt och en del är ännu föremål för aktiv forskning. Vi kommer i det följande att presentera en översikt av den del av litteraturen som sökt förklaringen till den dämpade tillväxttakten i alltför låga offentliga investeringar, och då i synnerhet investeringar i transportinfrastrukturen. Grundfrågan för denna litteratur är om den försvagade ekonomiska utvecklingen på något sätt berodde på att samhället med tiden blev underförsörjt med transportinfrastruktur. Forskningsområdet fick en stark initial skjuts av en flitigt citerad uppsats av Aschauer (1989). Han visade i en statistisk modell av USA:s ekonomi att det verkade som att ökningar i den offentliga investeringstakten ger upphov till stora produktionsvinster i ekonomin.1 De av Aschauer beräknade effekterna var anmärkningsvärt höga. Hans resultat indikerade bl.a. att offentliga investeringar betalade sig själva inom loppet av ett år. De efterföljande studierna och diskussionerna visade att Aschauers pionjärinsats på detta område led av flera viktiga metod- och tolkningsproblem. De första uppsatserna inom den forskning som följde betonade samhälleliga intäkter av infrastrukturinvesteringar (i form av exempelvis ökad produktion). Denna inledande forskning kom till stor del att handla om hur sådana intäkter skulle mätas på den mer eller mindre aggregerade (nationell eller regional) nivå som studierna rörde sig. Senare har forskningen försökt ställa sådana positiva effekterna på produktionen mot infrastrukturens kostnader. Denna forskning försöker helt enkelt genomföra en samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys på en aggregerad nivå. I denna uppsats ger vi en kort översikt av viktiga delar av den litteratur som relaterar ekonomisk utveckling till investeringar i transportinfrastruktur. Forskningsområdet är mycket stort så vi har inte försökt redovisa varenda uppsats som behandlat frågan, utan fokuserar på några uppsatser som vi anser har bidragit att utveckla området på ett signifikant sätt, t.ex. genom att belysa frågorna ur en ny och relevant synvinkel