Behovet av klimatsmart, effektiv, samhällsvänlig transport av både människor och gods har aldrig varit större än nu. Internationellt pågår intensiv verksamhet för att utveckla effektiva, automatiserade och digitaliserade transporter inom luftdomänen som idag är en inte tillräckligt nyttjad resurs. I och med ny teknik med digitalisering och nya regelverk kommer området internationellt att växa avsevärt inom kommande år. Det gäller för Sverige att vara delaktiga i omställningen. 

Men vad krävs för att detta ska bli verklighet och bli ett attraktivt transportsätt?

• Effektivt, praktiskt och snabbt
• Miljövänligt och hållbart
• Säkert och tillförlitligt
• Accepterat
• Kostnadseffektivt

Detta sammantaget ställer stora krav på en transformation av ny och befintlig infrastruktur i lufthavet som systemen tillsammans ska operera i. 

Projekt Testbed Air Mobility har som målsättning att förverkliga transformationen med att utveckla teknik tillsammans med regelverk för att skapa den infrastruktur som krävs för att möjliggöra detta. Projektet, som utgörs av en konstellation av universitet, myndigheter samt företag, är en testbädd för nya innovationer inom obemannat flyg ihop med den konventionella flygtrafiken.  

Projektet har pågått sedan 2021 och är nu inne i sin andra etapp som sträcker sig fram till 2027 och har som målsättning genom att skapa en öppen digital infrastruktur för ett molnbaserat UTM (Unmanned Traffic Management)-system som använder 5G-nät och mobilnätstjänster och utgör en testbädd för forskning, utveckling, test, demo samt en plats för kunskapsutveckling och kunskapsutbyte inom digitalisering av lufthavet.  

Vidare deltar projektet aktivt inom regelverksanpassning för området. Testbädden kommer att integreras mot dagens och även kommande system för konventionellt flyg samt utveckla innovativa funktioner, procedurer samt systemstöd för ett kombinerat konventionellt samt obemannat luftrum med operatören i fokus. Detta sammantaget bidrar till transformation av digitalisering inom flygdomänen och ligger i linje med Europeiska Kommissionens Drone Strategy 2.0 från november 2022.  

I den första projektfasen har en första variant av systemet demonstrerats där simulerade och fysiska drönare tillsammans utförde simultana operationer med ruttplanering, start / landning, flygning med No-fly zones mm. Tillsammans med befintliga och nya parter skapas en öppen testbädd för att flyga och simulera drönare med övervakning och koordinering av trafiken, vilket ger mervärden för hela samhället genom att möjliggöra forskning och utveckling av effektiva, miljövänliga integrerade lufttransporter inklusive start- och landningsmöjligheter via Vertiports.