Flera av de senaste vintrarna har varit problematiska för svenska godstransporter. Den efterföljande diskussionen handlar om hur väl godstransporter fångas i de samhällsekonomiska kalkylerna för infrastrukturinvesteringar och underhåll. Röster har höjts för att det finns stora brister och att viktiga godstransportrelaterade investeringar är undervärderade i kalkylerna. Föreliggande skrift avser att ge en översikt av hur väl nyttor och kostnader relaterade till godstransporter avspeglas i de samhällsekonomiska kalkylerna. Sverige har en lång tradition och en välutvecklad metodik för att nyttja samhällsekonomiska kalkyler i den statliga infrastrukturplaneringen. Svensk infrastruktur finansieras primärt av staten, vilket medför att kopplingen mellan köpare och säljare inte blir lika tydlig som på en vanlig marknad. Det är upp till politikerna att bedöma medborgarnas och företagens efterfrågan på och potentiella nytta av transporter för att sedan bygga och underhålla infrastrukturen. Den samhällsekonomiska kalkylen är ett verktyg för att säkerställa ett effektivt nyttjande av skattemedel. Konkret handlar det om att kvantifiera nyttan för samhället av en infrastrukturinvestering och ställa den mot kostnaden. Överstiger nyttan kostnaderna så är det samhällsekonomiskt motiverat att genomföra en åtgärd. Metodiken ger också möjlighet att jämföra olika projekt med varandra i termer av samhällsekonomisk lönsamhet. De värden som används i beräkningarna fastställs av Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet (ASEK). Trafikverket ansvarar för dessa kalkylvärden, transportprognoserna och effektsamband som också är nödvändiga för kalkylerna. En stor nyttopost i dessa kalkyler är tidsvinster, det vill säga att personer och gods kommer fram snabbare än tidigare tack vare en ny/förbättrad väg eller järnväg. För att fånga detta genomförs studier som i grund och botten handlar om hur personer/företag värderar att de/godset kommer fram tidigare. Hur mycket pengar är man villig att betala för att sänka transportiden med till exempel en timme? Det är rimligt att betalningsviljan skiljer sig åt för personer, resande i eller utanför tjänsten, och företag som köper eller genomför godstransporter. Diskussionen efter de problematiska vintrarna har dock handlat om hur företagens värdering av en tillförlitlig och robust infrastruktur avspeglas i kalkylerna. Begreppet tillförlitlighet gällande den samhällsekonomiska kalkylen handlar om att undvika förseningar och inställda tåg, det vill säga att man ska kunna lita på att transporterna går som planerat.

The latest winters have caused problems for freight transport in Sweden. The subsequent discussion is about how well the freight transport is captured in the socioeconomic calculations, i.e. within cost-benefit analysis (CBA) of infrastructure investment and maintenance. Voices have been raised that there are major flaws. Such errors would mean that important freight-related investments are undervalued in the calculations. This study set out to provide an overview of how well the benefits and costs related to the transport of goods are reflected in the economic calculations. Sweden has a long tradition and a well-developed methodology to use CBAs in government infrastructure planning. Swedish infrastructure is primarily state funded, which means that the link between buyers and sellers is not direct. It is up to politicians to assess the demand for and potential benefits of transport. CBA is a tool to quantify the benefits to society of an infrastructure investment and compare it to the cost. If the benefits outweigh costs, it is justified to build/improve. The unit values for travel time savings and improved reliability used in the calculations are set by ASEK, an independent working group. The underlying transport forecasts and causes of effects are the responsibility of the Swedish Transport Administration. One big benefit post in these calculations is time savings, i.e. that people and goods will arrive faster than before thanks to a new/improved road or railway. To estimate these values, appraisal studies focus on how people value that they arrive earlier or companies that their goods arrive earlier. Basically, answering the question how much money you are willing to pay to reduce transport time by e.g. an hour? It is reasonable to believe that willingness to pay differs between different persons and companies. The discussions after the problematic winters have been about how companies value reliability of the infrastructure and if these values are incorporated in the CBAs. The concept of reliability is to avoid delays and cancellations, i.e. to be able to trust that transports go according to plan.