De bedömningskriterier som i dagsläget utnyttjas för beslut om spår-växelbyte

bygger på en sammanvägning av flera faktorer men utnyttjar inte

på ett systematiskt sätt den information som finns lagrad i Banverkets olika

informationssystem. Genom kontinuerlig uppföljning och därmed ökad

kunskap om spårväxlars tillståndsförändring finns en stor potential för att

förbättra beslutsunderlaget vad gäller byte alternativt fortsatt underhåll av

spårväxlar.

Denna rapport redovisar ett projekt vars syfte varit att kartlägga och

sammanställa

vilka kriterier som i den praktiska underhållsverksamheten ligger till grund

för

beslut om byte alternativt fortsatt underhåll av spårväxlar. Rapporten bygger

i

första hand på material från en genomförd enkätundersökning. Totalt har 76

spårväxlar fördelade på 14 banområden och 31 bandelar studerats.

Även om det inom projektets ram inte varit möjligt att ge en heltäckande bild

av de beslutskriterier som använda kan följande noteringar göras:

•Det finns inga entydiga kriterier som ligger till grund för byte av

spårväxlar

utan det är frågan om en sammanvägning av såväl tekniska som ekonomiska

aspekter av relativt allmän karaktär. En urspårning där skadans omfattning

är av sådan karaktär att spårväxeln inte går att reparera är det enda

entydiga

skälet till när ett spårväxelbyte måste ske. Detta är dock en typ av händelse

där beslut fattas utifrån en klart avgränsad situation.

• Två övergripande skäl till spårväxelbyte har identifierats där det ena kan

hänföras till bangårdsombyggnad. Det andra skälet är föranlett av ”teknisk

orsak” dvs. då nödvändiga toleranskrav (enligt gällande föreskrifter), trots

insatta underhållsåtgärder, ej kan upprätthållas. Bedömningskriterierna i

dessa båda fall har helt olika karaktär.

• Spårväxelbyte vid bangårdsombyggnad är ofta föranlett av förändrade krav

beträffande t.ex. sth, stax, komfort, spårgeometriska förhållanden vilka

befintlig spårväxel ej kan uppfylla. I vissa fall förekommer dock byte på

grund av ”teknisk orsak” även vid bangårdsombyggnad.

• Byte av ”teknisk orsak” görs utifrån en sammanvägning av flera faktorer

som oftast inte inträffar samtidigt. Det övergripande beslutsunderlaget

bygger på konstaterandet att resultaten av fortsatta underhållsåtgärder på

befintlig spårväxel inte är tillräckliga för att upprätthålla nödvändiga

toleranskrav och att detta genererar kostnader för såväl underhåll som

driftstörningar. De faktorer som detta övergripande ställningstagande

bygger på är av karaktären:

- Växel utsliten, klarade ej toleranserna.

- På grund av den legat i spår länge och blivit påsvetsad ett stort antal

gånger samt att sliprarna var slut. Återkommande justering av spåret

p.g.a. att träväxlar är mindre stabila än betongväxlar.

- Växelmaterialet var uttjänt.

- Tungorna ej godkända (tappar och nedsmidningsställen).

- Slitna far- och mellanräler samt dåliga sliprar.

- Rälsmateriel hårt nedslitet.

- Samtliga växlar var föremål för ” tapphål” och ”nedsmidning”.

- Hårt nedsliten både stålet och sliprarna.

- Tungorna med i utbytesprogram på grund av felaktiga tapphål och

nedslitningsställen.

- Spårväxeln var av dålig kvalitet och ligger i mycket starkt trafikerade

spår.

- Höga underhållskostnader.

• Vidare kan konstateras att teknik och ekonomi behöver integreras i större

omfattning. Det förekommer ingen systematisk uppföljning på individnivå

(dvs. för varje enskild spårväxel) vare sig utifrån ett tekniskt eller

ekonomiskt perspektiv. Förbättrade uppföljningsrutiner ger ökad kunskap

om spårväxlars nedbrytningsprocess och skapar därmed bättre möjligheter

att definiera relevanta beslutskriterier för spårväxelbyten. Speciellt

viktigt

blir detta med tanke på det stora bytesbehov som föreligger i kombination

med begränsade ekonomiska resurser.

• Framkomna resultat tyder på att det finns en stor potential för att

förbättra

det beslutsunderlag som bör ligga till grund för beslut om spårväxelbyte.

Ett beslutsunderlag som bygger på uppföljningsinformation för varje

enskilds spårväxel bör ge bra förutsättningar för jämförelseanalyser. Sådan

jämförelseanalyser kan göras med avseende på vilka spårväxelbyten som

skall prioriteras, prognostisera framtida bytesbehov, öka kunskapen om

hur olika variabler påverkar spårväxelns tillståndsutveckling och därmed

analysera såväl tekniska som ekonomiska konsekvenser av genomfört/ej

genomfört spårväxelbyte.

• Helhetsperspektiv, systematik och kontinuitet är aspekter som måste

beaktas i det fortsatta arbetet för att utveckla informationsunderlag för

jämförelseanalyser. Ett sådant informationsunderlag kan lämpligen utgå

från en fördjupad och systematisk sammanställning av hur faktorer som

exempelvis trafikbelastning, underhållskostnader, driftstörningar,

besiktningsanmärkningar

och komponentbyten, är kopplade till hur länge

spårväxeln varit inlagd i spåret. Som en första ansats i ett sådant

kartläggningsarbete kan lämpligen den information som finns tillgänglig i

Banverkets olika informationssystem utnyttjas.

• Incitamentet för att upprätta ett beslutsunderlag bör ur ett

förvaltarperspektiv

vara att kunna skapa förutsättningar för ett effektivare

utnyttjande av befintliga tekniska och ekonomiska resurser, minskade

driftstörningar, ökad tillgänglighet för tågtrafiken, objektivare

bedömningskriterier

för att nämna några exempel. Att skapa ett så relevant

beslutsunderlag som möjligt torde även vara angeläget mot bakgrund av

den utveckling som sker vad gäller konkurrensutsättning av

underhållsverksamheten.