Under 2001 påbörjas installationen ett nytt MCS-system på Essingeleden mellan

Bredäng och Eugeniatunneln (Haga Södra). I en första etapp klar februari 2002

skall MCS-skyltar finnas på delen Lilla Essingen-Eugenia och våren 2003 skall

delen Nyboda-Fredhäll vara klar.

Dessutom görs förändringar på Essingeleden i samband med färdigställandet

av Södra Länken. Sträckan Nyboda-Fredhäll har blivit fyrfältig i nordlig

riktning

med öppnande november 2001 och dessutom har tillkommit ett ytterligare

körfält på delen Fredhäll-Tomteboda i båda riktningarna. I sydlig riktning

görs

motsvarande åtgärd under år 2002 med planerad färdigtidpunkt hösten 2002.

Under våren 2001 ändrades nedfarten söderut till Klarastrandsleden från Norra

Länken på så sätt att avfarten målades tvåfältig i Karlbergs trafikplats.

I anslutning härtill har VTI fått i uppdrag att genomföra mätningar i form av

före-efter mätningar för att uppskatta effekterna på framkomligheten och även

skatta förändringar i miljön genom minskade utsläpp.

En typ av mätningar som genomförts som förmätning under åren 1998-2001 är

så kallade floating car studier. En instrumenterad bil framföres enligt ett

förutbestämt

körschema ett lämpligt antal gånger längs sträckan Bredäng-Eugeniatunneln.

Restiden för hela sträckan för varje körning mäts tillsammans

med bensinförbrukningen.

Mätningar med floating car fordon har för 2001 genomförts under två

mätomgångar,

juni respektive december, på en måndag och en tisdag för varje omgång.

Under mornar och eftermiddagar råder i allmänhet hög trafikträngsel, som

medför

längre restider och högre bränsleförbrukning. Under sommarhalvåret förvärras

trafikförhållandena av de omfattande vägarbetena som pågår varje år.

För att uppskatta trafikförhållandena under lågtrafiktid utan nämnvärd

trafikträngsel

har mätningar gjorts varje mätdag mellan kl. 10.00-12.00. Under dessa

tider var trafikförhållandena i stort sett stabila och mätfordonet framfördes

utan

störningar. För varje mätomgång beräknades medelvärdet av restid,

bränsleförbrukning

samt utsläpp av koldioxid och kväveoxider under lågtrafiktid.

Dessa resultat från lågtrafiktid kan jämföras med motsvarande data från

högtrafiktid under mornar och eftermiddagar. Reshastigheten för varje körd

rutt

under dessa tider har jämförts med den som uppmätts under lågtrafiken för

aktuell

mätomgång. På så sätt har tidpunkter med trafikträngsel kunnat bestämmas.

För alla rutter som körts under tidpunkter med trafikträngsel har

medelvärdet av restid, bränsleförbrukning och emissioner beräknats. Denna

beräkning är gjord per delsträcka och riktning och resultatet har jämförts

med

motsvarande data från lågtrafiktiden. Med dessa framräknade skillnader i

restid

och bränsleförbrukning har trängseleffekter i form av restidsförlängning,

merförbrukning

av bränsle samt merutsläpp av koldioxid och kväveoxid kunnat beräknas.

Denna beräkning är gjord för varje mätperiod, delsträcka, riktning samt tid

på

dagen.