Tidtabellen utgör grunden för hur kollektivtrafiken fungerar är därmed en av de viktigaste aspekterna för kollektivtrafikens attraktivitet. En alltför tajt tidtabell ger kort restid men hög andel försenade turer medan en väl tilltagen tidtabell ger långsam kollektivtrafik och i stället hög andel förtidiga turer som måste reglera bort tid vid reglerhållplatser. Att lägga en väl avvägd tidtabell utmed hela linjen för alla avgångar är oerhört komplext och arbetskrävande - om det görs som idag det vill säga manuellt. Tack vare digitaliseringen skapas nya sätt att arbeta med tidtabeller. Att skapa tidtabeller är en arbetsuppgift som lämpar sig väl för automatisering. Tidtabellsläggning handlar ju om att prognostisera framtida restider och det görs bäst genom att utgå ifrån stora mängder körtidsdata. Detta föredrag handlar om helt automatiskt byggda tidtabeller och de resultat som vi ser på de linjer som har börjat att använda dessa tidtabeller.  

Grunden för de automatiskt byggda tidtabellerna är en databas som omfattar GPS-signaler från ca 90% av den svenska kollektivtrafiken merparten kommer ifrån öppen data. GPS-signaler laddas hem ca varannan sekund, kopplas ihop med statisk data och kvalitetsgranskas vilket ger kördata med hög noggrannhet. Genom en specifik logik byggs sedan tidtabeller upp baserat på ett antal parametrar som sätts för den unika tidtabellen. De färdiga tidtabellerna är möjliga att importera till tidtabellsprogram via API där trafikplanerare kan granska och genomföra nödvändiga justeringar, till exempel om ett vägbygge eller omledning planeras.