EU:s ReFuelEU Aviation-paket innehåller ett stort antal förslag som kommer att öka det konventionella flygets kostnader avsevärt. Ett möjligt sätt för flygbolag att navigera i denna ändrade miljö skulle kunna vara att gå över till helelektriskt flyg på de rutter där detta är möjligt. För att bidra till elektrifiering av flyg har vi gjort en kostnads-nyttoanalys av elflygets möjligheter till och från svenska flygplatser, med nedslag för åren 2030, 2040 och 2050. Vår bedömning är att om elflygstekniken utvecklas såsom förutspås i litteraturen kommer rutter upp till 400 km med 19 passagerare ombord vara möjliga till 2030, 650 km med 100 passagerare år 2040 och ca 900 km med 180 passagerare 2050. 

Vi har skattat ett system med simultanekvationer för utbud och efterfrågan för flyg upp till ca 1 000 km. Vi tar en integral under de skattade utbuds- och efterfrågefunktioner mellan minimi- och maximumintäkt per producerad flygsäte för utbudsfunktionen och minimi- och maximumbiljettpris för efterfrågefunktionen för att beräkna producent- och konsumentöverskott. I business-as-usual scenariot justerar vi jetbränslepriset för respektive år. För helelektriskt flyg ändrar vi värdet på flera variabler för att se hur överskotten ändras. En jämförelse mellan business-as-usual och elflyg vid de tre givna åren anger den samhällsekonomiska nyttan eller förlusten vid introduktionen av helelektriskt flyg jämfört med konventionellt flyg.  

Våra resultat visar att jetbränslepriserna kommer att öka markant när flygbolagen måste använda bränsle med ökad inblandning av biojet och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Av denna anledning blir elflyg lönsamt för flygbolagen jämfört med konventionellt flyg. Konsumenterna förlorar dock med introduktionen av det långsammare elflyget eftersom restiden ökar. Det totala överskottet (producent + konsumentöverskott) blir dock högre för elflyg än för konventionellt flyg. Resultaten är robusta för stora förändringar i elpriset, motorunderhållskostnader och kapitalkostnader.  

Vidare visar vi att besparingen av växthusgaser från introduktionen av elflyg inte blir särskilt höga. Den externa effekten från växthusgasutsläpp på låg höjd är redan internaliserad eftersom flyget ingår i EU:s utsläppsrättshandelssystem. Höghöjdseffekten i sin tur är inte stor eftersom elflyg handlar om relativt korta flygsträckor.