Olyckor på cykel är ofta rena fallolyckor, ca 80% är singelolyckor. Då cyklisten sitter relativt högt upp kan fallet leda till en allvarlig skada. Syftet med projektet var att utvärdera och testa skyddsvästar för cykel och ge rekommendationer på utformning och design för att minska risken för allvarlig skada. 

I projektet genomfördes simulerade tester med cykel och docka i Autolivs krocksäkerhetslab. Två scenarier har simulerats: Stillastående cykel med docka som faller i sidled. Plötsligt stopp med cykel och docka i 20 km/h. Varje uppställning genomfördes dels utan skydd och med inköpta skydd förutom ”stillastående” där den upplåsbara västen ej testades då den dels inte hade utpekat skydd för axel och endast ett test var möjligt pga patron. Dockorna som användes men som tagits fram för test av krockvåld i bil kan bland annat mäta g-krafter (Newton) islaget mot axel-partiet och på thorax (bröstkorgen) vilket var fokus i detta projekt.

Resultat kan sammanfattas: Kraften vid fall på stillastående cykel är tillräcklig för allvarlig skada. Kraften vid plötsligt stopp med cykel, 20 km/h, är tillräcklig för allvarlig skada Dagens skyddsvästar ger skydd, dock förmodligen ej tillräckligt för att helt undvika skada. Axelskydd kan ge dämpande effekt så att allvarlig skada undvikes. Utveckling av skyddsvästar bör inrikta sig på ”dämpande” funktion av känsliga kroppsdelar Det är svårt att bestämma en ”brottgräns” (kraft) för allvarlig skada, simulering bör utvecklas Krockdockor för cykel bör utvecklas. Standardiserade test för skyddsväst bör utvecklas och tas fram Hög nivå på repeterbarhet vid stillastående fall Låg nivå på repeterbarhet vid plötsligt stopp. I ett test med skydd typ ”airbag” som ej finns på marknaden minskade kraften på ”axel” betydligt mer än med traditionella skydd av ”dämpande” material, förmodligen under nivån för skada. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att detta område är viktigt att utveckla och att det finns en stor potential för att minska risken för skada med rätt utformade skydd.