För att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer behöver Sverige ställa om till ett fossilfritt godstransportsystem. Växthusgasutsläppen från den inrikes transportsektorn står för ungefär en tredjedel av de samlade växthusgasutsläppen varav vägtrafiken står för den klart största andelen.
Det kommer att krävas många olika åtgärder för att lyckas med omställningen, och för vägtrafiken anses elektrifieringen vara en viktig del av lösningen. Inom godstrafiken är det framför allt lättare lastbilar som hittills elektrifierats. Även för tyngre godstransporter har tilltron på elektrifiering, särskilt med batteridrift, ökat de senaste åren. Utöver batteridrift diskuteras andra sätt att elektrifiera godstransporter, såsom elvägar och vätgas, även om fokus i denna studie är batteridrivna fordon.
För att kunna följa utvecklingen och veta hur väl Sverige når de transportpolitiska målen avseende utsläppen från inrikes transporter är det viktigt att det finns dataunderlag kring elektrifieringens framväxt, exempelvis hur många elfordon som sätts på marknaden och hur de används. Denna dataunderbyggda kunskap är även viktig för planerare på kommuner och myndigheter så att man kan ta höjd för investeringar i nödvändig infrastruktur. Kunskap kring exempelvis antal laddstationer och var dessa finns är därtill viktig för de som använder elfordon för att kunna planera sina transporter. I dagsläget finns en hel del data för personbilar och allt fler tjänster för att stötta privatpersoner. På godstransportsidan är det mindre tydligt hur och var man som planerare eller logistikaktör ska leta efter underlag för att underlätta för sitt beslutsfattande.
Syftet med denna studie är att inventera befintliga datakällor som kan vara till nytta för att beskriva och analysera framväxten av elektrifierade godstransporter i Sverige. Följande forskningsfrågor är av intresse: